För 20 år sedan, i nummer 10/2005, paraderade åtta bilar inför fotograf Göran Henckels kamera. En Ford V8 1934 anförde och i kön rullade en Toyota Prius. Vad var detta? Jo, Vi Bilägare som firade 75-årsdag med att åka Mälaren runt med en betydelsefull bil från varje decennium tidningen existerat.
Uttrycksinnovatören Marianne Sterner och en sedvanligt inspirerad Peter Haventon serverade klok- och kunskap på gott berättarhumör.
Sterner om Ford: ”I Sven Rådströms Ford V8 Coupé 1934 är resan rena lycksaligheten. Växelspaken dirigeras med armrörelser så yviga att föraren nästan blir närgången när högsta växeln läggs i. Gränsen passeras när man hanterar handbromsen mellan passagerarens ben.”
Haventon: ”Tricket att bygga en billig Ford V8-motor låg i möjligheten att gjuta blocket i ett stycke. Till stor glädje för konstruktörerna gick motorn åt rätt håll vid första provet …”
»Gränsen passeras när man hanterar handbromsen mellan passagerarens ben.«
Fyrtiotalsbilen var en Volvo PV 1947, Vi Bilägares egen. Sterner berättade att den snart 60 år gamla bilens kondensator gav upp under turen men att man mirakulöst nog hittade en på Bilia i Eskilstuna!
Haventon menade att Volvo inte kunde räkna: ”Med viss optimism, trodde man, skulle 8 000 PV 444 kunna säljas. Den siffran fick snabbt justeras upp till 12 000, men när den första bilen typbesiktigades var redan 10 181 bilar sålda!”
Femtiotalet tillhörde Citroën DS med gashydraulisk fjädring, här en ID19: ”De ruskningar som eventuellt nådde upp i bilen gungade bort någonstans i stolarnas mjuka spiralfjädrar”, skrev Sterner, medan Haventon avslöjade att André Lefèbvre, en av konstruktörerna, var tidig med att svettas i en skjorta av framtidsmaterialet nylon.
Inget sextiotal utan Renault 4, Skrytbilen. Karavanexemplaret vårdades ömt: ”När morgonen grydde över Arboga kunde gästerna på stadshotellet se ägarinnan stå på gården och skinna sin bil efter nattens regn”. Haventon slog huvudet på spiken: ”Alla som någon gång hängt portföljen eller handväskan på växelkryckan i en Renault 4 vet att det är en förträfflig bil.”
1970-talet representerades förstås av Saab 99 Turbo. Sterner tog plötsligt på sig testförarhatten: ”Redan i 90 km/tim var det ett häpnadsväckande oväsen. Det blåste runt vindrutan, ven om däcken och motorn malde”. Haventon var snällare: ”Turbomodellen åstadkom rysningar av vällust hos den Saaborienterade delen av folksjälen.”
Audi Quattro, åttiotalet och Sterner: ”På låga varv mullrar de 220 hästarna så potent att magen vibrerar på alla som står nära.” Haventon: ”Quattros storhet låg inte bara i rader av viktiga segrar utan ännu mer i att den populariserade fyrhjulsdriften hos praktiskt taget all världens biltillverkare.”
Om Mercedes A-klass konstaterade Sterner: ”Det finns nog ingen med bilintresse som inte vet vad som hände när Mercedes introducerade sin framhjulsdrivna småbil 1997”, medan Haventon skrev: ”När Mercedes-Benz stod med brallorna nere gick det inte att rädda situationen med krystade bortförklaringar. Problemet löstes i stället med en snabb och massiv teknikinsats.”
”Hybridens historia har bara börjat” skrev Sterner om Toyotas Prius och fick ju rätt i det, medan Haventon helt enkelt rubricerade bilen som ”Vägen framåt”.
Ja, vilken blev vägen framåt, till årets 95-årsjubileum för Vi Bilägare? Denne skribent hade för 2010-talet valt ”4WD-kombi med terrängplast”, som Volvo XC70, elbil som Tesla Model Y för 2020-talet och en outsider för framtiden: Slate, den spartanska amerikanska pickisen.
