Bild
Nästa artikel
Saabfabriken i Finland tog fram en udda lösning för att komma undan oljekrisen under 1970-talet. Bilarna fick ett extra tanklock för att fylla på terpentin eller motorfotogen.
Saabfabriken i Finland tog fram en udda lösning för att komma undan oljekrisen under 1970-talet. Bilarna fick ett extra tanklock för att fylla på terpentin eller motorfotogen.

Saabs stinkande idé: Sovjetisk fotogen i tanken

Backspegeln

Drastiska tider kräver drastiska lösningar. För att komma undan oljekrisen lanserades en finsk specialversion av Saab 99 – som kunde tankas med bränslen från öst.

Biltillverkarna har i alla tider försökt hitta kluriga lösningar för att öka försäljningen. Saab var inget undantag – under 2000-talet tog till exempel etanolsatsningen ordentlig fart och fick bilägarna att börja tanka E85.

Men många år tidigare fanns än minst lika kreativ lösning hos Saab i Finland: att köra på sovjetisk motorfotogen (kerosin).

I den finska bilfabriken i Nystad byggdes från 1977 en specialversion av Saab 99 GL som kallades Petro. Den hade lägre kompression för att kunna köras på andra bränslen än bensin, däribland fotogen. Projektet i Valmetfabriken gick under namnet Lapponia.

Många motorkomponenter hämtades från Saab 99 Turbo men någon turbo fanns inte i 99 Petro. Bränsletanken delades upp i två delar: en mindre del för bensin som främst användes vid kallstarter och accelerationer samt en större del för fotogen som användes i jämn fart. Tanklocket för fotogen monterades bredvid registreringsskylten.

”En oriktigt inställd motor eller ett oskickligt körsätt gav upphov till en veritabel stank”
Med hjälp av ”Extra”-knappen kunde föraren aktivera bensindrift för kallstarter. Bilens bränslesystem var automatiskt men föraren kunde åsidosätta systemet med andra knappen från vänster. Den tredje P/N-knappen visade bränslemängd i bensin- respektive fotogentanken. Sista knappen var en så kallad ekonomilampa.
Med hjälp av ”Extra”-knappen kunde föraren aktivera bensindrift för kallstarter. Bilens bränslesystem var automatiskt men föraren kunde åsidosätta systemet med andra knappen från vänster. Den tredje P/N-knappen visade bränslemängd i bensin- respektive fotogentanken. Sista knappen var en så kallad ekonomilampa.

Billigt alternativ till diesel

Så varför tanka fotogen – var det för att ge Saab de rätta flygvibbarna? Nja, det berodde helt enkelt på att Finland under 1970-talet hade god tillgång på lågoktanigt fotogenbränsle som importerades från Sovjet tack vare ett bilateralt handelsavtal.

”Behovet av tunga och lätta bränsleoljor har uppfyllts nästan uteslutande av import från Sovjetunionen. Under de senaste åren har drygt tio miljoner ton av olika oljetyper importerats från Sovjet varje år. Dessutom har vissa relaterade produkter som toluen, propan, butan och fotogen importerats”, står det till exempel i boken Finnish-Soviet Economic Relations från 1983.

Det blev ingen långvarig satsning, men den gjordes på grund av 1970-talets oljekriser som ledde till skakig ekonomi och osäkerhet i hela Västvärlden kring vad bilägarna egentligen ska tanka i framtiden.

Men på 1970-talet var det inte tal om någon elektrifiering eller biogas för att sänka utsläppen och minska beroendet av oljan. Istället ledde Saabprojektet alltså till att ägarna kunde tanka fotogen, men även terpentin som kunde framställas som biprodukt vid cellulosakokning.

Fotogen-Saabarna beskrevs av en motortidning som relativt snåla (7 l/100 km) och billiga (halva bränslekostnaden mot bensin). En bilist som körde långa sträckor kunde välja fotogen istället för diesel vilket skulle ge varvgladare motor, snabbare acceleration, bättre kallstartsegenskaper på vintern och lägre ljudnivå.

Läs också: Första smygturen i ”sensationella” Saab 99 Turbo

Fotogen används ofta som flygbränsle. Men den finska Saabfabriken utvecklade en särskild motor som kunde tankas med motorfotogen. Foto: Pixabay
Fotogen används ofta som flygbränsle. Men den finska Saabfabriken utvecklade en särskild motor som kunde tankas med motorfotogen. Foto: Pixabay

Illaluktande specialmodell

Saab 99 Petro byggdes bara mellan 1980 och 1984 för den finska marknaden, och tekniken erbjöds även i Talbot Horizon. Det kunde vara ganska ekonomiskt att köra på motorfotogen eftersom den var befriad från annat än moms, men när fotogenpriserna höjdes och antalet fotogenmackar blev färre försvann marknaden helt.

Det fanns heller inget som helst intresse i övriga Europa att köra igång en liknande satsning.

Att köra på den här typen av kerosin innebar att Saaben luktade ”som en gammal snipa”, skrev Petri Tyrkö vid finska Saabklubben i en artikel som publicerades i medlemstidningen Saabisti och som även publicerades i Svenska Saabklubbens skrift ”40 år tillsammans” från 2016.

”En oriktigt inställd motor eller ett oskickligt körsätt gav faktiskt upphov till en veritabel stank, inte helt olik den man i dag kan inandas på internationella flygfält.”

Totalt byggdes 3 756 exemplar av Saab 99 Petro och 2 385 exemplar av Talbot Horizon med fotogendrift.

Läs också: Hemliga skisserna som avslöjade nya Saabmodellen

Taggar: Backspegeln, Saab

Kommentarer

#1
2020-12-24 10:31

SAAB har alltid haft kluriga idéer till olika bränslen och motorer som har vart lättanpassade.

#2
2020-12-24 12:23

Under 1930-1950 var det inte helt ovanligt att även här i Sverige många äldre bilar försågs med olagliga fotogentillsatser, oftast och enklast endast en mindre extra tank för bensin och en lättåtkomlig trevägskran för att skifta bränslen.
Motorfotogen kostade ju mindre än hälften av bensin och eftersom många av dessa bilar hade en förbrukning på minst 1,5 l/mil blev det ju en del att spara.
Jag hade nöjet att under en tid köra ett sådant modifierat bygge och även om det då inte var särskilt lönsamt, motorfotogen var t.ex. svår att få tag på så det blev istället brännfotogen, så var det intressant.
Effektförlusten är inget jag reagerade på, det var ju ingen hög effekt från början, men jag kommer ihåg lukten, som jag fortfarande tycker kan vara ganska angenäm i mindre mängder och jag kommer ihåg de sniffande poliskonstaplar som på den tiden var betydligt vanligare än idag.
En obehaglig bieffekt fanns, det gällde att i god tid innan man stängde av motorn, ställa om till bensindrift så man blev av med fotogen i förgasaren. Att försöka starta (ofta med vev!) en kall motor på fotogen gick inte, var det fotogen kvar blev det att demontera flottörhuset och tömma ur fotogenen och fylla bensin!
Nåja, det var kul att prova, men det det var betydligt bekvämare med modernare bilar.
Och mer ekonomiskt!

#3
2020-12-24 16:26

I fritidsbåtar av trä, typ pettersson, var det vanligt med bensin/fotogen-motorer. Fotogen var som sagt mycket billigt, och användes ju också i kaminer och primuskök. Används numera väl bara som bränsle i lyktor.

#4
2020-12-25 18:00

Även Ferguson traktorer "Grålle" kördes på fotogen.

#5
2020-12-25 19:03

På 70 talet körde många sina raggarbilar här i Helsingborg på fotogen för det var billigare än bensin Shell trodde inte på det så dom gjorde som raggarna och man kunde utan problem blanda hälften av varje och köra på det .
jag hade dieselbil på 70 talet och på vintern blandade man i 5-10 liter fotogen så gick det lättare att starta bilen när det var många minusgrader som var vanligt då .

#6
2020-12-25 20:06

Volvos små traktorer, tror de hette T22 och T24, startades på bensin, och när motorn var varm vred man om en kran och bytte till fotogen.
Så, en liten tank till bensin, och en stor till fotogen.

#7
2020-12-27 10:57

Man tager vad man haver, som är billigast.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.