Maserati Biturbo har rasat i värde – fyndläge?

Var du än fäster blicken verkar den landa på skinn, väldigt dyrt trä, eller en guldklocka! Luta dig tillbaka i det mjukt skålade sätet och gnugga länden tillrätta. Känner du doften? Det är så här överflöd och tvättäkta framgång luktar. Ett liv i sus och dus med turer i vänsterfil över kontinenten till Monaco och Saint Tropez.

Du har faktiskt råd! Åtminstone med bilen. Instegsmodellen i familjen Biturbo kostade motsvarande fem VW Golf i slutet av åttiotalet. I dag börjar priserna på betydligt mindre än så.   

Maserati Biturbo rörde upp ett enormt intresse när den visades på Turinsalongen 1981. Bilarna fick snudd på superbilsprestanda tack vare de dubbla turboaggregaten och fick inledningsvis mycket beröm.

Men snart haglade klagomålen. Biturbo kunde stanna lite varsomhelst. All belysning kunde slockna. Bilen kunde vara hart när omöjlig att starta när motorn var varm. Kablar stack fram där de inte borde sticka fram. Plastmaterialen kändes för mycket som plast och inredningsdetaljer lossnade.

Motorn är en V6 helt i aluminium. Fördelen med två turboaggregat är att den låga massan i vart turbinhjul snabbare kommer upp i varv – fördröjningen när man trampar på gas blir kortare. Topplocken med tre ventiler var en annan nyhet. Två ventiler för insug, en för avgas.

Körgenskaperna är bipolära – det är två vitt skilda väsen som trängs i en och samma kaross! Du kan helt problemfritt puttra runt i modern tjyvtjock stadstrafik. Petar du sedan ner en pinne och fäller landgången så är det få moderna bilar som hänger med. Noll till hundra på ungefär 6,5 sekunder.

Ut på öppen väg och bilen är återigen en pysmysig familjebil med inkännande styrning och kanske något trångt baksäte.

Satsa på en så sen bil som möjligt. Ju mindre åttiotal som återstår – desto mer tid har Maseratis ingenjörer fått att avlägsna sig från de ärligt talat ganska fasansfulla åren i början.

Läs också: Mercedes Pagoda är tidernas kanske stiligaste stilbrott