Bild
Nästa artikel
Automatlådan har gått från udda till att finnas överallt

Automatlådan har gått från udda till att finnas överallt

Backspegeln

Svenskarnas tycke för automatlådor har växlat upp och ned. Automaterna var på frammarsch men i slutet av 1970-talet kom en helvändning.

Automatlådan var länge en udda företeelse i Sverige, mest förknippad med amerikanare och mer exklusiva bilar, även om tekniken fanns som tillval till många olika modeller, stora som små.

På 1970-talet skulle dock allt fler nybilsköpare upptäcka fördelarna med automatisk transmission.

1972 passerades en milstolpe, för första gången hade mer än var tionde ny bil automatlåda. Andelen automat ökade sedan år för år för att 1977 toppa på 20 procent, var femte ny bil var nu automatväxlad.

En del av ökningen kan tillskrivas Volvo 343. Volvo hade köpt DAF:s personbilsdivision och lanserade 1976 en ny mellanklassbil baserad på holländsk teknik. 343 fick samma typ av automatväxel som i tidigare DAF-modeller, den steglösa remdriften Variomatic (”Remjohan” i folkmun).

Vi Bilägares testförare Jan Ullén var överlag positiv vid första provkörningen:

”För den som har svårt att komma överens med växelspak och kopplingspedal i vanliga bilar – eller för den som i likhet med mig tycker att det år 1976 är lite larvigt att fortfarande ro fram en bil med växelspaken som på farfars tid – är DAF:s transmission ett stort plus.”

1977 såldes mer än 10 000 Volvobilar med Variomatic i Sverige, flest 343 men också av den mindre Volvo 66.

Det skulle dock inte dröja länge innan barnsjukdomarna visade sig. Tekniken krånglade och ägarna upptäckte snart att bilarna var orkeslösa och inte så snåla som utlovat. 1978 försökte Volvo rädda situationen genom att lansera en manuell 343 men ryktet var redan nedsvärtat.

”Tekniken krånglade och ägarna upptäckte snart att bilarna var orkeslösa och inte så snåla som utlovat”
”En modern bil i den här klassen skall vara automatväxlad”, sa reklamen för Volvo 343.
”En modern bil i den här klassen skall vara automatväxlad”, sa reklamen för Volvo 343.

Ungefär vid den här tiden vänder tongångarna om automatlådor.

”Vi vill inte släppa spaken”, utropar en rubrik i Vi Bilägare 1978 och artikeln slår fast att ”automatlådor har det inte lätt här i landet”. Argumenten emot är många: ”ökad bensinåtgång, sämre acceleration, högre inköpspris.” Det antyds även att en riktig bil ska vara manuell: ”många anser kort och gott att det inte är att köra bil om man inte själv får peta i växlarna.”

Kanske är detta talande för bilköparnas inställning för nu börjar automatlådorna tappa mark. 1987 slår andelen i botten, bara 6,7 procent av nybilsförsäljningen är automatväxlad.

Framåt 1990-talet börjar dock automatlådorna att bli bättre. Växlarna blir fler och elstyrning hjälper till att dämpa bränsletörsten. Ökad tjänstebilsförsäljning gör också att svenskarna köper allt dyrare bilar och med det följer fler automatlådor.

Andelen automat ökar sakta men stadigt under hela 90-talet för att 2013 passera nivån från 1977 och 2014 registreras för första gången fler automater än manuella. Vid det här laget har automatlådorna sex eller fler växlar och automatiska dubbelkopplingslådor har slagit igenom brett.

Övergången till hybrider och elbilar, som alltid är automatväxlade, har förstärkt utvecklingen och 2020 hade nästan åtta av tio nya bilar automatlåda.

Läs också: Volvos lansering av 343 – fick växelväljaren i handen

Fortfarande fler manuella i trafik

Ute på vägarna är de manuellt växlade personbilarna fortfarande fler än de automatväxlade, visar Transportstyrelsens statistik från januari 2021.

Manuellt växlade

Totalt: 4 445 679
I trafik: 2 865 230

Automatväxlade

Totalt: 2 537 921
I trafik: 2 071 724 

Totalt

Antal personbilar: 6 983 600
Andel manuell: 64 %
Andel automat: 36 %

Taggar: Backspegeln

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.