SOMMARÖPPET: Cabfrossa

Gör som grannen, kör sommaren till mötes i en cab! Sverige har flest cabrioleter per invånare i Europa, kanske lite överraskande med tanke på klimatet. Måhända är det så att vår långa, mörka vinter tvingar oss att ta tillfället i akt och insupa allt solsken vi kommer åt under de korta sommarmånaderna.

Mini Cabriolet bygger på den nya hundkojans andra generation som lanserades senhösten 2006. Mazda MX-5 har fått en lätt ansiktslyftning av den tredje generationens "Miata" som presenterades år 2005.

Trångt och litet bagageutrymme
Mini är mer praktisk än Mazda. Baksätet är för trångt för vuxna men framfällt ger det god plats för bagage. Bagageutrymmet är något större i Mazda än i Mini men det gäller att prylarna är utformade så att de passar bagageutrymmets mått.

I Mini är framstolarna riktigt komfortabla och man känner sig fräsch i kroppen även efter en dagsetapp på 90 mil. Ratten är justerbar i såväl höjd- som längdled och stolens justeringsmöjligheter räcker för både långa och korta.

I Mazdas sittbrunn är det desto trängre. Förare längre än cirka 175 cm har svårt att få plats. Förarstolens skjutmån räcker inte till så högerbenet hamnar i skarp vinkel och måste vilas mot mittkonsolen. Som tur är finns en farthållare så det går att krångla in foten mellan pedalerna och låta benet sträcka ut och vila på längre etapper. Stolarna är heller inte lika bekväma som de i Mini. Mazdan är väldigt låg och det krävs viss smidighet för att med elegans ta sig i och ur bilen.

Bullriga
Långfärd är ingen av dessa bilars favoritsysselsättning, främst på grund av att båda är tröttande bullriga. Främst är det däck- och motorljud från omgivande trafik samt den egna bilens däckljud som stör men även en del vindbrus. Vi lämnar därför stora vägen, cabbar ner och fortsätter färden längs slingrande, asfalterade, ljuvliga sommarvägar.

Mazdas lilla plasttak fälls genom att man först lossar på en spärr vid backspegeln, innan resten av taket viks ihop elektriskt och placeras i ett litet fack mellan sittbrunnen och bagageutrymmet. Minin är ännu enklare att cabba ner. Bara att trycka på en knapp så sköter elektroniken resten. Processen sker i två steg. I första läget öppnas ett soltak och fortsätter man sedan att hålla öppningsknappen intryckt, viks hela taket ihop.

Rejäla paddlar bakom ratten
Vår Mini var extrautrustad med ett vindskydd för montering över baksätet. Det minimerade turbulensen i kupén så det gick att köra nästan dragfritt i 90 km/tim utan tak. Mazda har ett minimalt turbulensskydd bakom stolarna som inte alls är lika effektivt.

Premium kallar Mazda sin nya automatväxlade version av MX-5 "Miata". Puritanerna ryser förstås vid tanken av att man här har slängt ut en av bilvärldens skönaste manuella växellådor till förmån för en sexstegs automatlåda men slutresultatet är inte alls illa. Lådan växlar rappt
och för den som ändå vill sköta det själv finns det rejäla paddlar bakom ratten som sköter upp- och nedväxling. För den som prioriterar körglädje blir dock aldrig automatlådan njutbar på samma sätt som Mazdas suveräna manuella lådor.

I Cooper S är en sexväxlad manuell låda standard men även Mini finns att få med automat. Den manuella lådan bjuder på täta lägen och fin sportbilskänsla, några finesser man inte väntat sig i den här klassen. Om man stannar vid exempelvis ett rödljus, lägger ur växeln och släpper kopplingen, stängs motorn av automatiskt. Den startar på ett ögonblick när man åter trampar ned kopplingspedalen. Start/stopp-system som detta lär bli allt vanligare framöver och kan bidra till att sänka bränsleförbrukningen med fem-tio procent vid blandad körning.

Detta är en förkortad version av Tommy Whalströms artikel. Hela artikeln finns i Vi Bilägare # 10, ute i butik nu!