Citroën C3 Aircross: Svajig färd till hemlandet

Det här är en artikel om Vi Bilägares långteststall 2026. Varje år köper vi in fem nya bilar och utsätter dem för tuffa tester. Läs alla uppdateringar om långtestbilarna här.

Sportlov i familjekalendern. Eftersom vi skulle prova de franska alperna valde jag vår franska suv, Citroën C3 Aircross, som färdmedel. Man vill ju ta seden dit man kommer. 

Enligt arbetskalendern står jag egentligen som fodervärd till Hyundai Inster men oavsett verkstadsbesök är den för kort i både rock och räckvidd för 230-milaturen till Les Deux Alpes.

Trots att vår sjusitsiga Citroën huserar två extra stolar i bagageutrymmet finns det gott om plats för skidpackning. Utrustning ingick i boendet så vi slapp takbox denna gång vilket gav friare tyglar på Autobahn.

Instegsmotorn med blott 100 hästkrafter skulle visa sig räcka mer än väl för ändamålet. Visst krävs det att man drar på växlarna för att hänga med i den tyska trafiken men bilen känns aldrig slö. Farthållaren orkade hålla tempot upp i 160–170 km/tim, det var bara i de brantare Kasselbackarna som takten begränsades. 

Autobahn gav en snittförbrukning på 7,8 l/100 km, inte så illa jämfört med 6,9 l/100 km i snitt hittills under året hemma i Sverige.

Växellådan är av det sladdrigare slaget med ett visst transmissionsljud, men jämfört med tidigare versioner av koncernens trecylindriga drivlinor har man nu fått till ett vettigt samspel mellan koppling och gas.

Utöver utrymme är stolar och fjädring starka kort. Hela familjen kunde sitta långa etapper utan att det kändes i kropparna. 

Värre är det med rakt fram-stabiliteten. Bilens svårighet att hålla kursen rakt fram var återkommande kritik under vintertestet. Och inte blev det bättre i Autobahn-tempo. Kombinationen av kvick styrning och stort glapp i mittläget kräver tungan rätt i mun, särskilt ihop med mjuka vinterdäck.

Jag hoppas att det värsta svajandet försvinner med sommardäck. För i övrigt är C3 Aircross en sympatisk bil som jag trivs med väldigt bra.