Bild
Nästa artikel

Epica - en glidare

Test

En stor glidarbil med spinnande sexcylindrig motor, smekande mjuk automatlåda och allsköns utrustning för mindre än 240 000 kronor. Det är väl ett klipp? Men Chevrolet Epica och Kia Magentis saknar också ett och annat och får nog kärvt att hävda sig. Ingen av de koreanska storbilarna är något lysande köp.

 Alla snåla, säkra och hyfsat billiga små bilar i all ära, men ska man åka riktigt bekvämt är det en stor bil med stark motor som gäller. Tyvärr är sådana prestigebilar bara fjärran drömmar för de flesta av oss, för de är dyra.
Men den som går in till rätt bilhandlare behöver inte ens låna upp en kvarts miljon för att komma över en bil som har det mesta som ingår i statusklassen: storlek, styrka, elegans, komfort… Det görs stora bilar även i Sydkorea och de har en betydligt mera överkomlig prislapp än de flesta europeiska konkurrenter.

De enklaste versionerna av Chevrolet Epica och Kia Magentis går att köpa för under 200 000 kronor och inte ens de starkaste och lyxigaste modellerna når upp till 240 000 kronor. Båda bilarna ger mycket av både utrymmen, motor och bekvämlighet för pengarna. Däremot är det lite klenare med statusen. Koreanska bilar brukar inte vara så mycket att skryta med inför grannarna. Men nog finns det ett och annat gott att säga om både Epica och Magentis.
Båda bilarna presenterades i fjol. Kia Magentis gick då in på sin andra generation och blev en aning större än föregångaren.

Epica är egentligen en Daewoo, ett namn som ägaren General Motors inte vill använda. De koreanska bilarna har döpts om till Chevrolet och Epica är väl den som i storlek och stil mest påminner om en amerikansk Cheva.

- Men man ser direkt att det inte är någon bil som kommer från USA, konstaterade en skarpögd bedömare. Epica är alldeles för välbyggd!

Någon succé har den inte blivit ändå. Försäljningen har hittills bara hankat sig fram och når efter första året inte ens upp till 150 bilar.


Lika illa är det hos Kia. Nu ska generalagenten försöka lansera Magentis som tjänstebil - ett förmånsvärde på drygt 41 000 kr per år kan nog vara lockande. Chevrolet har mera diffusa idéer om hur försäljningen av Epica ska komma igång.

Nästan tvillingar
Vid en första anblick verkar de två stora koreanerna nästan vara tvillingar. Designen får nog ingen att vrida på huvudet - formgivarna verkar ha jobbat mer av tvång än inspiration.  Men den som tittar närmare upptäcker att Kia Magentis har lite tyngre linjeföring. Den ger ett maffigare intryck än den längre, lägre och lite slankare Epican. Chevan har dock mera spänst i plåtvecken.

Även inuti är bilarna slående lika. Designteamen verkar ha sprungit in och ut hos varandra när bilarna skapades. Många detaljer är snarlika och man verkar också ha anlitat samma underleverantörer i plastbranschen. Kupéerna är inredda med mycket trist och billig plast som skär sig lite mot de exklusiva lädersätena som är standard i de bilar som vi har testat.

Chevrolet Epica verkar emellertid tillhöra en senare tidsepok än Kia Magentis. Kupén livas upp av lite mattborstade aluminiumpaneler och mittkonsolen har en modern design med integrerad audioanläggning.  Kia erbjuder ingen fabriksmonterad radio och den eftermonterade apparaten får kupén att andas 70-tal. Lite mattborstad aluminium hade sannerligen inte gjort sig illa i Magentis. Kupén är deprimerande dyster med mörka, hårda plastpaneler.
Kaross och kupé må vara lite trista, men Kias motor och växellåda väger upp en del. V6:an på 2,7 liter är toppmodern och kraftfull. Den är ihopkopplad med en femväxlad, ny automatlåda som arbetar totalt ryckfritt. Det hörs mera än det känns när lådan växlar upp under acceleration. Växlingarna kan också skötas manuellt, men lådan arbetar så smidigt och snabbt att det känns onödigt.

Tyvärr lyckas inte växellådan alltid reglera kraften i motorn. När föraren exempelvis trampar ned gasen och samtidigt svänger, som vid en omkörning, gäller det att hålla hårt i ratten. Annars rycker motorn tag i framhjulen så bilen slänger till åt sidan. Det är obehagligt och definitivt inget man väntar sig av en modern bil.

Några sådana hyss har inte Chevrolet Epica för sig, men den drivs också av en tamare motor: 156 hästar mot Kias 188. För raska omkörningar känns Chevamaskinen ofta lite väl sävlig - ungefär som om gaswiren bestod av ett gummiband.  Automatlådan gör inget för att snabba upp responsen och de flesta testförare valde lådans manuella program när de behövde accelerera snabbt.

För vardaglig (och även snabbare) glidarkörning räcker dock motorn i Chevrolet Epica utmärkt. Den är dessutom trevligt snål. Under lugnare landsvägsetapper kunde färddatorn berätta att motorn ofta drog långt under 0,8 l/mil. Vad Kia Magentis krävde vid liknande körning är hemligt. Den saknar färddator. Tankningarna var dock avslöjande. Det gick alltid i flera liter mera soppa i Kian.

Grovt buller
På slät väg är koreanerna lika komfortabla som andra stora bilar. De susar fram med tyst spinnande motorer och med minimalt vindbrus runt backspeglarna. Men på grov asfalt blir det annat ljud i öronen. Från däcken hörs ett rått, grovt buller som överröstar det mesta av musik, telefonprat eller konversation. Värst låter det i Kia Magentis men märkligt nog visade vår decibelmätare att Chevrolet Epica är lika högljudd, fast bullret har mera skonsamma frekvenser.

Trots att den raka sexans temperament är lite segt körde de flesta testförare helst Chevroleten.  Ingen av fyra förare - mellan 158 och 180 cm - lyckades hitta någon bra körställning i Kia Magentis.  Hur än stol och ratt ställdes in fick samtliga ont i högerbenet. Det beror förmodligen på att förarstolen ger dåligt stöd för låren. Föraren tvingas spänna och balansera gasbenet på hälen och snart börjar de strama musklerna värka.

Som tur är tillhör farthållare standardutrustningen så det smärtande benet kan få vila ibland.

Sittställningen i Chevrolet Epica är betydligt behagligare. Stolen är fastare och med bättre stöd och går dessutom att ställa in elektriskt med millimeterprecision.

Vilken bil som passagerarna åker skönast i är mera oavgjort. I baksätet har tre vuxna gott om plats i båda, men Chevrolet-bältena skaver halsen på korta passagerare.

Bäst betyg
Kias fjädring fick bäst betyg av passagerarna, men den är för mjuk för lite tuffare körning. När vägen både svänger och guppar känns bilen lite osäkert "lös" i bakvagnen.  Chevrolet Epica är lite hårdare och studsar och rister mer i små gupp men är mera precis och stadig att köra på kurvig väg.

Ingen av bilarna får dock särskilt bra betyg när de testas i en undanmanöver med fyra svängar fram och tillbaka som runt ett hinder. Kia Magentis niger kraftigt och när ratten snabbt svängs om låser den till i ytterläget. Chevrolet Epica beter sig heller inte så bra utan får anmärkning för långsam styrning. Testerna kördes dock vid ett annat tillfälle med andra bilar. Den Epica som vi testat, med beteckningen LT, har en hastighetsberoende servostyrning och den var både snabb och precis.

Om Kia Magentis halkar iväg i en snabb manöver inträffar dock ingen katastrof. Den är utrustad med sladdhämmare. Värre är det att få sladd med Chevrolet Epica. Inte förrän till hösten kommer bilen att erbjudas med ESP. Epica-bilar utan den säkerheten bör få stå kvar hos bilhandlarna tills de rostar bort.

Det kanske sker snart nog, för rostskyddet är inte mycket att hurra för. Men Kia Magentis är lika dåligt behandlad. I Sydkorea är bilrost knappast ett problem och det märks på bilarnas konstruktion.

Svag säkerhet
ESP-systemet är dessvärre inte det enda som Chevrolet Epica saknar. Den kan inte visa upp något krockresultat. Med tanke på hur uselt tidigare Daewoo-tillverkade bilar klarat sig bör nog den som funderar på ett köp avvakta tills Euro-NCAP sagt sitt.

Att Epica, likt andra bilar, har både krockkuddar och gardiner är ingen garanti för en fullgod säkerhet. Det bevisar Kia Magentis. Den kördes i väggen i fjol och därmed stod det klart att säkerheten hos de sydkoreanska tillverkarna ännu inte är i nivå med de europeiska. Kias resultat blev bara fyra stjärnor.

Säkerhetsbristerna diskvalificerar Chevrolet Epica, trots att den på flera sätt är bäst av de två koreanerna. Den har bäst och rikligast utrustning och känns helt enkelt lite modernare än Kia Magentis. Chevrolets raka sexa går dessutom oväntat snålt.
 
Men det Epica sparar in i soppa, tar den igen med råge när något går sönder. Vissa reservdelar är hårresande dyra till den koreanska Chevan. Vad sägs om över 9 300 kronor för ett nytt avgassystem och över 17 300 kr för en katalysator?

Kia Magentis är dyr att både mata med bränsle och att serva, även om reservdelspriserna ligger på mer måttliga nivåer.

Vid en första titt kanske Chevrolet Epica och Kia Magentis verkar vara prisvärda glidarbilar. Men när allt vägs ihop så sackar de. Ingen av dem är värd att få etiketten "bra köp". 

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.