Bild
Nästa artikel

Däcktest 2019: Vinterdäck – alla mot alla

Däck

Ny däckmärkning gör året runt-däck lagliga på svenska vintervägar. Vi har därför dukat upp till ett unikt test: alla fyra typer av godkända vinterdäck – dubb, nordisk friktion, kontinentalt och året runt – gör upp på is, snö, vått och torrt!

Däck handlar om kompromisser. Bromssträcka eller rullmotstånd. Sidogrepp eller slitstyrka. Fäste på is eller asfaltsstabilitet. Listan kan göras lång.

Hårdast drabbade av alla är så kallade året runt-däck. Utvecklade för att göra sitt jobb oavsett årstid är de lite av däckindustrins svarta får med sämre säkerhet, sommar som vinter. Länge har endast däck som står med på däckbranschens ”vinterdäckslista” varit godkända för användning vintertid i Sverige.

Listan har tagits fram och administrerats av branschorganet STRO (Scandinavian Tire and Rim Organisation). För att stå med på listan måste ett däck vara ”speciellt framtaget för vinterbruk”. Därför har året runt-däck inte varit lagliga att använda på vintern – förrän nu.  

Till vänster: En fördel som nämns med året runt-däck är att man slipper skifta hjul två gånger per år. Dessutom försvinner omaket med förvaring. Problem som botas bäst med så kallade däckhotell. Till höger: Nya märkningen Alptopp/snöflinga.

Sedan 1 juli 2019 är det istället en globalt reglerad däcksymbol som bestämmer om ett däck är godkänt för vinterväg eller inte. Under en övergångsperiod är det dock tillåtet att använda befintliga vinterdäck, märkta med M+S och godkända för vinterbruk, till den 30 november 2024. 

Den nya märkningen kallas ”3PMSF” (Three Peak Mountain Snowflake) – på svenska döpt till ”alptopp/snöflinga”. För att få en 3PMSF-klassning måste däcket klara ett kontrollprov på snö. Det är ett oberoende test men är inte är svårare än att året runt-däck och vissa terrängdäck klarar de uppsatta kraven.
– Den nya 3PMSF-symbolen är bättre än den tidigare M+S-märkningen, säger Bernt Wahlberg, informationschef på STRO.
– Det fanns inga kontroller av ett M+S-däck, det var upp till däcktillverkaren själv. Därför uppkom ett behov för oss i Norden att ta fram en speciell vinterdäcklista, efter önskemål av myndigheter och polisen. Nu finns det ett regelverk baserat på standardiserade tester. I och med det tycker vi att vår skandinaviska vinterdäckslista har spelat ut sin roll.

Bernt Wahlberg tror inte att det blir fler året runt-däck med de nya reglerna, så vida inte någon tillverkare gör någon större förändring i sina kampanjer.
–Rätt information är viktigare än lagstiftning.  

För att ge er läsare rätt information tog vi med ett året runt-däck på våra ordinarie vinterdäckstester. Därmed kan vi nu presentera den ultimata jämförelsen mellan alla fyra typer av vinterdäck som nu är lagliga för vinterbruk: dubbdäck, nordiska friktionsdäck, kontinentala vinterdäck och året runt-däck.

I den här sammanställningen redovisar vi snittresultaten från de fem bästa dubbdäcken och de fem bästa friktionsdäcken i årets vinterdäckstester. De jämförs med ett kontinentalt vinterdäck – Continental WinterContact TS860 – samt året runt-däcket Continental All-SeasonContact. De har båda vunnit tester i europeiska tidningar och är bland de bästa på snö inom sina segment. Så betänk att det finns gott om exempel på sämre året runt-däck och kontinentala vintersulor än vad våra resultat visar. 

Vid broms på snö – som trots allt är ett testmoment för 3PMSF-märkningen – har året runt-däcket nära 20 procent längre stoppsträcka än det nordiska friktionsdäcket. Det behöver cirka 3,5 meter längre bromssträcka – från 40 km/tim. På den kurviga handlingbanan glider året runt-däcket som en klick smör i stekpannan i de hala kurvorna. Det är över åtta sekunder långsammare än det europeiska vinterdäck, som i sin tur är klart sämre än dubbdäck och nordiska dubbfria. På is blir skillnaden mellan däcken enorm. Bromssträckan är över 50 procent längre för året runt-däcket än Sveriges vanligaste vinterdäckstyp: dubbdäcket. Trots att vi i bara bromsar från 25 km/tim stannar året runt-däcket mer än en billängd senare än det genomsnittliga dubbdäcket.

När vi istället testar på våt och torr asfalt presterar – som förväntat – året runt-däcket desto bättre. På asfalt är det istället cirka 20 procent längre bromssträcka för dubbdäcken på torr väg och för de nordiska friktionsdäcken på våt väg. Men året runt-däcket är bara marginellt bättre än det kontinentala vinterdäcket. Detta trots att det kontinentala alternativet ändå klarar sig skapligt i snöronderna. Det finns alltså knappt några fördelar för året runt-däcket jämfört med ett europeiskt friktionsdäck, i så fall krävs rejäla sommartemperaturer för att helårsdäcket ska få ett övertag. Men då vet vi sedan tidigare tester att ett riktigt sommardäck presterar bättre än en året runt-variant.
 

"Vi kommer inte att saluföra året runt-däck i våra kanaler."

I vårt sommardäcktest hade det deltagande året runt-däcket över fyra meter sämre bromssträcka än det bästa sommardäcket, samma skillnad vi nu ser mellan året runt-däcket och snittet av de nordiska friktionsdäcket.

Däckimportörerna själva intar en försiktig hållning till det nya reglementet. Per Linder, produktchef på Continental Däck Sverige, hade hellre sett en sommardäckslag än att släppa fram året runt-däck.
– Vi kommer inte att saluföra året runt-däck i våra kanaler. Det kommer inte heller att finnas med på den svenska hemsidan.

Även Nokian resonerar på samma sätt. Deras helårsdäck, Weatherproof, kommer inte att erbjudas till svenska konsumenter.
– Weatherproof är ett däck för Centraleuropa. Det kommer inte att marknadsföras eller säljas av Nokian i Sverige, säger Emil Sundholm, produktchef på Nokian Tyres.

Ett året runt-däck som går att köpa i Sverige är Michelin CrossClimate. Det beskrivs som ett ”höst- och vårdäck” trots att det är 3PMSF-märkt.
– Vi rekommenderar inte CrossClimate som vinterdäck i Sverige säger Arne Sköldén, produktexpert på Michelin Nordic.
– Det en produkt för den som bara tillfälligtvis råkar ut för vinterväder, och då företrädesvis i form av snö. De är inte designade för nordisk vinter och bör därför inte användas som vinterdäck.

Det pågår diskussioner om att se över testförfarandet av 3PMSF-märkningen. Vi kan bara hoppas att det blir ett tuffare certifieringsprov än i dag. Konsumenterna förtjänar det. Vi kan bara konstatera att året runt-däck är lagliga att använda vintern – men det är synnerligen olämpligt.

Diskutera: Vilken typ av vinterdäck använder du?

Resultat – moment för moment

Kommentar – is

Året runt-däcket har över 5 meter längre stoppsträcka på is än det genomsnittliga dubbdäcket från krypkörningshastigheten 25 km/tim! Omräknat till en inbromsning från 70 km/tim håller året runt-däcket fortfarande en hastighet av 45,7 km/tim när det bästa dubbdäcket fått stopp – det kan innebära en rejäl smäll. Men det europeiska vinterdäcket är inte mycket bättre, det håller 43,5 km/tim vid samma mätpunkt. Ingen av dessa två däcktyper är utvecklade för isbelagda vägbanor. Körningen på is skedde på grövre is, där det mjuka nordiska friktionsdäcket fick bäst tag om den ojämna isen i kurvorna.

Kommentar – snö

På snö är mönstrets utformning viktigare än eventuell dubb och vi ser en knapp fördel för det nordiska friktionsdäcken över de dubbade. Även ett kontinentalt vinterdäck kan hantera snö skapligt, medan året runt-däcket halkar efter en hel del, speciellt i kurvorna. Det tvärgående mönstret på året runt-däcket ger hyfsat bett i färdriktningen – start och broms – men det har stora problem att svänga på den snöiga och kurviga handlingbanan. För att bibehålla stabila förutsättningar har handlingbanan en lite hårdare frusen kärna i botten som gör att dubbdäcken får snäppet bättre fäste än de dubbfria alternativen.

Kommentar – våt väg

På våt asfalt är året runt-däcket bäst av alla, men skillnaden till det europeiska vinterdäcket är marginell. Förmodligen beror det på att testet är utfört i några enstaka plusgrader. Ju varmare, desto större fördel för helårsdäcket som även ska klara heta sommardagar. Det nordiska friktionsdäcket behöver cirka 20 % längre bromssträcka på vått än asfaltsspecialisterna. Generellt sett klarar sig de nordiska friktionsdäcken lite sämre än dubbdäcken mot vattenplaning, men snittvärdet höjs av att Goodyears dubbfria däck presterar riktigt bra mot vattenplaning, faktiskt inte långt ifrån året runt-däcket. 

Kommentar – torr väg

På is skiljer drygt fem meter i stoppsträcka mellan bästa och sämsta däcktyp från 25 km/tim. På torr väg är skillnaden ungefär den samma – men från 100 km/tim. Vi sätter subjektiva betyg på alla däck hur de är att köra på torra vägar. Då undersöker vi styrrespons, riktningsstabilitet samt utför undanmanöverprov, slalomkörning samt forcerade filbyten som ställer höga krav på stabilitet och säkert beteende. De nordiska friktionsdäcken lider av dålig styrskärpa och diffus riktningsstabilitet. Ljudmässigt noterar vi att ju hårdare gummiblandning, desto törstigare och bullrigare rullar vinterdäcken. Fast allra jobbigast vägljud har så klart dubbdäcken.

Däck handlar om kompromisser. Bromssträcka eller rullmotstånd. Sidogrepp eller slitstyrka. Fäste på is eller asfaltsstabilitet. Listan kan göras lång.

Hårdast drabbade av alla är så kallade året runt-däck. Utvecklade för att göra sitt jobb oavsett årstid är de lite av däckindustrins svarta får med sämre säkerhet, sommar som vinter. Länge har endast däck som står med på däckbranschens ”vinterdäckslista” varit godkända för användning vintertid i Sverige.

Listan har tagits fram och administrerats av branschorganet STRO (Scandinavian Tire and Rim Organisation). För att stå med på listan måste ett däck vara ”spe

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa en månad för 1 krona!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

Så har vi testat

Vi har tagit fram snittvärdet för de fem bästa dubbdäcken och de fem bästa friktionsdäcken från årets vinterdäcktester och jämfört ett kontinentalt friktionsdäck samt ett året runt-däck. De båda sistnämnda är bland de bästa i sin kategori.

Kommentarer

#1
2019-11-03 11:34

Jag tycker att Vi Bilägares test av olika däckstyper är bekymmersam. Bedömningen av kontinentala däck och särskilt allvädersdäck är motsägelsefull och kan klart missförstås. Dessutom är de statistiska data som presenteras inte presenterade på ett sätt som är lämpligt.
Utgångspunkten är att det inte finns några "bästa" däck eftersom ett däck måste vara en kompromiss mellan olika egenskaper. Denna kompromiss passar olika användningsområden och lämpligheten i ett däckval är alltid individuell. Däremot finns det helt klart "dåliga" däck, där en viss egenskap aldrig kan vara acceptabel.
Frågan är då om de olika däcktyperna har några rent av "dåliga" egenskaper, eller om dom enbart är en mix av egenskaper som passar olika användningsområden olika bra. Och frågan är om allvädersdäcket i ViBs test är "dåligt". Jag har efter att ha tittat på alla mätvärden inte kommit fram till den slutsatsen.
Det som framkommer är att nordiska däck är bra på is, särskilt bromsning, där är de kontinentala däcken väldigt mycket sämre (+43-52% längre bromssträcka). Om vi jämför enbart de dubbfria är skillnaden mellan nordiskt och kontinentalt mindre, ca 28-36%. Vid broms på snö är de kontinentala också sämre (8-19%) än de nordiska. Vid broms på vått är rollerna ombytta, där bromsar de nordiska 16-22% längre sträcka än de kontinentala. Även vid torrt gäller denna ordning (13-16%). Och vattenplaning är en egenskap där nordiska däck har väsentligt sämre egenskaper, där skiljer det sig, ca 25% i hastighet mellan kontinentala och nordiska.
Ur allt detta, särskilt som vi vet att den statistiska slumpvariationen mellan testerna gör att man ska passa sig för att dra slutsatser med skillnader som är mindre än 10%, kan vi enbart dra slutsatsen att det skiljer både positivt och negativt. Däremot går det INTE att särskilja de två kontinentala däcken, de förfaller ha mer eller mindre identiska egenskaper. Och mellan nordiska och kontinentala så är det vilken typ av körning som man har, ex om man bor i en storstad, på landet, i norr eller söder som kommer att skapa den profil ut vilken man kan bedöma vad som passar bäst. Men helt klart är det vanligaste väglaget under vinterhalvåret i södra delen av Sverige torrt väglag följt av vått och därefter modd och sist snö. Is är väldigt ovanligt.
Summeras allt detta så är det inte begripligt att dra slutsatsen att allvädersdäcket är sämst. Det finns helt enkelt inget stöd för det i artikelns mätvärden. Visst är det sämre på vissa underlag, men också bättre på andra. Och de nordiska kan heller inte dömas ut, trots att de är betydligt sämre på våt vägbana.
Så ViB borde dels förklara hur man kom fram till sin slutsats, dels förklara varför man förefalla stödja däckbranschens fula argumentation. Och förklara lite bättre hur man kan hjälpa människor att göra kloka val istället för att låta tyckanden styra.

#2
2019-11-06 09:41

Hej MR2, bra kommentar. Precis som du säger är det ingen däcktyp som är bra på allt, utan har olika styrkor och svagheter.
För att förtydliga min ståndpunkt angående året runt-däcken så är skillnaden mellan ett kontinentalt friktionsdäck och ett året runt-däck relativt liten i asfaltsronderna. För den som exempelvis mest pendlar på saltade, blöta motorvägar i södra Sverige som behöver ett stabilt däck på regnvåta vintervägar kan utan tvekan välja det kontinentala däcket. Det klarar sig mycket bättre än året runt-däcket de dagar det är snö, och är snäppet mindre dålig när det är is. Skillnaden i grepp i ländled – i bilens färdriktning är kanske så stor, men sidogreppet och uppträdandet när vägen svänger är stor mellan det kontinentala däcket och året runt-däcket. Skillnaden mellan däcktyper växer ju kallare väder pga skillnad i gummiblandning. Motsatt trivs året runt-däcket bättre ju varmare det bli då det är mer inriktat på sommarväglag än vinterdäcken.

Alltså, skillnaden i fäste och framförallt uppträdande när man behöver det som bäst – i vinterhalka – presterar det kontinentala däcket klart bättre än året runt-däcket, som tappar fäste betydligt tidigare när väglaget är som svårast. Därför tycker jag inte att däcktypen är lämplig att använda som vinterprodukt, då det kontinentala vinterdäcket är så mycket bättre för personer i södra Sverige som annars inte skulle köpt ett nordiskt vinterdäck.

Angående statistisk felmarginal håller jag inte med dig. 10 % är en signifikant stor skillnad mellan däcken. Värt att notera att bakom broms- och accelerationvärdena på is har vi gjort mer än 45 start och inbromsningar. Vi kör 3 omgångar tre olika dagar med 15 repetitioner varje omgång. Av dessa 15 stryker vi bästa och sämsta resultaten och behåller ett snitt om 12-13 per däck. Detta upprepas alltså tre gånger, te olika dagar och testresultatet är ett genomsnitt av de giltiga värdena från alla tre omgångar – alltså ett snitt från cirka 39 start och bromsvärden. Allt för bättre statistiskt underlag. Just på is och snö kan resultatet variera med temperaturen, då vissa däck presterar bättre i lite varmare minusgrader, andra klarar sig bättre relativt till de övriga i kallare minusgrader. Därav tre körningar, tre olika dagar.

//Nils Svärd
Ansvarig däcktestare och artikelförfattare

#3
2019-11-09 17:44

Hej Nils och tack för bra förklaringar och fakta. Jag skulle dock vilja återkomma till två saker. Först den om statistisk variation. Jag förstår att det är en medelvärde med litet standardfel ni är ute efter, men variationen är ju lika stor hur många prov ni kör. Jag vet inte hur stort detta standardfel är, och det är något som ni faktiskt skulle uppge. Så med andra ord har du givetvis rätt när du rangordnar dina medelvärden, men dels blir man fundersam om ni verkligen kan belägga en 10 % skillnad mellan olika däck, dels blir man fundersam om ni stryker ett antal "outliers", det är faktiskt en ganska skum metod.
Det andra är att de värden som redovisas faktiskt inte stödjer det som påstås i artikeln, men självklart förstår jag att det också finns subjektiva upplevelser som ska vägas in. Men om det är så att du och däckbranschen påstår att det finns objektiva skillnader som däckbranschen använder för sitt drakoniska beslut att inte sälja allvädersdäck, så visar inte artikelns resultat på detta. Särskilt som det finns kontinentala vinterdäck och allvädersdäck med en annan viktning av egenskaper. Jag anklagar verkligen inte ViB för att gå däcksbranschens ärenden, men deras argument ska rimligen synas med fakta.
Nu är det ju så att för att vara på den säkra sidan vad gäller halka så måste man ha däck med vinteregenskaper i 7-8 månader per år (jo det blir ju så om vi räknar hela oktober till april och kanske lite till). Om vi sedan utgår från att det för det mesta är torrt (och då spelar faktiskt inte däcken en särskilt stor roll säkerhetsmässigt), och annars blött, avbrutet med perioder av snö och frosthalka, så blir optimalt val med utgångspunkt från säkerhet inte så självklart som många får oss att tro. Och om vi ska ha däck med sommaregenskaper i 4-5 månader per år måste man ställa sig frågan om det skiljer mycket mellan ett kontinentalt vinterdäck, ett sommardäck och ett åretruntdäck. Om ViB vågar släppa bassängkanten och simma på lite djupare vatten vore en sådan analys riktigt intressant. Med hjälp av en analytiker skulle det kunna vara en bra balans mot däcksbranschen, som helt klart är fenomenala på att göra allt bättre däck, men inte så bra på att hantera konsumentintresset i sina råd

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.