Bild
Nästa artikel
Provkörning

Provkörning: Aiways U5 (2019)

Publicerad 2 november 2019 (uppdaterad 2021-05-24 09:07)
Ovanlig syn vid laddstolpen i Falkenberg, snart flödar strömmen till den kinesiska elbilen Aiways U5. Från och med nästa år ska den gå att leasa i Sverige.
Märket var knappt påtänkt för två och ett halvt år sedan. Nu kan eldrivna Aiways U5 bli den första kinesiska bilen att komma till Sverige. Vi har provkört från Oslo till Helsingborg.
Före februari 2017 fanns ingenting. Sedan dess har Aiways tagit fram en helt ny bil och byggt en fabrik från grunden. I april nästa år ska bilen börja säljas i Sverige. Men redan nu står den här i utkanten av Oslo. Fråga mig inte hur det har gått till men nog kan vi säga att kineserna är flitiga.

Märkets första modell är en eldriven suv, ungefär lika stor som Volvo XC60. Hur långt den kommer på en laddning vet vi inte, den officiella siffran är inte spikad ännu, men det ska vi snart ta reda på.

Bilen är en prototyp (”98 procent färdig”) som körts hela vägen från Kina och hit till Oslo, en nätt sträcka på 1 100 mil. Den 40 dagar långa testresan har visat att det oftast går att hitta någonstans att ladda, bara i Kazakstan var man tvungen att använda generatorn i en av de fyra följebilarna. När testkaravanen nu fortsätter mot Helsingborg får Vi Bilägare köra de 50 milen.

Dörrhandtagen är infällda men svänger ut när jag trycker på nyckeldosan. Startknappen behöver jag inte leta efter, den annars fåordige kinesiska ingenjören i passagerarstolen har berättat att det inte finns någon. Det räcker att stänga dörren och bälta på, sedan är det bara att lägga i D och köra iväg.

Vad man ska förvänta sig av en kinesisk bil från ett helt okänt märke är svårt att veta men några större konstigheter står inte att finna. Det mesta ser ut som i vilken modern bil som helst. Konstigast är kanske att ratten är rektangulär och att det inte finns något handskfack, bara två krokar.

Speciell form på ratten, annars inga konstigheter.

Som vanligt numera styrs nästan alla funktioner via en pekskärm, på mittkonsolen finns bara växelväljare och elhandbroms. På skärmen står allt på kinesiska men den fåordige ingenjören är behjälplig med att ändra temperatur och visa runt i det omfattande menysystemet.

Snart sprakar det i ingenjörens radioapparat och det är dags att ge sig av. Elmotorn som driver framhjulen ger ifrån sig ett svagt vinande och bilen glider mjukt iväg. Färddatorn visar att batteriet är 100 procent laddat och att den beräknade räckvidden är 502 km.

Accelerationen är inte lika sportbilssnabb som i många andra elbilar men fartökningen på påfarten till E6:an är mer än tillräcklig. Släpper man gasen motorbromsar bilen hyfsat kraftigt och laddar batteriet.

Utsikten från förarplats är utmärkt, den 450 kg tunga batterilådan som sitter under golvet gör att man hamnar lite högre upp. Trots att detta är en prototyp som körts hela vägen från Kina verkar bilen vara väl hopskruvad. Några inredningspaneler sitter löst och snett men annars känns det som ett pålitligt bygge. Hur bilen håller på sikt är en annan femma men gamla föreställningar om att ”Made in China” automatiskt betyder taskig kvalitet är nog bara att glömma.

Innan avfärd försökte Alexander Klose, tysken som ansvarar för Aiways satsning i Europa, ringa in vad som är idén bakom märket:
– Vårt mål är att bygga eldrivna premiumbilar som också är prisvärda.
Vad som är ”premium” går att diskutera. Jag skulle nog säga att utförandet kan jämföras med Kia och Hyundai och det behöver ju inte vara fel. Vad som är prisvärt är svårt att säga när priset inte är fastställt men det sägs att bilen ska gå att leasa för ungefär 5 400 kr/mån (se nästa sida).

"Benutrymmet är nästan slösaktigt stort."

E6:an söderut genom Bohuslän bjuder inte på särskilt omväxlande körning men bilen rullar i alla fall bekvämt och avspänt. Sittkomforten är tveksam, den smala förarstolen verkar vara gjord för lite mindre chaufförer. Ljudnivån är i alla fall acceptabel.

Strax innan Uddevalla sprakar det i radioapparaten igen. Det är dags att ladda. Den första snabbladdaren vid Torps köpcentrum vägrar starta men en bit bort finns en annan som gladeligen levererar ström. Flera nyfikna kommer fram för att fråga: vad är det där för konstig bil? Den ser ju inte så dum ut, tycker några av betraktarna.

Körsträckan var visserligen kuperad men hastigheten var 90–100 km/tim och temperaturen låg mellan 20 och 25 grader. Ändå gick batterimätaren från 100 till 30 procent på 208 km körning. Omräknat blir den totala räckvidden ungefär 30 mil. Inget att tappa hakan över numera men säkert tillräckligt för mångas behov.

Med sladden inkopplad har vi tid att kolla in resten av bilen. Rymlig är den verkligen och särskilt i baksätet. Kineser föredrar generellt att åka där bak, är man tre i sällskapet sätter sig alltid två i baksätet. Benutrymmet är nästan slösaktigt stort och eftersom bilen saknar kardanaxel är golvet platt.

Bagageutrymmet är inte lika tilltaget men under golvet finns ett djupt extrafack och behövs mer plats finns ytterligare ett stuvutrymme under motorhuven. Baksätet är dock endast tvådelat och nedfällt blir det en ordentlig uppförsbacke.

Medellängden i Kina är 158 cm för kvinnor och 169,5 cm för män, kanske en förklaring till att bakluckan bara öppnar 180 cm över backen.

Varning också för bakluckan som har en öppningshöjd på 180 cm, jag råkar veta hur det känns att få låset i bakhuvudet.
– Ni européer är så långa. Vi måste nog höja luckan, säger Emma Hai som leder testresan.

Resten av sträckan till Helsingborg fortlöper problemfritt. Det som stör mest är känslan i bromspedalen. Trycker man lätt är det elmotorn som bromsar men trycker man bara lite hårdare kommer all bromskraft på samma gång. Att bromsa mjukt är nästan omöjligt, men den fåordige ingenjören verkar vara medveten om problemet.

Hur det ska gå för Aiways står skrivet i stjärnorna. Bilen i sig verkar vara helt okej men det är ju så mycket annat som spelar roll. Hur ska man lösa försäljning, provkörning, service, garantier och så vidare?

Kanske blir märket att räkna med framöver. Kanske var detta en av få bilar som över huvud taget hittar till Sverige.



 

”Bilen ska ha minimalt servicebehov”

Aiways tar till en del ovanliga metoder när det kinesiska märket börjar säljas i Europa nästa år.

– Man beställer bilen via internet och får den levererad tre dagar senare, säger Alexander Klose som är chef för satsningen.
 
Den första modellen, U5, ska bara finnas i två varianter och två färger. Det gör att bilar alltid ska finnas i lager. Att köpa bilen kommer inte vara möjligt utan bara att leasa.
– Kostnaden beror på vilket leasingbolag vi kommer överens med. Det svåraste är att beräkna restvärdet. Men vi tror på en månadskostnad på lite mindre än 500 euro, inklusive allt, säger Alexander Klose.
 
500 euro motsvarar cirka 5 400 kr. Vinterdäck kan dock komma att kosta extra.
– Det finns ingen annan som gör en sådan här elbil i den här prisklassen. Det finns bilar med förbränningsmotor som kostar ungefär lika mycket. Skillnaden är att det här bilen är eldriven och fullt uppkopplad, säger Alexander Klose. Märket ska heller inte ha någon traditionell importör eller vanliga återförsäljare.
 
– Vi vill inte bygga några bilhallar. Det finns tillräckligt med bilhallar och bilhallar är inget bra sätt för att visa bilar. Vi satsar i stället på ”popup-butiker” som reser från stad till stad, säger Alexander Klose. Tanken är att använda hyrbilsbolag för att erbjuda provkörning.
 
Eget verkstadsnät ska man också klara sig utan.
– Kärnan i vårt upplägg är att bilen ska ha minimalt servicebehov. Serviceintervallet kommer att vara 10 000 mil men vi skulle egentligen inte behöva regelbunden service. Bilen har sensorer i stort sett överallt som berättar om något är på väg att gå sönder. Vi vet om bromsarna är på väg att bli utslitna. Om bilen flaggar för någon åtgärd ska man ringa vägassistans som hjälper att hitta en verkstad eller kalla på bärgare.
 
– Vi kommer att ha en centraliserad verkstad utanför München för allt som är för svårt för någon annan att hantera. Allt annat ska kunna åtgärdas av en grupp verkstäder som vi just nu håller på att välja ut, säger Alexander Klose.
 
Allt som har med mjukvara att göra ska också gå att uppdatera trådlöst, ”over the air”.
– Eftersom bilen är väldigt elektronisk kan det bli vissa problem men vi har också möjligheten att snabbt fixa problemen.
 
Diskutera: Vad tycker du om Aiways U5?
 

Första gången i Sverige. För uppvärmning av kupén finns en luftvärmepump, positivt för räckvidden vid kyla.

Fakta Aiways U5

Pris, från kr: Endast leasing. Förväntad kostnad 5 400 kr/mån.
Svensk lansering: April 2020.
Mått, cm: L 468/B 187/H 168.
Tjänstevikt, kg: 1 730.
Max dragvikt, kg: Inte bestämt om bilen kommer med dragkrok.
Motor: El, max effekt 204 hk (150 kW), max vridmoment 315 Nm. Batteri: 65 kWh. Max 60 kW snabbladdning (CCS), 20–80 procent på 40 min. Max 10 kW normalladdning (Typ 2), 10–95 procent på 8 timmar.
Kraftöverföring: Framhjulsdrift, enväxlad växellåda. Prestanda: Toppfart 160 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim på 9 s. Deklarerad räckvidd: Ej fastställd.
Konkurrenter: Ingen i samma prisklass men storleksmässigt jämförbar med Audi E-tron, Mercedes EQC och Jaguar I-Pace.
 

Plus: Billigare än andra elbilar, bjussiga utrymmen.
Minus: Oprövat märke, omöjligt att bromsa mjukt.

Vad nytt? Både märket och bilen.
För vem? Prismedvetna elbilsförare som vågar prova något nytt.  

Fakta Aiways

Vad: Ny elbilstillverkare från Kina. Uttalas ”Ajväjs”. Börjar säljas i Kina i höst och i Europa i april 2020.
Grundat: 2017.
Anställda: Cirka 1 400.
Fabrik: Shangrao, 50 mil söder om Shanghai. Kapacitet 150 000 bilar/år (kan utökas till 300 000).
Modeller: Bara en än så länge, suven U5. Den sjusitsiga U7 är näst på tur. En bränslecellsbil som går på metanol finns också i planerna.

Image removed.
 

Kommentarer

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.