Bild
Nästa artikel
Test av autobroms i 19 bilar: Här är modellerna som är överlägset bäst

Test av autobroms i 19 bilar: Här är modellerna som är överlägset bäst

Nybilstest

Autobroms finns i nästan alla nya bilar. Men hur bra är de olika systemen på att undvika en krock? Vi lät bli att bromsa och upptäckte stora skillnader.

Alla instinkter säger nej, nej, nej! Gör något! Det här kommer gå illa!

Att köra rakt emot ett hinder och varken flytta foten till bromspedalen eller styra undan tar emot – men det är själva poängen med det här testet.

Plötsligt säger bilen ifrån. Röda varningslampor börjar blinka och en pipande signal tjuter högljutt. Nu är tanken att föraren ska reagera men vi sitter stilla och fortsätter rakt fram.

Precis när vi tänker att det är för sent nyper bilen till bromsarna. Hårt. Vi hänger i bältena och känner hur bilen lutar sig över framhjulen.

Allt går väldigt fort och vips står vi stilla framför hindret med några decimeters marginal. Det som kunde blivit en ordentlig smäll blev inget alls.

Allt tack vare autobromsen.

En av de första bilarna med automatisk nödbroms (eller Autonomous Emergency Braking, AEB, som är det engelska fackuttrycket) var Mercedes S-klass. Året var 2006 och med hjälp av radar kunde den tyska lyxbilen upptäcka en förestående krock och anlägga upp till 40 procent av bromskraften om föraren av någon anledning inte reagerade. 

Två år senare, 2008, blev Volvo XC60 först med autobroms som standardutrustning. Systemet kunde slå till bromsarna med full kraft och undvika olyckor i farter upp till 30 km/tim.

Sedan dess har mycket hänt. I stort sett alla nya bilar har någon form av autobroms och ofta är systemet standard. Tekniken kan hantera betydligt högre hastigheter och inte bara bromsa för andra bilar utan även för fotgängare, cyklister och i vissa fall vilda djur.

Från och med 2022 blir autobroms obligatoriskt för alla nya bilar som säljs inom EU. Flera undersökningar har visat att tekniken gör stor skillnad i verkliga olyckor. Uppemot hälften av alla påkörningar bakifrån kan undvikas och då kan man föreställa sig hur mycket pengar och lidande som kan sparas.

Vad som skiljer tillverkarnas olika system är dock inte så enkelt att överblicka. På hemsidan och i broschyren står det kanske att bilen har City Safety, Driving Assistant, Safety Sense, eller vad systemet nu kallas, men inte mycket mer än så.

Kanske är förklaringen att systemen är tekniskt avancerade och att det är enklare att berätta om hur ”dynamisk” bilen är.

Volkswagen T-Cross undvek en krock i 45 km/tim men klarade inte högre hastigheter än så.
Volkswagen T-Cross undvek en krock i 45 km/tim men klarade inte högre hastigheter än så.

För att se vad de senaste autobromssystemen går för samlade vi 19 nya bilar på ett flygfält på norra Jylland. Bilarna deltog i det stora Årets Bil-testet i Danmark och på plats fanns allt från småbilsnyheter som Renault Clio och Peugeot 208 till elbilar som Tesla Model 3 och Audi E-tron och småsuvar som Skoda Kamiq och Volkswagen T-Cross.

Testet gjordes i samarbete med danska tidningen Motor, som har lång erfarenhet av att testa autobromssystem och äger en mjuk bilattrapp.

Att hindret var mjukt var en väldig tur eftersom vi ville testa gränsen för vilken hastighet som bilarna klarar att nödbromsa från utan att krocka.

Vi började i 30 km/tim och så länge bilarna bromsade i tid och undvek en kollision höjde vi farten med fem km/tim tills det inte gick längre.

Det ska sägas att resultatet endast gäller dessa testförhållanden. Det kan hända att systemen fungerar annorlunda i andra väder och situationer samt om hindret vore en riktig bil. Attrappen vi använde är dock gjord för att efterlikna en vanlig bil så långt som möjligt (se faktaruta).

Tilläggas bör också att detta test endast prövar hur bilarna reagerar mot ett stilla-stående hinder. Dagens autobromssystem kan hantera betydligt mer komplicerade situationer med bilar som rör sig, fotgängare som kliver ut i vägen, och så vidare.

Resultatet är hur som helst imponerande. För bara några år sedan var 40–50 km/tim den högsta hastigheten som många bilar klarade av. Nu har gränsen flyttats till drygt 70 km/tim och några bilar klarar till och med över 80 km/tim.

Utvecklingen av bilarnas ”ögon på vägen”, det vill säga kameror och radar-enheter, har gått i rasande takt. Därtill har datorn som tar hand om all information och bestämmer om bilen ska nödbromsa blivit mer snabbtänkt. 

Nöjda representanter från Subaru ser på när Forester nödbromsar från 85 km/tim och precis undviker en krock. Bäst i test jämte BMW 1-serie.
Nöjda representanter från Subaru ser på när Forester nödbromsar från 85 km/tim och precis undviker en krock. Bäst i test jämte BMW 1-serie.

Den ”sämsta” bilen i testet, Volkswagen T-Cross, klarade att bromsa från 45 km/tim innan bilen brakade in i hindret vid försöket från 50 km /tim. Att kunna undvika en olycka i 45 km/tim är förstås jättebra och bilen kan säkert mildra kollisioner i högre hastigheter. Det är bara det att de andra bilarna i testet är mycket bättre.

Att Skodas båda modeller Kamiq och Scala, som i grund och botten byggs med samma teknik som T-Cross, klarade att nödbromsa från 65 km/tim kan tyckas lite konstigt. Det har att göra med att Skodas bilar fått ett uppdaterat autobromssystem, som alltså visade sig vara klart effektivare än Volkswagens äldre system.

De bästa bilarna i testet imponerade stort. Att BMW 1-serie och Subaru Forester hann nödbromsa från 85 km/tim och stanna innan hindret är verkligen respektingivande – tänk vad ont det hade gjort att krocka i den hastigheten.

Glädjande är också att flera andra bilar klarade nästan lika höga farter.

Testet avslöjar också att bilarna hanterar situationen på olika sätt. Vilket uppträdande som är bäst går att diskutera.

Hur inbromsningen går till skiljer sig markant. Vissa bilar väntar in i det sista och verkligen tvärnitar medan andra är tidigare ute och ökar bromstrycket stegvis. Vissa bilar varnar föraren med en snabb bromspuls innan den hårda inbromsningen.

Exakt hur respektive bil reagerade i testet finns beskrivet på föregående uppslag.

En sak vi upptäckte var att flera bilar är programmerade att inte nödbromsa till stopp om ingångsfarten är över 60 km/tim. Dessa bilar bromsar först kraftigt och släpper sedan bromsen när hastigheten tagits ned till någonstans kring 5–15 km/tim.

Ett exempel är Peugeot 208.

– Det handlar om att undvika påkörningar bakifrån. Den risken ökar om vi lägger på full bromskraft. Därför väljer vi att släppa bromsen i låg hastighet. Då kan man välja om man vill fortsätta bromsa eller svänga undan, säger Nicolas Bonnardon, produktchef för 208.

Först tänkte vi att det alltid var bättre att nödbromsa till stopp men det finns kanske en poäng att släppa bromsen i vissa lägen.

Mer tveksamt är att några bilar är inställda på att endast nödbromsa upp till en viss fart. Ett exempel är Renault Clio som varnade men lät bli att bromsa när vi körde i 65 km/tim.

– Bilen bromsar för rörliga hinder i hastigheter över 60 km/tim men inte för stillastående hinder, säger Vincent Dubroca, produktchef för Clio, och fortsätter:

– Vi vill undvika felutlösningar. Vissa stillastående hinder kan orsaka ”falska positiva” identifieringar som kan leda till felaktiga inbromsningar. 

BMW X7 klarade att bromsa från 80 km/h, men inte från 85.
BMW X7 klarade att bromsa från 80 km/h, men inte från 85.

Positivt är dock att systemen kan förbereda bromsarna och öka trycket till max så fort föraren trampar på pedalen.

Vad alla bilar borde göra är att slå på varningsblinkers för att varna bakomvarande vid en automatisk inbromsning. Vårt test visade att bara tre av 19 bilar gjorde detta.

Fem av de testade bilarna utmärkte sig också genom att dra åt bältena precis innan inbromsningen, en detalj som kan göra skillnad och nog vill man ha marginalerna på sin sida om olyckan är framme.

Ytterligare en skillnad mellan systemen är placeringen av sensorerna. På vissa bilar med radarbaserade system sitter radarn långt ned i fronten, vilket gör den utsatt för smuts och väta och på vintern riskerar den att gro igen av snö och is. Flera bilar har dock gått över till en högre placering i grillen som inte är lika utsatt.

Testets mest spektakulära krock stod BMW X7 för. Bilen klarade att nödbromsa från 80 km/tim men vid nästa försök från 85 km/tim bromsade den inte alls. Krocken med det mjuka hindret fick motorhuven att lyftas i bakkant. Tanken är att fotgängare ska få ett mjukare islag och BMW:n uppfattade antagligen ”bilkudden” som en människa.

Nu vet vi att också den funktionen fungerar.

Bilarnas ”ögon på vägen” kan sitta på olika ställen. Använder autobromsen en eller flera kameror sitter de i regel innanför vindrutan och torkarbladen kan därmed hålla sikten fri.
Bilarnas ”ögon på vägen” kan sitta på olika ställen. Använder autobromsen en eller flera kameror sitter de i regel innanför vindrutan och torkarbladen kan därmed hålla sikten fri.
BMW smällde upp huven

Stora suven BMW X7 klarade att nödbromsa i 80 km/tim men när vi höjde till 85 blev det en väldig smäll. Bilen varnade för en förestående kollision men bromsade inte alls. Vi Bilägares testförare försökte bromsa så hårt som möjligt i sista stund men det var för sent. BMW:n dundrade in i hindret i ungefär 50 km/tim. Det fick bilens ”aktiva motorhuv” att skjutas upp, en säkerhetsfunktion som är tänkt att ge mjukare islag vid påkörning av fotgängare. Vad de pyrotekniska laddningarna som lyfter huven i bakkant kostar att byta kan BMW inte svara på.

»Bara tre av 19 bilar slog på varningsblinkers.«
Radarenheterna sitter ofta lågt placerade i fronten, till exempel på BMW 1-serie. Positionen är utsatt och vintertid kan radarn isa igen och slå ut autobromsen.
Radarenheterna sitter ofta lågt placerade i fronten, till exempel på BMW 1-serie. Positionen är utsatt och vintertid kan radarn isa igen och slå ut autobromsen.
Slutsats: Teknik som fungerar

Förhoppningsvis behöver autobromsen aldrig användas men det faktum att tekniken kan gripa in och reda ut en farlig situation kan inte nog understrykas. Innan det här testet trodde jag inte att systemen skulle vara så här bra och fungera i så här höga hastigheter. Kanske kan vi nu jämställa autobromsen med andra uppfinningar som säkerhetsbältet, krockkudden och antisladdsystemet?

Flera nya modeller har flyttat upp radarn till grillen, till exempel Skoda Scala.
Flera nya modeller har flyttat upp radarn till grillen, till exempel Skoda Scala.

Testresultat

Högsta betyg (5/5)

BMW 1-serie: Bromsar hårt och klarar höga hastigheter. Från 85 km/tim släpps bromsen i låg fart.

BMW X7: Klarar att bromsa med god marginal i 80 km/tim. Ingen broms vid 85 km/tim.

Range Rover Evoque: Tydliga varningar och god marginal till hindret upp till 80 km/tim.

Subaru Forester: Bromsar tidigt och ökar bromskraften i två steg. Låter mycket men undviker krocken upp till 85 km/tim.

Tesla Model 3: Bromsar sent och väldigt hårt. Släpper bromsen i låg fart vid inbromsning från 60 km/tim. Tydliga varningar.

Toyota Supra: Nära att klara 85 km/tim. Från 70 km/tim släpps bromsen vid låg fart. Tydliga varningar.

Betyg 4/5

DS3 Crossback: Släpper bromsen i låg fart men föraren hinner stanna. 75 km/tim är dock för mycket.

Kia E-Soul: Bromsar tidigt och mjukt. Odramatiskt upp till 70 km/tim men därefter kollision.

Mazda 3: Undviker krock upp till 70 km/tim. Vid 75 km/tim varnar bilen men bromsar inte.

Mazda CX-30: Bromsar till skillnad från Mazda 3 vid 75 km/tim men hinner inte undvika krocken.

Toyota Camry: Tydliga varningar och odramatisk inbromsning upp till 70 km/tim.

Betyg 3/5

Audi E-tron: Bromsar sent och väldigt hårt. Liten marginal i 65 km/tim.

Peugeot 208: Varnar med bromspuls från 55 km/tim. Släpper bromsen i låg fart vid inbromsning från 60 km/tim.

Renault Clio: Bromsar väldigt hårt och undviker krock upp till 60 km/tim. Endast varning vid 65 km/tim.

Skoda Kamiq: Säker inbromsning upp till 65 km/tim. Tydliga varningar.

Skoda Scala: Samma uppträdande som Skoda Kamiq.

Toyota Corolla: Bromsar först mjukt och sedan hårt.

Toyota RAV4: Bromsar sent och hårt i låg fart. Tidigare och mjukare inbromsning i högre fart.

Betyg 2/5

Volkswagen T-Cross: Hinner inte bromsa till stopp i hastigheter över 45 km/tim.


Samtliga testsiffror finns i tabellen nedan. Klicka här för att se en större bild.

Test av autobroms i 19 bilar: Här är modellerna som är överlägset bäst
Taggar: Nybilstest

Alla instinkter säger nej, nej, nej! Gör något! Det här kommer gå illa!

Att köra rakt emot ett hinder och varken flytta foten till bromspedalen eller styra undan tar emot – men det är själva poängen med det här testet.

Plötsligt säger bilen ifrån. Röda varningslampor börjar blinka och en pipande signal tjuter högljutt. Nu är tanken att föraren ska reagera men vi sitter stilla och fortsätter rakt fram.

Precis när vi tänker att det är för sent nyper bilen till bromsarna. Hårt. Vi hänger i bältena och känner hur bilen lutar sig över framhjulen.

Allt går väldigt fort och vips står vi stilla framfö

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa en månad för 1 krona!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

Så testade vi

Vad: Test av autobroms.

Var: Sindals flygplats på norra Jylland.

Hur: Genom att köra rakt emot en mjuk bilattrapp och se hur bilen reagerar. Klarar den att nödbromsa utan att krocka höjer vi hastigheten med fem km/tim åt gången.

Testbilar: Alla modeller som var på plats vid det stora Årets Bil-testet i Danmark, totalt 19 nya bilar.

Testförhållanden: 11,5 grader, duggregn.

Mjukt testhinder

Vad: Euro NCAP Vehicle Target (EVT), en standardiserad bil-attrapp som är framtagen specifikt för tester av autobroms-system. Används av bilindustrin för att utveckla tekniken.

Konstruktion: Byggd för att efterlikna den bakre delen av en vanlig bil. Strukturen av uppblåsbara kuddar gör det möjligt att krocka med den utan att skada bilen. Utvändigt finns ett överdrag av plast med en bild på en Volkswagen Touran. Reflexfilm och speciella radarmattor gör att radarbaserade system kan upptäcka attrappen.

Pris: 20 000 euro, ungefär 214 000 kr.

Betygskala

För några år sedan var det ett bra resultat om en bil klarade att nödbromsa från 40–50 km/tim. Gränserna har dock flyttats framåt och vår betygskala har tagit höjd för den tekniska utvecklingen:

1: 0–29 km/tim: Underkänt.
2: 30–49 km/tim: Godkänt.

3: 50–69 km/tim: Bra.
4: 70–79 km/tim: Väldigt bra.
5: 80 km/tim eller högre: Utmärkt.

Kommentarer

#1
2020-02-17 08:08

Det är ingen tvekan om att dessa system minskar lidande och kostnader för samhället.

#2
2020-02-17 09:55

I dag skulle jag inte köpa en bil utan dessa system.
Min tidigare octavia drog också åt bältet när man provocerade antisladdsystemet.

#3
2020-02-18 11:47

Väldigt bra att det har testats, och att det fungerar i verkligheten.

#4
2020-02-18 17:27

Men de sämsta bilmodellerna borde klara högre hastigheter.

#5
2020-02-24 18:20

Jag har en smart EQ Fortwo, årsmodell 2018 med radarn monterad längst ner i grillen. Tidigare årsmodeller eller andra marknader, satt radarn mitt i grillen bakom C> -märket. Jag har aldrig vågat testa funktionen men har funderat på att klä en stor wellpappkartong med aluminiumfolie och simulera det som danska Motor/Vi Bilägare gjorde. Kanske Vi Bilägare kan hjälpa en trogen prenumerant sedan 1973 med nummer 931242 och mycket nöjd smart Fortwo -ägare sedan 2003.
Med vänlig hälsning ifrån "Kofångar-Lasse"

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.