Bild
Nästa artikel
Trafikverkets larm: Vägarna förfaller – och hastigheten sänks

Trafikverkets larm: Vägarna förfaller – och hastigheten sänks

Reportage

Landets vägar bryts ned i allt snabbare takt. Restiderna kan komma att öka och hastighetsgränserna behöva sänkas, varnar Trafikverket.

Skicket på de svenska vägarna blir allt sämre och pengarna för underhåll räcker inte till. Det konstaterar Trafikverket i det så kallade inriktningsunderlaget för de satsningar som ska göras på infrastruktur under kommande år.

– Vi har helt enkelt inte tillräckligt med pengar för att upprätthålla funktionaliteten. Behoven är större än de ramar som finns och vi klarar inte att hålla jämna steg med slitaget. Vi kan inte göra så mycket förebyggande åtgärder som vi skulle önska. Det gör att skicket på vägarna blir sämre och sämre på sikt, säger Anna Wildt-Persson, uppdragsledare på Trafikverket.

Försämringen går snabbare än vad man tidigare befarat.

– Den nuvarande nationella planen säger att det högtrafikerade vägnätet är prioriterat och vi vet att det på sikt kommer bli en försämring på det lågtrafikerade vägnätet. Men vi ser nu att försämringstakten accelererar på de högtrafikerade vägarna. Så man kommer att märka försämringen på hela vägnätet, säger Anna Wildt-Persson.

”Lappa och laga”

Bristen på underhållspengar gör att Trafikverket inte kan utföra de reparationer som är nödvändiga.

– Vi får mer lappa och laga, asfaltera om när man egentligen skulle behöva byta vägunderbyggnaden. Den typen av åtgärder har kortare livslängd och är kanske inte lika effektiva på sikt eftersom man behöver åtgärda oftare i stället för att åtgärda grundproblemet, säger Anna Wildt-Persson.

Vad blir konsekvenserna?

– Dels påverkas restiderna av störningar och av eventuella nedsättningar av hastighetsgränserna och av bärigheten för tung trafik. Men framför allt är det inte ett effektivt sätt att bedriva underhåll eftersom det kostar mer och vi får mindre för pengarna.

Hålen i vägen blir fler?

– Försämringar i bekvämlighet och vägytans jämnhet, det kommer man också att märka på sikt.

Trafikverkets larm: Vägarna förfaller – och hastigheten sänks

Behövs minst 200 miljarder

För närvarande är 152 miljarder kronor avsatt för underhåll av de statliga vägarna under en tolvårsperiod. Långt ifrån tillräckligt, menar Trafikverket som säger sig behöva 200 miljarder för att upprätthålla standarden och ytterligare 23 miljarder för att ta igen eftersatt underhåll.

Under våren ska regeringen lägga fram ett nytt förslag över hur mycket som ska satsas på infrastrukturen framöver och 2022 ska en ny nationell plan spikas.

Det ökade underhållsbehovet har flera förklaringar, enligt Trafikverket. Trafiken har blivit mer omfattande och tyngre, vilket ökar slitaget. Det finns också mer teknik längs vägarna, till exempel kameror och övervakningssystem i tunnlar, som gör underhållet dyrare än tidigare.

– Vi har också en ganska gammal anläggning, säger Anna Wildt-Persson. En stor del av vägnätet är byggt för länge sedan. Det finns behov av att byta olika komponenter, allt från vägtrummor till vägens underbyggande delar, och det har vi haft möjlighet att göra.

63 procent av det statliga vägnätet, som består av nästan 10 000 mil väg, är byggt före 1970. Satsningen på mötesseparerade vägar med mitträcken har också spätt på underhållsbehovet.

– Det ger väldigt goda effekter vad gäller trafiksäkerhet och hjälper till att rädda många liv att sätta mitträcken på det statliga vägnätet men det sliter på ett annat sätt. Det blir spårbundet slitage, hjulen går på samma ställe hela tiden, säger Anna Wildt-Persson och påpekar att hastighetsgränserna kan behöva sänkas i väntan på reparation:

– Vi har inte kommit dit ännu att vi sätter ned hastigheten permanent på långa sträckor men temporärt blir det så om vi ska dit och göra en åtgärd.

Underhåll före nyinvestering

För att komma till rätta med slitaget tycker Trafikverket att underhåll borde prioriteras före nyinvesteringar. För att frigöra pengar föreslår man att de nya stambanorna för höghastighetståg lyfts ut ur budgeten för den övriga infrastrukturen.

– Vi har ett stort väg- och järnvägsnät som vi har investerat i under många år och med en begränsad ekonomisk ram är det viktigare att upprätthålla funktionaliteten än att göra nya investeringar, säger Anna Wildt-Persson.

Tomas Eneroth (S) är infrastrukturminister. Foto: Kristian Pohl
Tomas Eneroth (S) är infrastrukturminister. Foto: Kristian Pohl

”Struntat i varningssignalerna”

Försämringen av vägarna har en enkel förklaring, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

– För att Sverige har underinvesterat i infrastrukturen under väldigt låg tid. Struntat i varningssignalerna. Prioriterat annat. Jag tror att det är många regeringar bakåt i tiden som inte har sett signalerna, säger Tomas Eneroth till Vi Bilägare.

Framför allt är han kritisk till alliansregeringen som regerade 2006–2014.

– Om vi backar till 2006, då valde den dåvarande regeringen att prioritera ett jobbskatteavdrag i stället för att göra tillräckliga investeringar i infrastrukturen. Det har lett till att vi har en skuld när det gäller vägunderhåll men också brist på nyinvesteringar.

I den nuvarande nationella planen satsar regeringen 152 miljarder kronor på vägunderhåll.

– Det är mer pengar än vad som någonsin har satsats på vägarna men nu riskerar vi ändå att få en försämrad kvalitet på sikt. Det som oroar mig är att kostnaderna för vägunderhållet har ökat dramatiskt. Kostnadsutvecklingen är mycket högre i Sverige än i andra länder och högre jämfört med bostadsbyggande och annat. Därför har jag gett ett särskilt uppdrag till Trafikverket att analysera varför kostnaderna drar iväg, säger Tomas Eneroth.

När nästa nationella plan över satsningar på infrastrukturen ska beslutas vill Trafikverket att underhåll ska prioriteras framför nya investeringar. Tomas Eneroth vill göra både och.

– Om vi inte satsar på nya investeringar så klarar vi inte klimatkraven. Vi behöver bygga nya stambanor, vi behöver bygga bort en del farliga trafiksituationer, vi behöver stärka sjöfarten. Det kan bli ett läge där vi får väga underhåll mot satsningar på nya objekt och det är en tuff prioritering men min utgångspunkt är att vi måste klara båda.

En sak är i alla fall säker, menar Tomas Eneroth:

– Det behövs väsentligt mer pengar för infrastruktursatsningar framöver. Det är min bedömning.

Taggar: Reportage

Skicket på de svenska vägarna blir allt sämre och pengarna för underhåll räcker inte till. Det konstaterar Trafikverket i det så kallade inriktningsunderlaget för de satsningar som ska göras på infrastruktur under kommande år.

– Vi har helt enkelt inte tillräckligt med pengar för att upprätthålla funktionaliteten. Behoven är större än de ramar som finns och vi klarar inte att hålla jämna steg med slitaget. Vi kan inte göra så mycket förebyggande åtgärder som vi skulle önska. Det gör att skicket på vägarna blir sämre och sämre på sikt, säger Anna Wildt-Persson, uppdragsledare på Trafikverket.

Försämringen går snabbare än vad

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Bli Premium-medlem

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

✅ Tillgång till alla artiklar ✅ Digital tidning ingår ✅ Exklusivt nyhetsbrev

Läs mer

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.