Bild
Nästa artikel
Tillsatser ger tvivelaktig cocktail

Tillsatser ger tvivelaktig cocktail

Reportage

Bränsletillsatser lovar positiva effekter på förbrukning, utsläpp, prestanda och motorns livslängd. Men är de verkligen att lita på? Vi Bilägares granskning visar att det finns anledning att vara skeptisk.

"Ge ditt fordon en hälsokur”, ”dynamit på flaska”, ”vitaminer för din bil”. Så låter det i produktbeskrivningarna för några av de bränsletillsatser som i dag säljs i butiker och på bensinstationer.

Tillsatserna, som också kallas additiv, är enkla att använda: det är bara att läsa instruktionerna på flaskan, korka upp och hälla innehållet i bränsletanken.

Flaskorna kostar från en femtiolapp och upp till ungefär 500 kronor och ska man tro tillverkarens löften om bättre prestanda, lägre förbrukning, renare avgaser, tystare gång, högre driftsäkerhet och så vidare, kan det vara lockande att prova.

Utbudet är brett. Det finns additiv för olja och kylsystem men här koncentrerar vi oss på dem som blandas med bensin och diesel. De olika sorterna har olika funktion, vissa fungerar som blyersättning för äldre bilar, andra skyddar bränslet vid längre förvaring. Den vanligaste typen är dock tillsatserna som säger sig kunna rengöra och smörja motorn och på så sätt uppnå den ena fördelen efter den andra.

Hur stor effekten är och hur tillverkaren kommit fram till sina påståenden framgår sällan, varken på flaskan eller på företagets hemsida.

Tillsatstätt på butikshyllan, priser från 59 till 399 kronor.
Tillsatstätt på butikshyllan, priser från 59 till 399 kronor.

Som bilägare är det klokt att fråga sig: kan man lita på tillsatserna? Skulle de inte vara obligatoriska och rekommenderade av biltillverkarna om de verkligen gjorde sådan nytta?

Ett test av flera produkter i motorlabb hade förstås varit önskvärt men ett sådant kostar mycket och därför genomförs sällan oberoende prov av additiv.

Vi Bilägare har däremot pratat med motorexperter, myndigheter, biltillverkare och bränslebolag.

Granskningen visar att tillsatserna används på egen risk och att effekterna är svåra att bevisa.

 

Bensinen och dieseln som säljs på macken innehåller redan en cocktail av tillsatser. Bränslebolagen måste uppfylla kraven i den europeiska bränslestandarden men får också blanda in olika kemikalier för att påverka bränslets egenskaper.

Tillsatserna och doseringen kan variera, bolagen går aldrig ut med de exakta recepten. Vanliga additiv är sådana som rengör och smörjer motorn, dämpar skumbildning, skyddar mot rost och justerar bränslets tändvillighet (oktan- och cetantal).

– Den nivå vi väljer på additivdosering är testad och framtagen för att vara så optimal som möjligt till en så bred bilpark som möjligt, säger Lisa Öhrqvist, kommunikatör på OKQ8.

Additiven tillsätts oftast på bränsledepån, där kan man säkerställa att det blir en fullständig blandning.

Flera bränslebolag säljer också bensin och diesel med extra mycket additiv. Priset vid pump är högre men, enligt bolagen, blir bränsleförbrukningen lägre.

Bränslebolagen har dock inte mycket till övers för tillsatserna på eftermarknaden.

– Vår rekommendation är att inte tillsätta extra tillsatser på egen hand eftersom det är svårt att veta hur tillsatsen påverkar bränsletanken och motorn. Vi kan inte garantera bränslets kvalitet om kunden tillsatt komponenter på egen hand, säger Johanna Wintzell, kommunikatör på Circle K, och understryker att additiv redan är inblandat i bränslet:

– För kunden är det därför en onödig kostnad att tillsätta ännu fler tillsatser.

Tillsatsernas effekt är ”oftast blygsam”, menar ST1. De har ”sällan någon större effekt”, enligt OKQ8, så länge det inte finns kraftiga beläggnignar på till exempel bränslespridarna.

Trots skepsisen säljs additiven på många mackar.

– Det finns fortfarande efterfrågan på tillsatser på flaska och därför säljer vi dem, säger Johanna Wintzell på Circle K.

 

Några särskilda regler för bränsletillsatser finns inte. Till skillnad från bränslet i pump, som regleras av drivmedelslagen och bränslestandarden, kan flaskorna med additiv i princip innehålla vad som helst.

– Tillsatserna som säljs separat i handeln har ingenting med bränslestandarden att göra utan klassas som en kemikalie och ska uppfylla de lagar som gäller för tillverkning och distribution av kemikalier, säger Peter Engdahl, enhetschef på Energimyndigheten, som ansvarar för drivmedelslagen.

Företaget som säljer produkten i Sverige måste anmäla den till Kemikalieinspektionen, märka flaskorna på rätt sätt, och skriva ett säkerhetsdatablad.

Hur tillsatsen påverkar bränslet är däremot okänt. Peter Engdahl på Energimyndigheten manar till försiktighet:

– Innan man tillsätter någonting extra bör man säkerställa antingen att fordonstillverkarens garantier fortfarande gäller, alternativt att leverantören av tillsatsen täcker upp för eventuella skador.

 

I stort sett alla bilmärken avråder från att hälla i extra tillsatser i tanken och friskriver sig från ansvar för fel som uppstår efter inblandning.

Tillverkarnas garantier har oftast som villkor att bilen måste tankas med bränsle som uppfyller specifikationerna i standarden för bensin (EN228) eller diesel (EN590).

”Om man blandar in additiv som förändrar bränslet från den standard som våra motorer kräver kan eventuell motorskada avvisas”, skriver Renault i en kommentar.

”Skador på motorer eller motorkomponenter som orsakas av ej rekommenderade bränslen eller bränsletillsatser omfattas inte av garanti”, meddelar Volvo.

Volkswagen-gruppen håller samma linje: ”Om man på något sätt tillsätter additiv på eget initiativ och detta leder till tekniska problem kan det innebära att de garantier som utfärdas av oss inte gäller.”

Några märken är starkt kritiska till additiven, bland andra Suzuki.

”Vår uppfattning är att additiv och andra typer av tillsatser inte borde få marknadsföras innan de testats och godkänts på motsvarande sätt som bränslet certifieras”, skriver den svenska importören i en kommentar.

BMW och Mini sticker ut genom att sälja ”originaladditiv” via sina återförsäljare.

– Det är den typen av additiv som ska kunna ta bort avlagringar på till exempel ventiler och injektorer. De är testade och det är endast dem som vi rekommenderar, säger informationschef Peter Maier.

De flesta märken säger att de heller inte rekommenderar bränsletillsatser vid service. Ett undantag är Opel som ”vid behov” använder additiv för rengöring av spridare, ventiler och förbränningsrum.

 

Så till den viktigaste frågan: funkar additiven? De kan ha viss effekt, menar tre motorprofessorer som Vi Bilägare varit i kontakt med. Men man ska inte räkna med underverk och det finns risk för biverkningar, enligt samma motorexperter.

Framför allt handlar effekten om att tvätta bort avlagringar i motorn.

– Det ska inte behövas extra tillsatser i bränslet för att motorn ska fungera under bilens livslängd, men vissa rengöringstillsatser har visat sig ha positiv effekt på att avlägsna avlagringar, säger Lucien Koopmans, professor vid avdelningen för förbränning och framdrivningssystem på Chalmers.

Effekten beror på hur smutsig motorn är och hur den är byggd.

– Vissa motorer får lätt avlagringar medan andra har annorlunda design och undviker avlagringar, säger Lucien Koopmans.

Avlagringar på insugsventilen kan begränsa luftflödet, täpper de till bränslespridarna kan partikelutsläppen öka, sitter de i förbränningsrummet kan motorn bli mer knackkänslig, förklarar Lucien Koopmans.

Extra tillsatser behövs normalt inte, menar Öivind Andersson, professor vid avdelningen för förbränningsmotorer på Lunds universitet.

– Har man en gammal bil som gått på dåligt bränsle eller stått stilla länge kan det ha uppstått beläggningar som gör att insprutare inte levererar lika mycket bränsle som avsett. Om man tillsätter en tillsats som lyckas tvätta bort beläggningar kommer insprutarna att leverera mer bränsle, vilket kommer att upplevas som en prestandaförbättring, säger han.

Minska förbrukningen kan tillsatser göra på två sätt, enligt Öivind Andersson.

– Det ena är att öka bränslets energi-innehåll, det andra är att öka motorns verkningsgrad. Att den lilla flaskan med tillsats skulle innehålla så mycket energi att det märks när det blandas ut i en hel tank är inte troligt. Om den däremot ökar oktantalet minskar man bränslets tendens att knacka och detta ökar i praktiken verkningsgraden.

Knackningar uppstår när bränslet självantänder i cylindern. Motorns styrsystem senarelägger då gnistan från tändstiftet, vilket gör att kolven rör sig en kortare sträcka. Resultatet blir lägre verkningsgrad.

– Frågan är dock om det inte är billigare att tanka ett bränsle med högre oktantal än att köpa en dyr tillsats, säger Öivind Andersson och konstaterar:

– Det bör inte vara någon större mening med att köpa tillsatser om inte motorn tillfälligtvis behöver extra rengöring.

Att utvärdera tillsatsernas eventuella förtjänster är svårt, påpekar Anders Christiansen Erlandsson, professor vid enheten för förbränningsmotorteknik på KTH.

– Vetenskapligt är det svårt att bevisa dessa medels effekter eftersom det krävs otroligt många timmars körning under kontrollerade former för att påvisa verkan på specifika beläggningar, säger han och konstaterar:

– I bästa fall kan tillsatsen tvätta bort en del beläggningar utan att påverka någon annan funktion.

Att en tillsats skulle kunna kapa förbrukningen genom att minska friktionen i motorn, som vissa producenter hävdar, håller Anders Christiansen Erlandsson som otroligt. Friktionen påverkas i huvudsak av motoroljans viskositet, menar han.

– Moderna motorer har mycket låg mekanisk friktion. För att göra signifikant skillnad på bränsleförbrukningen skulle man behöva sänka friktionen med 20 procent eller mer, och det tror jag inga tillsatser på marknaden kan göra. Hade varit fantastiskt om det fanns någon!

Mycket av den upplevda förbättringen beror på placeboeffekten, tror Öivind Andersson.

– Eftersom man rimligen väntar sig en effekt av den tillsats man köpt för dyra pengar har man nog en tendens att känna av den, även om den egentligen inte skulle gå att urskilja, säger han.

Tillverkare av tillsatser hänvisar ibland till egna tester eller tester utförda av olika institut, men att reda ut hur testerna har gått till är oftast svårt.

– Som konsument tycker jag att man ska kunna förvänta sig att en tillverkare presenterar vad som ligger till grund för deras påståenden genom att den till exempel presenterar testresultat på ett öppet och trovärdigt sätt, säger Peter Engdahl på Energimyndigheten.

 

Inblandning av extra tillsatser kan innebära risk för biverkningar, enligt de experter som Vi Bilägare talat med.

Additiv som innehåller mangan som oktanhöjare kan ställa till problem, enligt Lucien Koopmans på Chalmers.

– Mangan har visat sig sätta igen trevägskatalysatorn så att den slutar fungera och motorn kvävs. Vissa andra tillsatser som ska höja oktantalet kan också öka bensinens högsta kokpunkt och orsaka avlagringar på spridaren, säger han och slår fast:

– Så visst, tillsatser kan ha negativa effekter.

Öivind Andersson på Lunds universitet varnar för ”cocktaileffekten”, att vissa kemikalier kan påverka varandra på ett oförutsägbart sätt.

– Ungefär som man inte ska blanda läkemedel utan att prata med sin läkare gör man nog klokt i att undvika tillsatser, säger han men lägger till att han inte känner till om motorskador uppstått på grund av tillsatsmedel.

Motoravdelningen på Volvo ser flera risker. ”Vissa polymera ämnen som används för rengörande effekt kan ge beläggningar. Eftermarknadsadditiv kan också innehålla metaller, vilket kan påverka avgasefterbehandlingen”, skriver företaget i en kommentar.

Volvo anser att bränslet är färdigblandat vid pump: ”Funktionshöjande additiv av rätt kvalitet och i rätt mängd kan i teorin ge små positiva effekter och används därför av drivmedelsbolagen för att differentiera sina produkter. Men det är inte möjligt för bilägaren att veta vad som redan finns i bränslet och hur det fungerar med bränsletillsatser på eftermarknaden.”

Även bränslebolagen påtalar riskerna.

– Överdosering av extra tillsatser kan medföra en mängd olika problem. Till exempel beläggningar som sätter sig i filter och ger driftstörningar. För diesel kan det påverka flampunkten och ge försämrad köldprestanda samt även påverka tätningsmaterial och packningar, säger Johanna Wintzell på Circle K.

 

Företagen som säljer och tillverkar bränsletillsatser är inte alltid så bra på att lägga fram bevis som styrker påståenden om positiva effekter.

Vi Bilägare har tittat närmare på ett tiotal produkter, några hänvisar till egna tester, de flesta slår bara fast att tillsatsen är välgörande på olika sätt. Detta kan strida mot marknadsföringslagen.

– Påståenden som används i marknadsföring ska vara vederhäftiga, säger Charlotte Söderlund, jurist på Konsumentverket, och konstaterar:

– Om det anges att produkten ger ”mer kraft” måste företaget också kunna styrka att det faktiskt är så. Annars ses marknadsföringen som vilseledande.

Konsumentverket ser särskilt allvarligt på löften om miljöpåverkan eftersom sådana kan vara svåra att värdera.

– Används vaga eller ospecifika påståenden, till exempel ”miljövänlig”, måste det klart och tydligt framgå vilka miljöfördelar som åsyftas, säger Charlotte Söderlund.

Huvudregeln är att ”miljöargument” ska preciseras på förpackningen. Vi Bilägares genomgång visar att flera additiv faller på den punkten.

Någon specifik granskning av bränsletillsatser har Konsumentverket inte gjort.

– Konsumentverket har ännu inte tittat närmare på frågan men ser gärna att konsumenter anmäler sådan marknadsföring till oss som kan vara vilseledande, säger Charlotte Söderlund.

– När man tvättar händerna använder man tvål. På samma sätt använder man additiv för att rengöra motorn, säger David Kaiser.
– När man tvättar händerna använder man tvål. På samma sätt använder man additiv för att rengöra motorn, säger David Kaiser.

”Tillsatser är inga magiska produkter”

Bränsletillsatser behövs mer än någonsin – men de är inte några mirakelmedel. Det menar David Kaiser som är utvecklingschef på tyska additivtillverkaren Liqui Moly.

Smuts och avlagringar i insprutningssystemet är, enligt David Kaiser, ett växande problem.

– Biltillverkarna fokuserar mycket på bränsleförbrukning och motorerna blir mindre och mindre. Samtidigt ökar antalet hästkrafter. Detta är bara möjligt genom att höja trycket i motorn och trycket kan bara höjas genom att höja förbränningstemperaturen och det betyder att kolvarna blir varmare. Dessutom blir trafikstockningar vanligare och kvaliteten på bränslet kan variera, säger David Kaiser och konstaterar:

– Allt detta är negativt för motorn och bidrar till att det bildas mer avlagringar och smuts än tidigare.

Avlagringarna kan vara en millimeter tjocka och ett sådant lager på till exempel bränslespridarna leder till sämre prestanda, högre förbrukning och potentiella skador på sikt, enligt David Kaiser.

– Därför är vår rekommendation att man använder additiv. Då undviker man problem och håller bilen i form.

Tillsatserna städar bort smuts och skapar ett skyddande lager i motorn som ska sitta kvar i ungefär 200 mil.

 

Även i nya motorer bör man använda tillsatser, tycker David Kaiser.

– För att undvika problem i framtiden. Avlagringarna byggs upp och byggs upp och prestandan går ned och går ned. När man får problem kan det vara för sent.

Tillsatserna kan aldrig laga mekaniska fel men däremot återställa motorn till nästan ursprungligt skick.

– Vi kan inte öka motorns effektivitet. Om man har en ny motor och använder additiv kommer inget att hända, motorn håller sig i bra skick. Om det däremot finns mycket avlagringar kan bränsleförbrukningen öka med kanske 5–6 procent. Med additiv kan vi minska de där 5–6 procenten till 2–3 procent, säger David Kaiser och dömer ut produkter som lovar mer än så:

– Det är inte fysiskt möjligt. Tillsatser är inga magiska produkter.

 

Att biltillverkare avråder från att använda tillsatser har en enkel förklaring, enligt David Kaiser.

– Man vill slippa ansvaret för skador som uppstår om bilägaren använder additiv med dålig kvalitet. Därför säger man nej.

Men det finns också en annan anledning.

– Biltillverkarna är inte intresserade av att hålla motorns prestanda uppe under hela bilens livslängd. De vill sälja nya bilar.

Avsaknaden av regler har bidragit till tillsatserna dåliga rykte, tror David Kaiser.

– Jag kan starta ett företag i dag och i morgon börja sälja ett additiv som bara består av vatten. Det finns ingen lag som stoppar mig. Därför är det väldigt enkelt att lura kunder med additiv, säger han och påpekar att seriösa företag som Liqui Moly inte sysslar med sådant.

Taggar: Reportage

"Ge ditt fordon en hälsokur”, ”dynamit på flaska”, ”vitaminer för din bil”. Så låter det i produktbeskrivningarna för några av de bränsletillsatser som i dag säljs i butiker och på bensinstationer.

Tillsatserna, som också kallas additiv, är enkla att använda: det är bara att läsa instruktionerna på flaskan, korka upp och hälla innehållet i bränsletanken.

Flaskorna kostar från en femtiolapp och upp till ungefär 500 kronor och ska man tro tillverkarens löften om bättre prestanda, lägre förbrukning, renare avgaser, tystare gång, högre driftsäkerhet och så vidare, kan det vara lockande att prova.

Utbudet är brett. Det finns addit

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa för endast 19 kr!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto. ✅ Tillgång till alla artiklar ✅ Digital tidning ingår ✅ Exklusivt nyhetsbrev

Läs mer

MEDELSTORA LÖFTEN

Produkter som bilägare uppmanas att pytsa ned i bränsletanken har funnits lika länge som bilen. Reklamen lovar välgörande effekter av alla de slag, motorn ska botas från åkommor och bilen prestera bättre än någonsin.

20192410164809.jpg?itok=SvsCOteU

Någon minns kanske Motaloy, metalltabletterna som skulle stoppas i tanken och vips skulle motorn renoveras inifrån. ”Motaloy helar slitna delar”, löd sloganen. Tids nog gjordes tester och det visade sig att pillren inte hade någon effekt alls.


20192410164824.jpg?itok=boS11K0V
En annan tillsats som kom och gick hette Redex. ”Är motorn slö?”, frågade annonstexten i början av 1960-talet, ”tillsätt då en ordentlig dos Redex i oljan och bränslet”.

Produkterna har en tendens att försvinna efter en tid men nya dyker upp med jämna mellanrum.

Kommentarer

#1
2019-10-24 17:43

Som bifogad reklam visar så fanns det produkter på 60-talet som inte hade någon effekt. Men de välkända fabrikat som finns på mackarna och reservdelshandeln har säkerligen effekt. Har någon gång använt bränsletillsats och inte haft några problem av det. Men jag har fått motorn att gå bättre och jämnare.

#2
2019-10-24 19:27

Hur är det med bensinstabilisatorer som rekommenderas att blanda i bensinen.

#3
2019-10-24 20:08

Jag tänker att eftersom jag inte vet vad det är som kommer ur slangarna på macken så kan jag knappast hälla i något som gör det bättre.

#4
2019-10-24 21:43

Den här typen av tillsatser är bara skrock!
Jag fixar en bättre funktion genom att köra två varv runt en mossig sten vid fullmåne.
Men det gäller att köra medmåns, kör man motmåns går motorn sämre!

#5
2019-10-24 21:49

Placebo...

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.