Bild
Nästa artikel

Tekniksprång för ljusare framtid?

Reportage

Utvecklingen går framåt. H4 blev Bi-xenon och sedan Matrix-LED. Tekniksprång ger nya möjligheter, men hur är det med själva ljusprestandan? En titt i ljusarkivet avslöjar att vår nutid ibland är mörkare än vi anat.

Genom åren har åtskilliga bilmodeller fått bekänna färg i vårt ljuslabb. Sedan 2004 har vi redovisat ljusprestandan i alla nya bilar som passerat vår testverksamhet samt regelbundet mätt strålkastare åt andra nordiska biltidningar.  Därtill har flera äldre modeller gästat ljusstudion.

Det gedigna resultatarkivet gör det möjligt att jämföra ljusprestandan både nu och då samt förr och för längesedan. Hur mycket bättre har bilarnas strålkastare blivit sedan H4-lampan debuterade i början på 70-talet? Utvecklingen går ju alltid framåt. Eller?

När det handlar om bilarnas halvljus är svaret solklart: ja! Trenden är tydlig. Halvljusets prestanda blir bara bättre och bättre. Både gällande räckvidd och bredd ser vi stora framsteg. Här har den tekniska utvecklingen, som ger mer ljusenergi på ett effektivare sätt, haft störst genomslag. Först med Xenonlampan under 00-talet men framför allt med den senaste tidens LED-teknik.


Helljuset är däremot en annan femma. När vi studerar resultaten för helljuset ser vi flera exempel på att utvecklingen i ljusprestanda snarare har tagit ett steg tillbaka – i alla fall gällande räckvidd. Ljuslängden på flera av de senaste LED-strålkastarna är på sin höjd medelmåttlig.

Tidigare var en bra strålkastare beroende av bilens design. Stora reflektorer som sprider skenet optimalt kräver sin plats i fronten. Det går stick i stäv med designernas önskan om att göra låg och slank linjeföring där bilens kisande blick ger ett sportigt uttryck. Dagens LED-lampor kan ge ett bra sken även med små lyktor, men då krävs det att konstruktören lyckas blidka ekonomiavdelningen. Bra LED-strålkastare är inte längre en formsak utan en resursfråga.



Inom bilindustrin har halvljuset högsta prioritet. Globalt är kunderna föga intresserade av helljuset. Det är få länder som är lika glesbefolkade som Sverige. Med en tilltagande urbanisering, växande förorter och finmaskigt nät av gatubelysning kör dagens bilförare sällan med helljus en längre tid – om ens alls.

Ett smalt helljus kan på vissa marknader ses som en fördel då det blir lättare att köra med strålkastarsken på motorvägen utan att riskera att blända mötande på andra sidan av autostradan.

–Helljus är en nordisk grej, förklarar Lennart Dellby, ljusexpert på Volvo Cars. Bra helljus har alltid varit viktigt för Volvo då många av våra kunder efterfrågar det, inte bara i Sverige utan även i Nordamerika.

–I tätbebyggda områden är det inte alls lika viktigt. Det räcker med att titta på den tyska marknaden för att se en tydlig skillnad. Det är först nu med adaptiva strålkastare (som kan anpassa ljusbilden efter trafikmiljön) som helljuset fått utökad prioritet.


Det pågår ett stort paradigmskifte för bilarnas exteriörbelysning. Intåget av Light Emitting Diodes, eller LED som tekniken kallas till vardags, innebär att man lämnar standardiserade lamptyper till förmån för dioder som kan skräddarsys efter behov.

Utöver nya funktioner och närmast obegränsade designmöjligheter ger LED bättre livslängd och ett energisnålt ljus. Ur relativt liten effekt ger LED-lampan mycket ljusenergi. Ljustemperatur är ett sätt att mäta lampans energiinnehåll, enheten är Kelvin (K).

LED-skenet ligger väldigt nära ett vanligt dagsljus, strax under 6 000 K, vilket ögonen gillar. De klassiska halogenlamporna har ett betydligt gulare sken, omkring 3 200 Kelvin. Xenonljuset är med 4 200 K mitt emellan halogen och LED.

Räckvidd är en viktig säkerhetsfaktor. Ju tidigare en förare kan upptäcka ett hinder desto längre reaktionstid till att undvika det. Men bara räckvidd säger inte hela sanningen. Trots att skillnaden i de redovisade mätvärdena är oväntat små mellan en ny Ford Mondeo med LED-strålkastare och en Sierra från 1991 (med nya H4-lampor), har ändå Mondeos LED-ljus en fördel med bättre sikt framför bilen och ett ljussken som är vilsammare för ögonen på långkörningar.

Fast nog kan man kräva att utvecklingen borde kommit längre än ett helljus som inte ens når 180 meter år 2019! Mer påkostade bilar visar att strålkastarsken över 300 meter är möjligt med dagens teknik. Det bästa exemplet är lyxbilen Mercedes S-klass vars LED-strålkastare ger ett sken på tre lux upp till 320 meter.

–Vi är fortfarande i början av LED-åldern. Många volymtillverkare vill kunna skryta med LED-ljus men det får inte kosta mycket mer än halogeninsatser, förklarar Arsham Asgharian, tekniskt ansvarig för exteriörbelysning på Volvo Cars.


Den allra största fördelen med LED-tekniken är möjligheten till nya funktioner. Numera kan biltillverkarna detaljstyra matriser av flera mindre LED-lampor till att reglera ljusbilden efter trafiksituationen samt utnyttja GPS-data att ge optimal ljusbild utifrån omgivningen. Matrix-LED, som det kallas i bilvärlden, är ett tekniskt sjumilakliv.

– Adaptivt ljus är den största revolutionen under min tid, säger Lennart Dellby, som har arbetat som ljusexpert sedan mitten av 80-talet.

Helljuset kan numera vara påslaget trots att det finns medtrafikanter i närheten. Elektroniken ser till att ljuset bara faller där det behövs och kan blockera av ett eller flera element där ljuset riskerar att blända andra.  Det gör att viltet vid vägkanten kan upptäckas i tid trots mötande trafik.

 

Längre tillbaka i historien var lanseringen av H7-lampan ett avgörande tekniksprång. Istället för H4-lampans dubbla glödtrådar kunde helljuset ges en egen reflektor.

–Tack vare H7-lampan kunde vi i början av 90-talet införa fyrstrålkastarsystem med separata reflektorer för hel- och halvljus, berättar Lennart Dellby.

En extra H7-lampa kom att användas under en lång tid i Volvobilarna. Även i senaste generationen Bi-xenon kompletteras xenonljuset med H7-reflektorer för att förstärka både längd och bredd. Inte förrän med LED-intåget har H7-lampan börjat spela ut sin roll hos Volvo.

 

Den Närmaste tiden kommer utvecklingsarbetet av billjuset vara en fortsatt evolution av de tekniska möjligheter som kommer med LED.

– Vi befinner oss just nu i den digitala övergången med förbättrade funktioner och högupplösta strålkastare, förklarar Arsham Asgharian och påpekar att
teknikskiftet inte bara handlar om ny hårdvara. Även arbetsmetoderna har fått ses över.

–LED har förändrat hur biltillverkarna arbetar med ljusutvecklingen. Nya ljustunnlar och andra datorprogram måste till. Ännu längre bort i tiden har vi autonom körning och hur det kommer att påverka vad bilens lampor ska göra.

Flera tillverkare experimenterar med bilarnas exteriörbelysning som kommunikationsmedel i en framtid där människor och självkörande dataprogram samsas på vägnätet. Mycket forskning kvarstår för att ta reda på vilka behov som kan uppstå i den nya trafikmiljön.


Att kommunicera med ljussignaler är inte bara en framtidsfråga. Volvos ljus-experter har ett bra tips till dagens trafikanter, oavsett bilmärke, årsmodell eller
lamptyp.

– Glöm inte att använda blinkers. Den har vi utvecklat för ett viktigt ändamål, påpekar Lennart Dellby.


Ljusets utveckling över generationerna

      HALVLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 50m
HELLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 150m
Ford Sierra 1991 Halogen 53 2 172 16
Ford Mondeo Mk1 1995 Halogen 66 10 233 16
Ford Mondeo Mk2 1997 Halogen 78 20 245 22
Ford Mondeo Mk3 2004 Halogen 78 13 208 20
Ford Mondeo Mk4 2011 Bi-xenon 88 24 244 31
Ford Mondeo Mk5 2015 LED 101 26 176 8

Kommentar: Utvecklingen från Sierra till dagens Mondeo är ganska typisk för vad vi ser hos många volymtillverkare. Bytet till LED-ljus ger en rejäl förbättring av halvljuset, men vad hände med helljuset? Föregångarens Bi-xenon utklassar de nya LED-strålkastarna i längd och bredd. Så också halogenljusen från äldre Mondeo-generationer. Visserligen har dagens Mondeo adaptiv ljusbild, men Ford ska kunna vara bättre än sitt forna 90-talsjag? Tyvärr ser vi begränsad räckvidd på LED-strålkastarna i andra nya Ford-produkter, till exempel senaste Focus.
 

      HALVLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 50m
HELLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 150m
Saab 900 1987 Halogen 96 12 179 12
Saab 9-3 II 2005 Halogen 82 6 259 19
Saab 9-3 II facelift 2010 Xenon 106 24 245 28

Kommentar: De svenska biltillverkarna har länge varit duktiga på att erbjuda ett helljus med bra räckvidd och bredd. Gamla 900 hade en bra ljusbild jämfört med konkurrenterna på 80-talet och även med vanliga H7-lampor gav strålkastaren på 9-3 generation II ett av de bästa resultaten under förra decenniet. Ett facelift och nya Xenonlampor (med H7-stöttning på helljuset) gav ännu bättre spridning av helljuset samt förbättrade halvljuset rejält.
 

      HALVLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 50m
HELLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 150m
Toyota Corolla VII 1992 Halogen 66 6 130 0
Toyota Corolla VIII 1997 Halogen 68 12 193 18
Toyota Corolla IX 2004 Halogen 55 8 198 18
Toyota Auris I 2007 Xenon 90 25 219 17
Toyota Auris II 2013 Xenon 91 26 179 14

Kommentar: Hos Corolla/Auris är det lätt att följa teknikutvecklingen. Snabb förbättring av helljuset i slutet 90-talet tack vare förbättrad halogenteknik. Bytet till Xenonljus gav bot och bättring till halvljuset. Försämringen av det senaste helljuset är förmodligen ett resultat av kostnadsbesparingar.
 

      HALVLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 50m
HELLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 150m
VW 1300 1970 Halogen 42 0 139 0
VW Golf II 1987 Halogen 77 8 148 0
VW Golf III 1997 Halogen 82 11 185 16
VW Golf V 2003 Halogen 78 18 224 22
VW Golf VI 2010 Halogen 80 18 205 16
VW Golf VII 2018 LED 94 26 208 21

Kommentar: När man ser mätvärdena för en Bubbla från 70-talet blir det tydligt hur mycket bättre ljus vardagsbilisten fått på 2000-talet. Trots nyare glödlampor än original når inte ljuskäglan fram till gränsvärdet där vi mäter ljusets bredd. Även om 80-talsgolfen ger ett adekvat halvljus är helljuset inte mycket att hänga i julgranen – ändå är det vassare än vissa konkurrenter från samma tid (se faktarutan till höger).
 

      HALVLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 50m
HELLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 150m
Volvo 140 1973 Halogen 57 7 170 10
Volvo 740 1985 Halogen 77 10 194 18
Volvo 940 1996 Halogen 61 5 238 22
Volvo V70N 2005 Xenon 81 18 217 28
Volvo V70III 2011 Xenon 81 18 217 28
Volvo V90 2017 LED 105 27 241 37

Kommentar: Stora Volvo-lampor gav tidigt bra sken, inte minst imponerar 740 med tanke på vad andra bilar från den tiden mäktade med. Teknikbytet till Xenonljus (med H7-lampa som kompletterar helljuset) gav starkare halvljus och bättre bredd på helljuset trots smalare lyktdesign på 2000-talets Volvobilar. Nya V90 med tillvalsljuset Dynamic-LED visar på fördelarna med LED-tekniken. Rejäl prestandaökning på helljuset men framför allt halvljuset! Detta oaktat möjligheten till adaptiv ljusbild.


Andra jämförelser

Tjänstebilslyx nu och då

      HALVLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 50m
HELLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 150m
Saab 9-5 2006 Xenon 72 18 246 23
Audi A6 2019 LED 118 28 205 23

Kommentar: Saab 9-5 med Bi-xenon (och H7-stöttning) var ett populärt tjänstebilsval när E85 stod i miljödebattens fokus. Jämfört med nya Audi A6, med mellannivån av de tre LED-alternativen i utbudet, tar de båda var sin delseger. Trots att Audi utklassar den gamla Saaben på halvljuset kan inte tyskens allra senaste Matrix-LED komma i närheten av helljusets räckvidd på den 13 år gamla 9-5:an. Ett exempel där biltillverkare tycker att de adaptiva funktionerna hos LED-tekniken är intressantare än bra längd.
 

Det mörka 80-talet

      HALVLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 50m
HELLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 150m
Honda Civic 1984 Halogen 48 0 111 0
Opel Kadett 1988 Halogen 71 6 145 0

Kommentar: Svart, dunkelt och dystert. När man ser ljusprestandan i kompaktsegmentet för 30 år sedan är det lätt att förstå extraljusens popularitet…
 

Positiva överraskningar

      HALVLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 50m
HELLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 150m
Renault Clio 2003 Xenon 79 14 227 24
Opel Vectra 2004 Xenon 64 7 279 18

Kommentar: Småbilar är sällan förknippade med ett stålande ljus, men Clio II bjöd på ett imponerande helljus som slår de flesta småbilar på fingrarna än i dag. Bara nya Ibiza med LED-strålkastare är i närheten av samma räckvidd. Sista generationens Opel Vectra fanns med herrejössesljus som tillval. Med Bixenonljus blev mätvärdet nästan 300 meter och helljuset hade dessutom kurvfunktion. År 2004 kostade värstingstrålkastarna mastiga 12 700 kronor!
 

Moderna toppresultat

      HALVLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 50m
HELLJUS
längd
3 lux

bredd
3 lux vid 150m
Mercedes S 500 2018 LED 137 28 320 34
Lexus LS 500h 2018 LED 77 27 234 55

Kommentar: Lyxbilarna i miljonklassen visar upp den verkliga potentialen med LED. Mercedes S-klass kastar iväg en ljuskägla på över 320 meter (3 lux) vilket är det högsta värdet vi uppnått på en originalstrålkastare. Riktigt så långt lyser inte Lexus LS men den japanska lyxbilen ger istället rekordbred ljusbild, 150 meter framför bilen lyser det med 3 lux med hela 55 meters bredd! Mer än dubbelt så brett än vad vi ser från vanliga bilmodeller med bra ljus. Självklart kan dessa bilar ställa om ljusbilden på flera olika sätt efter trafikbehov.

Genom åren har åtskilliga bilmodeller fått bekänna färg i vårt ljuslabb. Sedan 2004 har vi redovisat ljusprestandan i alla nya bilar som passerat vår testverksamhet samt regelbundet mätt strålkastare åt andra nordiska biltidningar.  Därtill har flera äldre modeller gästat ljusstudion.

Det gedigna resultatarkivet gör det möjligt att jämföra ljusprestandan både nu och då samt förr och för längesedan. Hur mycket bättre har bilarnas strålkastare blivit sedan H4-lampan debuterade i början på 70-talet? Utvecklingen går ju alltid framåt. Eller?

När det handlar om bilarnas halvljus är svaret solklart: ja! Trenden är tydlig. Halvljusets prestanda blir bara bättre och bättre. Både gällande räckvidd och bredd ser vi stora framsteg. Här har den tekniska utvecklingen, som ger mer ljusenergi på ett effektivare sätt, haft störst genomslag. Först med Xenonlampan under 00-talet men framför allt med den senaste tidens LED-teknik.


Helljuset är däremot en annan femma. När vi studerar resultaten för helljuset ser vi flera exempel på att utvecklingen i ljusprestanda snarare har tagit ett steg tillbaka – i alla fall gällande

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt på Vi Bilägare från endast 29 kr

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.