Bild
Nästa artikel
Bilarna tappar mark när tvåfiliga vägar görs om till bygdevägar, som här på Lilltorpsvägen i Falun. Gående och cyklister har företräde i vägrenen.
Bilarna tappar mark när tvåfiliga vägar görs om till bygdevägar, som här på Lilltorpsvägen i Falun. Gående och cyklister har företräde i vägrenen.

Så funkar bygdevägar – när två filer blir en

Reportage

Linjerna flyttas inåt och bilarna leds rakt mot varandra. Den så kallade bygdevägen börjar nu spridas runt om i landet.

Lilltorpsvägen strax utanför Falun är ungefär sex meter bred och för några månader sedan fanns två körfält för bilar. I dag finns bara ett.

En sträcka på 800 meter har gjorts om till det som Trafikverket kallar bygdeväg.

Från Lilltorpet, där café och dansbana finns om somrarna, hörs en bil närma sig och från Falunhållet kommer en annan. Det drar ihop sig till möte.

Länge kör bilarna rakt mot varandra mellan strecken i mitten av vägen men som på en given signal väjer båda ut i de ovanligt breda vägrenarna. Mötet sker med betryggande avstånd och bilarna återvänder sedan till mitten.

Precis så är bygdevägen tänkt att fungera. Den dubbelriktade körbanan är tre meter bred, inte tillräckligt för att två bilar ska kunna mötas. Därför får förarna vika av mot kanten – men bara tillfälligt och om utrymmet är fritt.

I första hand är vägrenarna till för de som cyklar och går.

– Syftet är att det ska bli tydligare att alla trafikanter måste samsas och ta hänsyn till varandra, och att det ska bli ökad framkomlighet och tillgänglighet för cyklister och gående, säger Mathias Westin, trafikplanerare på Falu kommun.

Ränderna går inte ur asfalten, än syns de gamla sidolinjerna.
Ränderna går inte ur asfalten, än syns de gamla sidolinjerna.

”Inga negativa kommentarer”

I juni var vägmaskinerna framme för att fräsa bort de gamla linjerna och måla nya. Skyltar med varningsmärket för avsmalnande väg sattes upp.

– Den här vägen hade väldigt smala vägrenar, inga alls i stort sett, och Lilltorpet är ett ganska populärt område. Vi vill visa att det går bra att ta sig dit även utan bil, säger Mathias Westin.

På sikt är planen att Lilltorpsvägen ska få en separat cykelbana men vägen ligger långt ned på kommunens prioriteringslista. Fram tills dess är det bygdeväg som gäller.

Boende i området fick informationsblad i brevlådan innan linjerna drogs om.

– Vi hade också ett informationsmöte. På grund av corona fick vi ha det digitalt och det var inte jättemånga som lyssnade, men varken då eller efter införandet har vi fått några negativa kommentarer, säger Mathias Westin och konstaterar:

– Det var en överraskning eftersom vi hört om hur det gått i Helsingborg.

Separat cykelväg bättre

Bygdevägar är egentligen inget nytt, de har funnits på några platser i Sverige sedan början av 2000-talet utan att kallas just bygdevägar och med lite olika utformning.

Nytt från och med 2020 är att Trafikverket infört vägtypen i den senaste utgåvan av regelverket VGU, Vägar och Gators Utformning.

– Det betyder att bygdevägen nu finns med i kokboken för vägbranschen. Det är viktigt att ha en enhetlig utformning om de här vägarna ska få större spridning, säger Svante Berg.

Han har utrett bygdevägar på uppdrag av Trafikverket och ligger bakom de nya utformningsreglerna.

Enligt dessa ska körbanan vara 3–3,5 meter bred och vägrenarna 1–2 meter breda. Vägen ska ha ”lokal funktion” och ”potential för cykling”, inte vara alltför högtrafikerad (under 2 000 fordon per dag) och hastighetsgränsen får vara max 60 km/tim.

Än så länge finns ett tjugotal bygdevägar spridda över landet. Minst en handfull nya har tillkommit i år.

– Jag tror att bygdevägen kan komma på bredare front. Det är ett bra alternativ när man inte har andra möjligheter att öka tillgängligheten för gående och cyklister, säger Svante Berg.

Framför allt kan vägtypen bli aktuell på befintliga vägar.

– Jag tror inte att det kommer byggas helt nya bygdevägar. Bygger man nytt bygger man en separat cykelväg, säger Svante Berg och fortsätter:

– Separat cykelväg är egentligen en bättre lösning men innebär intrång i miljön och stora kostnader. Kan man bygga en cykelväg för tre miljoner kronor per kilometer är det billigt, medan kostnaden för bygdevägen i Falun kan räknas i tusenlappar. I princip kan man göra om en väg till bygdeväg i samband med det normala underhållsarbetet utan att det kostar något extra.

»Vi förväntar oss att de som tagit körkort ska förstå hur man använder en vägren.«
Speciell skylt på Morbyvägen i Gustafs. Säters kommun vill förtydliga hur man ska köra på den nya bygdevägen. Glasklart?
Speciell skylt på Morbyvägen i Gustafs. Säters kommun vill förtydliga hur man ska köra på den nya bygdevägen. Glasklart?

Protestlistor i början

Trafikverket har experimenterat med vägtypen i flera omgångar, senast i Helsingborgs kommun. 2016 målades linjerna om på sex landsvägar för att utreda effekterna på allt från olyckor och hastighet till fordonens placering på vägen, mängden cykling och trafikanternas upplevda säkerhet.

– Det finns många vägar på landsbygden som passar bra för cykling men ofta känner sig cyklisterna inte riktigt säkra där. De känner att de inte har en plats och att de nästan får kasta sig i diket om det kommer två bilar samtidigt, säger Janet van der Meulen, projektledare på Trafik-verket, och konstaterar:

– Bygdevägen är ett sätt att ge cyklisterna en tydligare plats på vägen.

Försöket visade att medelhastigheten minskade men bara med knappt två km/tim.

– När det gäller olyckor såg vi ingen skillnad men det händer heller inte så mycket olyckor på de här vägarna. Det vi såg var en liten hastighetsminskning men fortfarande är det många som kör för fort. Vi kan i alla fall säga att trafiksäkerheten inte försämrades, säger Janet van der Meulen.

Men alla var inte nöjda. Snabbt kom kritik om att bygdevägarna var farliga, hundratals personer skrev under protestlistor och trafikpolisen gick ut i Helsingborgs Dagblad och undrade varför Trafikverket startar projekt som ökar olycksrisken.

– Vi hade det svårt i början med acceptansen, medger Janet van der Meulen.

– Det var mycket klagomål om att vägarna var otrygga och att det var oförutsägbart hur bilisterna skulle bete sig. Men nu kommer det inte så mycket klagomål längre. Det krävs kanske lite tid för att man ska vänja sig. Om de missnöjda egentligen vill ha en separat cykelbana kan man också förstå att de inte är nöjda med en bygdeväg.

Hur som helst ansågs försöket lyckat, 2018 blev fem av sex teststräckor permanenta bygdevägar.

Varning för avsmalnande väg, mer än så skyltas inte bygdevägen i Falun.
Varning för avsmalnande väg, mer än så skyltas inte bygdevägen i Falun.

Specialskyltar

Lilltorpsvägen i Falun löper genom ett naturskönt område, förbi vatten och slagghögar som påminner om gruvbrytning. Här finns också en hel del bostäder.

Den nya bygdevägen ska under 2020 utvärderas av Trafikverket för att se hur vägtypen fungerar i tätort.

När Vi Bilägare frågar boende är i stort sett alla positiva. Det är inte så stor skillnad mot tidigare, tycker någon.

– Man känner sig säker. Det känns ju lättare att gå på vägen när trottoaren är så här bred. Förut fick man balansera på strecken, säger Bo Andersson.

– Det har inte förändrats så mycket. Jag kör som förut, men jag har alltid kört försiktigt förbi gående, säger Tom Robertsson.

Möten mellan bilar verkar också fungera, dömt av Vi Bilägares observationer.

Svante Berg, som utrett vägtypen åt Trafikverket, påpekar att bygdevägen endast bygger på befintliga trafikregler:

– Vi förväntar oss att de som tagit körkort ska förstå hur man använder en vägren och vad man ska göra vid möten. Det har inte införts nya lagar, det är normal vägrenskörning som gäller.

Bygdevägen har heller ingen egen skylt, mer än varningsmärket för avsmalnande väg. Vissa kommuner har dock garderat sig genom att sätta upp specialskyltar som med pilar och symboler visar hur man ska bete sig, till exempel i Säter men inte i Falun.

Inga krokiga vägar

Långt ifrån alla vägar passar dock att göra om till bygdevägar.

– Till exempel finns en bygdeväg i Helsingborg där medelhastigheten har ökat. Den är ganska smal och en smal väg är redan bra på att hålla ned hastigheten, men genom att man får köra i mitten har komforten för bilister möjligen ökat och då har man också ökat hastigheten, säger Janet van der Meulen på Trafikverket.

Krokiga vägar med dålig sikt är också olämpliga. Lagom mycket biltrafik och ett behov av cykling är grundläggande, menar Janet van der Meulen:

– Det får inte vara för lite eller för mycket trafik. Om biltrafiken är liten och det inte finns något cykelbehov, då behövs ingen bygdeväg. Om potentialen för cykeltrafik är stort kan det vara bättre att satsa på en separerad cykelbana.

Bygdevägar i Sverige

Här är några platser där bygdevägar redan finns eller är på väg att anläggas:

Norrbotten

Björsbyn (Luleå)
Gäddvik (Luleå)
Roknäs (Piteå)

Gästrikland

Hagaström (Gävle)

Dalarna

Bonäs (Mora)
Falun
Gustafs (Säter)
Hansjö (Orsa)
Stjärnsund (Hedemora)
Västtjärn (Gagnef)
Åsmanbo (Smedjebacken)

Värmland

Karlstadsvägen (Hammarö)

Södermanland

Enhörna (Södertälje)
Hölö (Södertälje)
Järna (Södertälje)
Mölnbo (Södertälje)
Valla (Katrineholm)

Småland

Smedby (Kalmar)

Skåne

Allerum–Hittarp (Helsingborg)
Asmundtorp–Häljarp (Landskrona)
Gantofta–Bårslöv (Helsingborg)
Påarp–Mörarp (Helsingborg)
Ödåkra–Allerum (Helsingborg)

Boende i Falun: Vägen har blivit säkrare

Så funkar bygdevägar – när två filer blir en

”Vi tänker inte ens på det”

– I början funderade man på hur det skulle fungera men vi har inte upplevt några problem. Vi tänker inte ens på det, när vi går på vägen går vi ändå längst ut mot kanten efter de gamla linjerna. Bilförarna sköter sig, förutom att de kör för fort. Men det gör de i alla fall, det spelar ingen roll vad det är för väg.

Torsten Eklund

Så funkar bygdevägar – när två filer blir en

”Måste tänka efter lite”

– När man kör här får man tänka efter lite om man får möte, kanske måste man stanna för att inte köra på någon som går innanför linjerna. Om det skulle vara kanonmycket trafik och mer folk på vägen skulle det nog blir problem och mycket sicksack men med den här trafikbelastningen fungerar det riktigt bra.

Bo Andersson

Så funkar bygdevägar – när två filer blir en

”Känner sig säker”

– Jag tycker att det är helt perfekt, man känner sig säker när man går på vägen. Man kan gå två i bredd och prata och ändå hålla sig innanför linjen. Lite längre bort här ligger naturskolan och det är många som går dit med barnvagn, då känns det säkert med en bredare vägren. Jag är väldigt positiv.

Susanne Hammarström

Så funkar bygdevägar – när två filer blir en

”Inte så stor skillnad”

– Det har inte gjort så stor skillnad, jag tror att folk kör på som vanligt och inte tänker så mycket på strecken. Det var väl lite störande i början att någon flyttat strecken till mitten av vägen men nu har man vant sig. Även tidigare var man ju tvungen att hålla sig mer mot mitten när man körde förbi gående.

Tom Robertsson

Så funkar bygdevägar – när två filer blir en

”Bättre för cyklister”

– Det funkar väl, det tycker jag. Man ser att bilisterna gärna vill vara i den där filen, även vid möte, men vägen är inte så väldigt trafikerad så det går ändå ganska bra. Det har väl blivit bättre för cyklister och gångtrafikanter, vi som bor i området och är ute och går mycket efter vägen tycker att det är bra.

Stefan Robertsson

Taggar: Reportage

Lilltorpsvägen strax utanför Falun är ungefär sex meter bred och för några månader sedan fanns två körfält för bilar. I dag finns bara ett.

En sträcka på 800 meter har gjorts om till det som Trafikverket kallar bygdeväg.

Från Lilltorpet, där café och dansbana finns om somrarna, hörs en bil närma sig och från Falunhållet kommer en annan. Det drar ihop sig till möte.

Länge kör bilarna rakt mot varandra mellan strecken i mitten av vägen men som på en given signal väjer båda ut i de ovanligt breda vägrenarna. Mötet sker med betryggande avstånd och bilarna återvänder sedan till mitten.

Precis så är

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Bli Premium-medlem

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

✅ Tillgång till alla artiklar ✅ Digital tidning ingår ✅ Exklusivt nyhetsbrev

Läs mer

Detta är en bygdeväg

Vad: Väg med en dubbelriktad körbana för bilar i mitten och breda vägrenar på vardera sida för gående och cyklister.

Var: Kan införas på vägar som inte är alltför högtrafikerade (under 2 000 fordon per dag) och där hastighetsgränsen är max 60 km/tim.

Varför: ”Utformningen gynnar framkomlighet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter”, enligt Trafikverket.

Kallas även: Bymiljöväg och ”två minus ett-väg”.

Skyltas med: Vägmärket för avsmalnande väg och tilläggstavlor med körbanans bredd och sträckans längd. Streckade linjer markerar körfältet.

Så ska man köra: Normalt i mitten men vid möte får man tillfälligt svänga ut i vägrenen, förutsatt att den är fri från cyklister och fotgängare.

Vanligt i holland

Inspirationen till att satsa på bygdevägar har Trafikverket hämtat utomlands. Vägtypen är vanlig i cykellandet Nederländerna, där man ofta förtydligar vägrenarna genom att färga asfalten röd. Även Danmark har satsat stort på så kallade ”två minus ett-vägar” som ihop med hastighetssänkande åtgärder har minskat olyckorna med en fjärdedel.

Kommentarer

#1
2020-11-05 15:52

Äkta byråkratväg. Ren idioti.

#2
2020-11-05 16:27

Nu gäller ju detta vägar med en max hastighet på 60 km/t samt lite trafikerad och relativt rak så man kanske trots allt skall vara lite försiktig med att döma ut denna nya vägtyp.

#3
2020-11-05 16:46

Nytt hitte på grej!
För att "spara" pengar
Kanske borde införas på furusundsvägen i Roslagen som bitvis också saknar mittlinje där den är för smal trots 70km och busstrafik!

#4
2020-11-05 17:59

Rätt väg det här. Prioritera cyklister och gående.

#5
2020-11-05 22:48

Har haft en sådan väg i Kalmar i ett par år. känns lite konstigt att köra på en sådan väg när man får slänga sig ut i väggrenen för att undvika kollision.

Inga problem att hantera egentligen, bara konstig känsla av att man inte har ett eget körfält utan ska dela det med mötande bilar.

#6
2020-11-06 16:53

Nytt hittepå??
Vägtypen har funnits i ca 15 år och fungerar galant.
Bakåtsträvarfalangen skriker sig hesa som vanligt.

#8
2020-11-06 19:27

Tycker det verkar olustigt. Tänk regnvåt asfalt med möte i mörker där vägkanten inte är markerad. Borde öka risken för avåkningar. Rycker säkert också litet extra distraherande i ratten vid möte när man svänger åt sidan om filhållningen är påslagen. Jag tycker man kunde kräva åtminstone någon form av (glesa) reflekterande markeringar av den verkliga vägkanten i tillägg till markeringen av den tilltänkta körbanan.

#9
2020-11-06 22:34

Bor i en storstad utanför top 3 och här finns det åtminstone en villagata som man gjort så här på för ett tiotal år sedan. Den gatan är rätt bred så den inbjöd till rätt höga hastigheter och för att få ned det gjorde man enligt den här modellen. Tyvärr så missbrukar de boende detta som fått för sig om att det är ok att parkera på den delen som är tänkt att man ska cykla på vilket gjort att man som cyklist blir tvingad att cykla ute på vägen tillsammans med bilar. Tyvärr verkar också många bilister missat 30 skylten.....

#10
2020-11-07 17:17

I kommunen jag bor har man för många pengar byggt en ny flera mil lång cykelbana i samband med installation av ny va-ledning och det är givetvis bättre än den här bygdevägslösningen och det ska man givetvis vara tacksam över. Det är ju väl att alla kommungubbar inte är dumsnålt.
Men problemet kvarstår, svartklädda trikåknuttar fortsätter att veva på vägen, de får inte plats på cykelbanan för där åks det för långsamt!
Fortsätter det här så byggs det förmodligen också om till bygdeväg trots befintlig cykelbana!
Jag har en bekant som sagt att han ska kasta ut en näve nubb så fort han ser en trikåknutte utanför cykelbanan!

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.