
Illustration: Niklas Carle
Den snabba utvecklingen av fordonssäkerheten har bidragit till en minskning av antalet döda och allvarligt skadade i trafiken. Trots det dör i snitt 25 000 personer på europeiska vägar varje år och 135 000 skadas svårt. EU:s mål var att halvera antalet döda mellan 2010 och 2020 men det misslyckades. Olyckorna minskar men det går för långsamt.
När det gäller trafikdöda är Malta bäst inom EU med 17 dödsfall per en miljon invånare, följt av Sverige med 18 dödsfall. Sämst är Rumänien med 93 dödsfall, vilket är långt över EU-snittet på 44 dödsfall (siffror från 2021).
Ett sätt att minska olyckorna är att höja kraven på säkerhetssystem i nya bilar. EU:s kravlista går under förkortningen GSR (General Safety Regulations) och infördes första gången 2009. Andra omgången GSR-krav klubbades igenom 2019 och gäller alla nya fordonsmodeller från 6 juli 2022 samt alla nyregistrerade fordon från 7 juli 2024.
Generellt handlar det om nödbromssystem, hastighetsstöd, varning vid förartrötthet och backövervakning med kamera eller sensorer. Systemen anses ha stor potential när det gäller att minska antalet olyckor men ligger även till grund för självkörande fordon.
»När kostnader för högre miljö- och säkerhetskrav tillkommer innebär det att vissa samhällsklasser helt enkelt inte har råd att köpa en bil längre.«
Enligt EU beror cirka 90 procent av Europas trafikolyckor på mänskliga misstag. Självkörande fordon skulle kunna minska antalet döda dramatiskt. Enbart filhållningsassistenten kan ta bort en tredjedel av alla mötesolyckor i Sverige, enligt Trafikverkets beräkningar.
Baksidan av myntet är att volymbilar blir dyrare att tillverka, vilket slår särskilt hårt mot de minsta bilmodellerna. I kombination med ökade utsläppskrav och stora satsningar på helelektriska bilmodeller har flera småbilar redan fasats ut (se lista).
– Utbudet av billiga bilar blir allt mindre. Samtidigt innebär kriget i Ukraina ökade energipriser som i sin tur gör att produktions- och komponentkostnaderna stiger för biltillverkarna, säger Mattias Bergman, vd på branschorganisationen Mobility Sweden, och fortsätter:
– När kostnader för högre miljö- och säkerhetskrav tillkommer innebär det att vissa samhällsklasser helt enkelt inte har råd att köpa en ny bil längre.
EU:s första regelverk med krav på säkerhetsutrustning i nya bilar kom 2009 och kallades GSR (General Safety Regulation). Det nya regelverket (GSR2) började gälla för alla nya bilmodeller 6 juli 2022 och kommer gälla för alla nyregistrerade fordon från 7 juli 2024. Bilarna måste ha följande utrustning:
- Skyltavläsning med fortkörningsvarning.
- Förberedelse för montering av alkolås.
- Varning med avseende på trötthet och uppmärksamhet hos föraren.
- Aktiv filhållningsassistent.
- Automatisk nödstoppssignal vid till exempel panikbroms.
- Backningsövervakning med kamera eller sensorer.
- Svart låda för händelserapportering vid till exempel trafikolycka.
- Däcktrycksövervakning (TPMS).
- Autobroms som även inkluderar fotgängare och cyklister.
Flertalet bilmodeller på svenska marknaden uppfyller redan säkerhetskriterierna i GSR2 – men inte alla. Ett färskt exempel är Vi Bilägares nya långtestbil Skoda Fabia som saknar både nödstoppssignal och skyltavläsning och får därmed inte säljas inom EU efter 7 juli 2024.
Många av säkerhetssystemen finns redan på en modern Volvo men nu gäller GSR-kraven även för småbilar som Kia Picanto och Dacia Sandero.
– För biltillverkarna har komfort, säkerhet och prestanda varit ett sätt att kunna ta betalt. Säkerheten har kostat väldigt mycket och kommer inte bli gratis på volymprodukterna heller, säger Mattias Bergman.
En stor skillnad i dagens säkerhetssystem är att man gått från passiva till aktiva system. Gårdagens passiva system försökte begränsa krockvåldet med säkerhetsbälten, krockkuddar och deformationszoner när olyckan redan hade skett. Dagens aktiva säkerhetssystem försöker i stället förhindra att krocken sker med autobroms, filhållningsassistent och trötthetsvarnare. Men ska alla system fungera krävs också att infrastrukturen är standardiserad. Till exempel finns ingen standard när det kommer till vägskyltar.
– Skyltavläsningen bygger på en databas där länder får rapportera in sina trafikskyltar. Tyvärr finns det länder som slarvar, vilket gör att systemet inte fungerar i alla EU-länder, säger Mattias Bergman som även ser en utmaning med bilens filhållningsassistent:
– Med högre säkerhetskrav ställs även högre krav på vägunderhållet och tydliga vägmarkeringar, annars fungerar inte systemen. Där är vi inte i dag och underhållsskulden i Sverige behöver komma i kapp.
En risk med de tuffare säkerhetskraven är, enligt Mattias Bergman, att fler bilägare väljer att behålla sina äldre bilar utan moderna säkerhetssystem:
– Risken med högre bilpriser är alltid att fler behåller sina äldre bilar med sämre säkerhet och miljöprestanda. Vi ser samma effekt med elektrifieringen av fordon, de som inte har råd med en ny bil, köper en begagnad effektiv dieselbil i stället.
Småbilarna som försvann
Bläddra i galleriet för att se bilarna.
Ämnen i artikeln
Kommentarer till artikeln (32)
- 2023-02-10 18:31 L. Mäkinen skrev: Jag tänkte…
- 2023-02-10 16:14 A.L skrev: Att småbilar…
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.