Bild
Nästa artikel
Intervju med infrastrukturminister Tomas Eneroth

Intervju med infrastrukturminister Tomas Eneroth

Reportage

Vi Bilägare har träffat Sveriges infrastrukturminister, Tomas Eneroth. Det blev ett samtal om framtidens bilar, kilometerskatt, försämrad vägsäkerhet och gamla Ford Escorter.

I april fick Sverige ett nytt departement – infrastrukturdepartementet. Ansvarigt statsråd är den nygamle infrastrukturministern, Tomas Eneroth. Under den förra mandatperioden byttes Eneroth in i andra halvlek sedan Anna Johansson tvingats avgå efter debaclet med Transportstyrelsens IT-upphandling. Medan företrädaren saknade körkort ser den 52-årige trumpetspelaren från Småland bilkörning som ett fritidsintresse. 

–Jag är en bilnörd och medlem i Automobilhistoriska Klubben. Veteranbilsparken och motorintresset är kulturskatter som är viktiga att värna om. Särskilt för Sverige som är ett land med en stor fordonsindustri.  

Vilken var din första bil?

–Jag började med en Ford Escort LX, ”Brasseforden” med dekorlisten. Jag hade faktiskt ett par Escorter i rad men sedan bytte jag till Volvo. Nu har jag en V40 CC och en Porsche.

Vilken Porsche?

–En Boxster S.

Varför just den?

–Jag gillar ju att köra bil. Låg tyngdpunkt och mittmotor ger köregenskaper som är fantastiska. Det är det jag uppskattar. Innan den hade jag en BMW Z3, den var också kul att köra. 

Läser du biltidningar?

–Jag läser faktiskt Vi Bilägare, det är inget jag bara säger. Även Teknikens Värld, Auto motor & sport och en del internationella biltidningar. Främst för att det är så bra konsumentjournalistik. Oavsett vilken bil man har eller ska köpa vill man veta mer om bilens kostnader och köregenskaper.

Hur kan du som minister underlätta för alla som behöver bilen i sin vardag?

–I städerna handlar det om att hitta bättre och smartare lösningar. Att underlätta för bilpooler, samutnyttjande och skapa möjligheter att få tillgång till bil utan att äga en. Sedan ska man ge förutsättningar att kunna följa med på den resa som transportsektorn gör, då kommer vi in på bonus/malus men också reseavdragen som vi tittar på hur de ska utformas framöver. 

– De länder som inte gör det kommer få problem när man ser att det bara är några få som har möjlighet att följa omställningen. 

Nya dieselbilar blir allt renare, är då miljözoner och dieselförbud rätt väg?

–De viktigaste vägarna att gå handlar om reduktionsplikt, förändra drivlinor och att elektrifiera fordonsflottan. Gällande miljö-zoner fick en stark lokal opinion flera tyska städer att begränsa dieseltrafiken i delar av stadskärnorna och de började utveckla lokala regelverk. När debatten kom till Sverige tyckte jag det var viktigt att skapa ett nationellt regelverk, som byggde på den miljözonslagstiftning vi redan hade för tunga fordon, för att inte få olika förutsättningar i olika delar av landet. 

– Sedan kom en diskussion om diesel och NOx i vilken uppmärksamheten för koldioxid minskade medialt. För oss som jobbar regelbundet med frågorna har vi alltid haft ett starkt fokus på koldioxid i klimatsynpunkt. 

– Men jag tror det har varit nyttigt för väldigt många att också följa diskussionen om utsläppen kring diesel och vikten om att man har en modern bilflotta som har rätt partikelfilter. 

Är kilometerskatt att vänta framöver?

–Jag tror vi ska räkna med någon form av vägslitagebeskattning framöver, i takt med att drivlinorna förändras. Vi kommer nog att se en annan grund för beskattningen i alla europeiska länder.

Sverige är ett glest befolkat land med långa avstånd. Kan det bli en differentierad kilometerskatt beroende på ort, eller var bilen körs?

–Vi måste ha någon form av differentiering, det har vi varit tydliga med. Ska det kunna implementeras måste det vara anpassat för landsbygden, som har andra förutsättningar. Digitaliseringen och uppkopplingstjänster öppnar för nya modeller framöver, men det sker en snabb utveckling så exakt teknik ska jag lämna därhän.

Tomas Eneroth har landets framtida infrastuktur i sina händer med nya krav från en elektrifierad och uppkopplad fordonsflotta.
Tomas Eneroth har landets framtida infrastuktur i sina händer med nya krav från en elektrifierad och uppkopplad fordonsflotta.

Regeringen har en uttalad vision om att det inte ska säljas några fossildrivna bilar efter 2030. Hur påverkar den visionen ditt arbete?

–Än så länge har vi en bra takt på utbyggnaden av ladd-infrastrukturen. Vi kan möta det behov vi ser i dag med 12–13 procent laddbilsförsäljning. Men det är ingen tvekan om att det har effekter på hela nätkapaciteten om vi ska möta den stora omställningen som kommer att ske. Det är en energipolitisk fråga som var mitt grundläggande argument för ett nytt departement. 

– Ska vi klara den här omställningen ska vi inte bara titta på antalet laddpunkter utan det handlar om  långsiktiga strategiska ställningstaganden hur vi ska klara kraftförsörjningen. Det gäller att tänka hela linjen ut, från produkt till energi- och nätkapacitet. 

Infrastrukturfrågorna har fått ett eget departement. Vad kan du göra nu som du inte kunde under näringsdepartementet?

–När man ser den utmaning som transportsektorn står inför, framför allt elektrifiering och uppkoppling, då inser man fördelarna med att ha laddinfrastruktur, nätkapacitet, digitalisering, nätuppkoppling och alla de stora infrastrukturinvesteringar samlade. Inte minst mot bakgrund av de stora investeringarna vi står inför, de största någonsin, 700 miljarder kronor till 2029. 

– Tänk att göra det samtidigt som vi uppgraderar den svenska infrastrukturen med den senaste tekniken. Det blir vad jag brukar kalla den permanenta världsutställningen, det är till oss man ska komma och se hur vi ställer om transportsektorn. Då tror jag att det underlättar för alla att vi har ett infrastrukturdepartement som fokuserar på de investeringar vi ska göra.

I den investeringsplanen, Nationell plan för transportsystemet 2018–2029, går 75 procent av nya investeringar till järnväg, bara 25 procent till vägarna. Varför gör ni den prioriteringen?

–Även vi som gillar att köra bil och tillbringar mycket tid på vägarna inser nog att det är nödvändigt att investera i järnvägen. Vi ser kraftigt ökande godsmängder i Sverige de kommande tio åren, då måste vi öka förutsättningarna till att flytta godset från vägarna till järnvägar och sjöfart. Annars kommer det bli väldigt trångt på våra vägar.

Trafikverket har varnat för att de inte kan hålla de mindre vägarna i skick med dagens underhållsanslag. Delar du den bilden?

– Det är en tydlig signal till politikerna att vi i slutet av planperioden riskerar en försämring i det kapillära vägnätet. I 73- punktsprogrammet (överenskommelsen mellan S, Mp, C och L, reds.anm.) ligger en satsning på vägstandarden och vårbudgeten innehöll en pott till enskilda vägar. Vi ser vad som pågår och vi kommer att tillsätta resurser för att upprätthålla standarden på vägnätet.  

Dödligheten ökar på våra vägar igen, hur ska den trenden vändas?

–Vi är ett av de länder med allra lägst dödlighet, men förra året var ett bakslag. Det finns en del lärdomar att dra av den senaste statistiken. Oskyddade trafikanter är mest utsatta, fotgängare, cyklister och inte minst motorcyklister. Sedan har vi en konflikt mellan yrkestrafiken och personbilstrafiken där olyckorna har ökat. Där får vi se om det är en trend eller tillfälligheter. 

– De kommande fyra åren satsar vi mellan åtta och nio miljarder på mitträcken och mötesseparering. Vi gör det möjligt att finansiera detta på vägar som tidigare inte varit ett helt statligt ansvar. Tillsammans med 250 mil kameraövervakning tror jag – jag är ju teknikoptimist– att geofencing och ny teknik kan bidra till en säkrare trafikmiljö. 

»Jag tror vi ska räkna med någon form av vägslitagebeskattning framöver, i takt med att drivlinorna förändras.«

Mötesolyckor på landsvägar under 90 km/tim verkar öka allra mest, kan rattsurfning vara orsaken?

– När jag tillträdde som minister blev jag förvånad att vi inte hade ett mobilförbud och jag initierade en lagstiftning om händerna på ratten, för att signaleffekten är så viktig. Den har säkert haft en bra preventiv effekt, men det är ingen tvekan om att vi lever i en tid då mobiltelefon och annan teknisk utrustning i bilen risker att ta uppmärksamhet från föraren.

Fungerar mobillagstiftningen eller bör den skärpas ytterligare?

–Jag är beredd att gå vidare om det skulle behövas, vilket man kan misstänka. Det är ingen tvekan om att det finns personer som i dag kör och använder mobiltelefonen. Även om fordonen har teknisk utrustning som ser till att du inte kör på någon, kan det hända det allvarliga saker om man inte är uppmärksam. 

Vilka krav ställer självkörande bilar på infrastrukturen?

Uppkopplingen framför allt, det är en del av poängen med infrastrukturdepartementet. När 5G-nätet kommer tror jag alla inser vilken nödvändighet det är. Det andra är naturligtvis att vi har ett regelverk på plats. Det är en hel del att göra. Vad händer med förarbegreppet när det är ett fordon som kör? Vem är ansvarig?

– Vi måste reda ut ett par grundläggande ansvars- och försäkringsrättsliga frågor och vi har en utredning ute på remiss. Om det regelverket sätts i kraft i Sverige har vi kanske världens modernaste regelverk för självkörande och uppkopplade fordon.

Kommer självkörande bilar kräva bättre vägunderhåll, exempelvis tydligt målade linjer och snöröjning?

–En förändringen av fordonsflottan gör att vi måste prioritera om vilka insatser man gör framöver, det är ingen tvekan om det. Men mitt fokus just nu, om jag ska vara ärlig, är att se till att snöröjningen fungerar lika bra i hela landet. Jag är INTE nöjd med den snöröjning vi haft på senare tid.

Nollvisionen har ett delmål nästa år med 220 döda/år, ifjol var det 325 dödsfall. Är delmålet nåbart, och hur?

–Vi jobbar för det. Det är därför jag har gått hårt fram med mobiltelefonförbud och vinterdäckslagar för tung trafik. Vinsterna av digitalisering, uppkopplad fordonsflotta, självkörande bilar som inte kör för fort, de ligger flera år framöver. Istället är det andra lågt hängande frukter vi måste fokusera på. 

– Här tror jag på en stark samhällelig diskussion, exempelvis hur många som dör på väg till jobbet, att faktiskt ställa krav på arbetsgivaren i vilka transporter man upphandlar. I dag har vi ett beställaransvar, det har jag infört. Den som yrkesmässigt beställer transporter har numera ett ansvar att det är lagliga transporter genom hela kedjan.

Till sist: har du fått en fartbot någon gång?

–Ja, men det är över 20 år sedan.

Fakta Tomas Eneroth

Ålder: 52 år.

Bor: Växjö.

Familj: Gift, en son.

Yrke: Infrastrukturminister.

Tidigare uppdrag: Riksdagsledamot och gruppledare för Socialdemokraterna.

Utbildning: Sociologi och statsvetenskap, Högskolan i Växjö.

Kör: Volvo V40 CC D4 -13, Porsche Boxster S -02.

Fritidsintressen: Spela trumpet, fjällvandra, fiske och bilkörning.

Fakta sex snabba frågor

Saab eller Volvo? Volvo.

Cab eller kombi? Cabriolet.

Tvätta själv eller automat? Automattvätt, tiden vinner.

Bensin eller diesel? Svårt, jag har själv båda. Tvingas jag välja säger jag bensin.

Elbil eller vätgas? Elbil.

Dubb eller friktion? Friktion, eftersom jag bor i Småland. Annars hade jag svarat dubb.

I april fick Sverige ett nytt departement – infrastrukturdepartementet. Ansvarigt statsråd är den nygamle infrastrukturministern, Tomas Eneroth. Under den förra mandatperioden byttes Eneroth in i andra halvlek sedan Anna Johansson tvingats avgå efter debaclet med Transportstyrelsens IT-upphandling. Medan företrädaren saknade körkort ser den 52-årige trumpetspelaren från Småland bilkörning som ett fritidsintresse. 

–Jag är en bilnörd och medlem i Automobilhistoriska Klubben. Veteranbilsparken och motorintresset är kulturskatter som är viktiga att värna om. Särskilt för Sverige som är ett land med en stor fordonsindustri.  

Vilken var din

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa en månad för 1 krona!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

Kommentarer

#1
2019-11-14 15:52

Det enda denna hycklande gråsosse (S) har i sin agenda är att mjölka bilar och transport på skatter ... med miljö som ursäkt!

#2
2019-11-15 15:59

Som tur är så verkar han ändå ha en viss förståelse för bilen och även för bilentusiasterna, som har t.ex. sport-, och veteranbilar. Men tyvärr är det inte han som bestämmer, extremisterna i miljöpartiet har ett enormt inflytande, helt utan proportion till hur många som röstar på dem. Hoppas de åker ut ur riksdagen vid nästa val, det vore en stor vinst för Sverige. Annars befarar jag att bilen kommer att beskattas till döds och Sverige blir ett u-land

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.