- En tankesmedja vill tillåta 130 eller 140 km/tim på vissa motorvägar, men Trafikverket säger att tidsvinsten ofta är liten.
- Ett annat förslag är att införa olika promillegränser för olika förare. Men experten varnar för betydligt ökad olycksrisk.
Biltrafiken och ekonomin trycks ned av ett antal trafikregler som inte längre behövs. Det hävdar tankesmedjan Timbro som nu vill lätta på regelbördan för bilisterna.
I en särskild rapport presenteras flera nya förslag för att förbättra rörligheten.
Till att börja med vill tankesmedjan höja hastighetsgränsen till 130 eller 140 km/tim på vissa motorvägar för att korta restiderna, och att hastighetsgränsen oftare kan anpassas vid exempelvis dåligt väder.
”Att Sverige har valt just 110 km/tim, med vissa avvikelser, saknar i sig en tydlig motivering”, hävdar Timbro, som lyfter fram att många andra europeiska länder tillåter högre farter.
”Att Sverige har valt just 110 km/tim, med vissa avvikelser, saknar en tydlig motivering”
När det gäller risken för trafikolyckor är den inte särskilt mycket större i 120 eller 130 km/tim jämfört med 110, enligt Maria Krafft som är måldirektör på Trafikverket.
– Det är i många fall av klimat- och energiskäl som man håller igen, säger hon till Vi Bilägare.
Hon påpekar dock att de tidsvinster som Timbro nämner i rapporten inte är så stora som många tror. En typisk bilförare som pendlar en mil sparar några sekunder på att åka fortare.
– Tidsvinsten är ganska blygsam och energiförlusten är otroligt stor.
Olika gräns för rattfylleri
Ett annat kontroversiellt förslag handlar om att utreda en promillegräns för alkohol vid bilkörning som kan skilja sig åt mellan olika förare: exempelvis 0,4 promille för erfarna privatförare och 0,2 eller 0,0 för yrkesförare och yngre förare.
Men det finns också studier som visar att olycksrisken i snitt är hela tolv gånger högre om promillehalten är 0,2–0,4 jämfört med att vara nykter, enligt Maria Krafft. Att Sverige har en låg gräns ska också innebära att förarna inte själva börjar laborera för att hitta en gräns som fungerar.
– Så fort du är onykter fattar du en massa beslut du inte skulle ha gjort annars, som att köra fortare eller inte använda bältet. Redan på låga nivåer spelar det en jätteroll.
Besiktning mer sällan
Dessutom föreslås nya regler som innebär att nya bilar först behöver besiktigas efter fyra år, och därefter vartannat år. I dag besiktigas svenska bilar efter tre år, därefter efter ytterligare två år och efter det varje år.
Timbro vill också att åldersgränsen för B-körkort sänks till 17 år, höja hastighetsgränsen för släp och att den som har B-körkort också ska få köra lätt motorcykel.
Tankesmedjan försvarar flera av förslagen med att andra länder har andra regler än Sverige. Men Maria Krafft påpekar att 20 procent fler omkommer i trafikolyckor i Danmark än i Sverige per 100 000 invånare. I Tyskland är det 65 procent fler, i Nederländerna 90 procent fler och i Frankrike 135 procent fler.
– Det finns en strategi bakom hur vi jobbar och hur det utformas. Utgångspunkten är att rädda så många liv det bara går.
Vad tycker du om frihetsargumentet, att man ska jobba för mer liberala trafikregler som ökar rörligheten?
– Friheten ska inte ske på bekostnad av någon annans liv, och det är ju indirekt vad man gör när man skruvar upp hastigheterna eller tillföra riskfaktorer.