Satsningen: Nu ska fler fortkörare fångas

Polisen har inte hunnit med – har berott på personalbrist.

De senaste åren har allt färre fått böter efter att ha fastnat på bild i en fartkamera.

År 2021 bötfällde polisen över 100 000 personer via fartkameror, rapporterar SVT. Året efter minskade antalet till 95 000, och 2023 till knappt 80 000.

Enligt Lis-Marie Svonni, chef för polisens ATK-enhet i Kiruna, beror detta delvis på att man haft för lite personal.

– Vi hade resursbrist under 2023. Men nu har vi blivit fler så det gäller inte längre, säger hon till Vi Bilägare.

Den större personalstyrkan innebär att fler fortkörare kan bötfällas under 2024 jämfört med tidigare år.

Lis-Marie Svonni påpekar dock att hastighetsefterlevnaden har blivit bättre. Det vet man eftersom kameraenheterna mäter hastighet kontinuerligt, även om själva kameran är avstängd.

Det finns omkring 2 500 så kallade trafiksäkerhetskameror i Sverige, enligt SVT. Dessa producerar cirka 300 000 ärenden varje år som polisens ATK-enhet sedan måste behandla.

Till skillnad från många andra länder tillämpas föraransvar i Sverige. Det innebär att det är föraren, inte bilens ägare, som är ansvarig för en eventuell fortkörning. Därför måste förarens ansikte vara synligt på bilden för att en bot ska kunna delas ut.