Bild
Nästa artikel

Livsfarligt dåliga vägar

VI BILÄGARE GRANSKAR:

Många av våra svenska vägar är gamla, slitna och livsfarliga att åka på. Vi Bilägare:s granskar i två reportage de usla svenska vägarna. Här är första delen.


Trasiga vägar lappas ofta på ett felaktigt sätt så att de förvandlas till dödsfällor. Dessutom är kurvorna på en rad vägar i hela landet feldoserade. De lutar för lite, för mycket eller till och med åt helt fel håll.


- Vi skulle spara ett 50-tal liv varje år om kurvorna var rätt doserade, säger vägingenjör Johan Granlund på det statliga konsultbolaget Vectura.

Olycksvägen
Den kallas för Bävervägen, väg 331 i Västernorrland. Här rullar många timmerbilar och andra långtradare. Vid den lilla orten Viksjö finns en kurva där olyckorna har varit många och svåra. Hela tre lastbilar har åkt av vägen här och störtat ned i en tolv meter djup ravin.

- Kurvan är helt enkelt feldoserad, förklarar Johan Granlund.

I en annan feldoserad kurva på just Bävervägen frontalkrockade Johans bror för sex år sedan.

- Jag körde honom till sjukhuset. Medan de sydde ihop honom berättade en sjuksköterska att från just den här kurvan brukar de få in fyra-fem olycksoffer varje vinter.

Olyckor rapporteras inte
Johan Granlund blev nyfiken, eftersom alla trafikolyckor ska rapporteras till Vägverket. Så han tog fram verkets statistik från olyckskurvan.

- Där fanns en handfull olyckor rapporterade under 13 år, men inte fyra-fem stycken per år. Och så är det, att Vägverket inte känner till fler än hälften av de trafikolyckor med personskador som inträffar i landet, eftersom de inte rapporteras in, förklarar Johan Granlund.

När Johan Granlund granskade den kurva som hans bror skadats i så fann han att den inte bara var feldoserad, den lutade dessutom åt helt fel håll.

Att vägbanan lutar mot diket är viktigt för att vattnet ska kunna rinna av. Rinner inte vattnet av så orsakar det vattenplaning och vintertid ishalka. Dessutom undermineras vägen och blir snabbt ojämn.

Kurvor måste också luta för att du ska kunna hålla dig kvar på vägen med din bil vid halka. Inte minst så måste vägbanan luta och göra det på rätt sätt när sidkrafterna sätter in i samband med att du svänger in i kurvan.

Går vägen i en tvär innerkurva (högerkurva) så måste lutningen öka mot diket. Går den i en ytterkurva (vänsterkurva) så måste den luta åt det motsatta hållet.

Hur mycket en kurva ska luta beror dels på hur tvär den är, dels på vilken hastighet som är tillåten i den. Vägverket har tabeller för hur mycket kurvorna ska luta beroende på kurvans krökning och hastighetsgräns.

Feldoserade kurvor är vanligast och värst på de lågtrafikerade vägarna. Men de förekommer även på stora flerfiliga motorvägar och på helt nybyggda vägar. Och om det är feldoserat på en högtrafikerad väg så blir olyckorna också många.

20 olyckor i samma kurva
Skönsbergskurvan på E4 i Sundsvall kallas sedan många år i folkmun för "den där feldoserade kurvan". Och det är sant. En tredjedel av alla utryckningar som räddningstjänsten i Sundsvall gör till trafikolyckor går till just det här vägavsnittet på E4. Bara mellan januari och november 2008 inträffade 20 trafikolyckor här.

På E12 i Umeå finns en annan livsfarlig kurva. Inom en sträcka på 45 meter inträffade det fyra trafikolyckor på fem år, varav en med dödlig utgång. I fjol asfalterade Vägverket om vägen. Då inträffade ytterligare en dödsolycka i samma kurva.

Vägverket på flera stolar
Den 11 november 2005 invigdes nya riksväg 50 mellan Tallen och Falun. Den kostade 230 miljoner kronor. Investeringen gjordes för att minska trafikolyckorna på en av Dalarnas mest trafikerade vägar. Men det gick inte riktigt som planerat.

- På tre år inträffade 30 olyckor längs en kort och kurvig sträcka på den nya vägen, berättar Johan Granlund. Vägverket ansåg att det var en ren slump.

Men det trodde vare sig Räddningstjänsten eller Vectura. Räddningstjänsten gjorde en "utökad olycksutredning" som visade att hastighetsgränsen måste sänkas från 110 till 90 på det kurviga avsnittet. Vecturas vägtekniska undersökning kom fram till att Vägverket bara genom att följa sina egna normer för vägbyggnationer måste sänka hastigheten. Även längs den här vägsträckan fann Johan Granlund och hans kollegor feldoserade kurvor.

- Vägen är enligt uppgift utformad för maximalt 90 km/tim, vilket också bekräftas av våra mätningar. Jag fattar inte hur man kan sätta en hastighetsgräns som ger sidkrafter långt över vad Vägverkets egna normer anger som acceptabla.

- Man kan också fråga sig om Vägverket här har klarat av att hålla isär alla sina roller. Verket sitter på flera stolar när man samtidigt utfärdar föreskrifter om vägutformning, bygger vägarna och dessutom kontrollerar så att allt är riktigt gjort.

Först sedan Johan Granlund i januari i år, på branschens årliga konferens Transportforum, tagit upp den här vägen som ett skräckexempel på hur man inte får bygga, så startade Vägverket en snabbutredning.

Resultatet blev att man omgående sänkte hastigheten från 110 till 90 kilometer i timmen.

Feldosering i kurvor består oftast i att ytterkurvor lutar för lite eller åt helt fel håll. Men det finns också kurvor som lutar mer än vad Vägverkets regler tillåter. Det är ganska vanligt i innerkurvor på gamla vägar med dålig bärighet. Och när det är halt kan det här skapa en högst oväntad risk för den som kör försiktigt och långsamt.

Fläckvis lappning
Hösten 2007 reparerade Vägverket skadade vägkanter på riksväg 61 mellan Charlottenberg och Åmotfors i Värmland. Lagningen skedde genom så kallad fläckvis lappning. Det betyder att man bara reparerar det skadade partiet med ny fyllning och beläggning, i stället för att lappa över hela körfältsbredden, så att hela körbanan får samma skrovlighet och väggrepp. Under två veckor efter Vägverkets lappningsarbete så regnade det intensivt och under dessa två veckor inträffade fem trafikolyckor i en tvär kurva.

- Det är säkert ren slump, sa Vägverket och var inte intresserat av att utreda det här. Men jag trodde inte på någon slump, så Vectura undersökte vägen i alla fall, berättar Johan Granlund.

Johan Granlunds och hans kollegors mätningar av riksväg 61 visade att här handlade trafikolyckorna definitivt inte om någon slump, utan om något betydligt mer allvarligt.

Skrovligheten på asfalten (texturen) ska optimalt ligga kring en millimeter på en landsväg för att bilarna ska få ett bra väggrepp, bullret vara lågt, rullmotståndet vara okej och för att vägytan ska hålla länge. Den skrovligheten hade också asfalten på riksväg 61, utom på de partier vid vägkanterna som var lappade.

- Där var skrovligheten nästan noll. Det kan man jämföra med att ha helt blankslitna däck på bilens högra sida och fullt mönsterdjup på vänster sida, förklarar Johan Granlund.

Stödjande vägrenar
Efter Vecturas granskning beslutade Vägverket i Värmland att sänka hastighetsgränsen på det olycksdrabbade vägavsnittet vid den tvära kurvan från 90 till 70 kilometer i timmen. Man slutade också med att genomföra lappningar på det här sättet. Men i många andra län fortsätter den farliga fläckvisa lappningen.

Bristen på stödjande vägrenar är ytterligare ett stort problem i det svenska vägnätet. Men när man bygger nya vägar i dag så anläggs ingen stödjande vägren.

- Sedan lång tid finns det dokumenterat vilka material som har använts som fyllning under körbanorna. Men det gör det inte när det gäller vägrenarna. Och eftersom de är tänkta att bara ha en stödjande funktion så kan det ibland ligga matjord, stubbar eller enbart lera under asfalten, berättar Johan Granlund.

Bara en väg att gå
När Johan Granlund 1998 började på Vägverkets huvudkontor i Borlänge drevs han av en entusiasm att få vara med och förbättra det svenska vägnätet.

- Men efter ett halvår insåg jag att målet i vägförvaltningen bara är att vägarna inte ska bli sämre än vad de var förra året..

Han tycker att det bara finns en väg att gå för att åtgärda bristerna i det svenska vägnätet.

- Man pratar mycket om hastigheten, nykterheten och användandet av bilbälten för att förbättra trafiksäkerheten. Det är faktorer som trafikanterna är medvetna om och själva råder över. Men många glömmer vägarnas skick, vilket väghållarna råder över, och som innehåller risker som många trafikanter inte inser, menar Johan Granlund.

Eller som han uttrycker det:

- Om man gör ett noggrant projekterat underhåll av vägbanans geometri så skulle vägunderhållet istället bli en del av lösningen på trafiksäkerhetsproblemet.

Detta är en förkortad version av Robert Ã-sterlinds avslöjande reportage om de livsfarliga vägarna i Sverige. Hela artikeln finns i Vi Bilägare #
10, ute nu i butik.


Ladda även ner en karta över farliga vägar i Sverige genom att klicka på länken i högerspalten ovan.

I nästa nummer fortsätter Vi Bilägare att granska de livsfarliga vägarna i Sverige. Bland annat kommer Vägverket att svara på kritiken. Missa inte det!
Väglängden

Totalt finns det 9 840 mil statliga vägar i Sverige. Dessutom finns det 7 615 mil enskilda vägar som får statsbidrag och 4 100 mil kommunala gator och vägar.

Vi har 200 mil mötesseparerad väg. Det är en ökning med 110 mil på fem år. Det finns 185 mil motorväg, en ökning med 25 mil under fem år.

Räknar vi in alla svenska vägar, även enskilda vägar utan statsbidrag och skogsbilvägar, så har de en sammanlagd längd på 55 870 mil, eller lika mycket som 14 varv runt jorden.

Trafikfarligt

En så kallad EuroRAP-undersökning av det nationella huvudvägnätet i Sverige 2007 underkänner trafiksäkerheten på 46,5 procent av landets mest trafikerade vägar.

En ny undersökning, som presenterades i april i år, gav fortfarande 45 procent av de bedömda vägarna underkänt betyg.

EuroRAP (European Road Assessment Programme) är en betygsättning av vägarnas säkerhetsstandard som består av 1-4 stjärnor, där 4 stjärnor står för den högsta säkerhetsnivån.

Systemet är utvecklat av Motormännen och ett tjugotal andra europeiska motororganisationer.

Taggar: Nyheter

Kommentarer

#1
Emme
2009-06-24 15:05

Detta är helt oacceptabelt! Vägverket är som alltid ute på hal is.

#1
Hans
2009-06-24 15:59

Vägarna har alltid tidigare känts som något självklart, något att lita på, något som vi i Sverige är bra på. Kanske är dags att revidera de tankarna nu.

#1
MATS kULA
2009-06-24 16:25

Har varit och kört Luleå-Örebro tur och retur och konstaterat att våra vägar är mycket dåliga på många ställen, potthål spåriga vägbanor är också en stort problem. VART GÅR VÅRA SKATTEPENGAR IGENTLIGEN?? Sanera Vägverket på inkompetent personal!!

#1
Conny Karlsson
2009-06-24 16:49

Bra att detta tas upp till diskution. Ska bli intressant att följa detta vad det finns för uppfattningar om detta här.
Koncentrera sig på nykterhetskonroller är det som polisen borde ägna sig åt mer istället för att plocka pengar från "ärliga" människor som kör en 10-30km/tim för fort och att sätta uppkameror som vägverket ägnar sig åt. Det är ju bara pengarna från "ärligt" folk man vill åt till statskassan. Nu har man ju börjat med att ställa upp mobila fartkameror också som ser ut som en släpkärra med en vit plastkåpa på. Se upp för dom efter vägen.
Satsa på nykterhets kontroller istället så kommer dödsolyckorna att minska ska ni se. Och även underhålla vägarna så kommer olyckorna att minska.

#1
Roy
2009-06-24 18:44

Ibland kan överraskande skillnader i väglutning skapa incidenter. Om man åker Tyresövägen ut mot Tyresö, så i början, strax innan Skarpnäck, så finns en högerkurva där vänster körfält (det yttre) plötsligt bröt över åt fel håll med följden att ovana bilförare plötsligt släppte gasen eller till och med bromsade när de kände tendensen att bilen välte en aning, så att säga. Jag tror att det är bättre nu för tiden - eller så har jag bara vant mig.
Spåriga vägar, vägar med potthål, lappade vägbanor - allt är alltför vanligt. Den här nya trenden med veka vägrener har jag haft funderingar kring, men utgått ifrån att "expertisen" väl vet vad de gör. Tydligen är så inte fallet.

#1
affe
2009-06-25 04:25

och denna asfvalt är hemsk att köra på . den låter för jävligt mycket tröttande. vilken bil klarar ta bort de oljudet . de är väl ochså farligt eller

#1
Jag
2009-06-25 14:13

Den som klagar på Skönsbergskurvan i Sundsvall kan inte köra bil! Tydliga hastighetsbegränsningskyltar såväl som märke för farlig kurva finns. Det finns inga problem att ta kurvan i 90 med en gammal skitbil, med en bil nyare än 1980 kan man utan vidare köra 100 i denna kurva (vilket man inte får..)
Är det därför man vill kasta 15 miljarder i sjön på en bro över Sundsvallsfjärden?
Jag

#1
Martin Lindmark
2009-06-25 16:07

Det otroliga är att det fortfarande i Vägverkets regler för vägutformning VGU kap 8.2 är helt OK att bygga med feldoserade lutningar ända upp i hastigheten 110 km/h. Man tar därvidlag hänsyn till risk för vattenplaning men inga andra trafiksäkerhetsrisker. Vid relativt stora radier är det OK även utan vattenavrinningsproblem.

#1
Paul
2009-06-25 21:30

Knappast någon kurva är väl så feldoserad att det inte går att köra i skyltad fart eller fortare på torr asfalt. Däremot känns i många att de är så illa utformade att vinterväggreppet inte räcker att både hålla stadig kurs och samtidigt bromsa för hinder, ens vid fart långt under laggräns. Om vi aldrig behöver bromsa och gira på hal vägbana spelar kurvdosering kanske inte stor roll. Men de behoven finns, och det är ointressant att "JAG" med sin "skitbil" kan köra 100. I Skönsberg kör bilar ut med låg fart via en kort o tvär ramp just före 90-kurvan. Det gör att många som kommer bakifrån i E4-tempo girar o bromsar när de snabbt byter körfält, samtidigt som de går in i den tvära kurvan. Olyckor kan säkert förebyggas genom att dosera upp den kurvan. Har åkt i många kurvor med liknande brister.

#1
Leif Leding
2009-06-25 22:49

mycket positivt att någon på Vägverket (Vectura) törs berätta sanningen om våra vägar. För ett par dagar sedan så har man lagt ny asfalt mellan Sollefteå och Långsele (kosmetika) men inte åtgärdat sprickbildningar på körbanan där ett stort antal timmerbilar kör dygnet runt. Jag har fotat detta och skickat till Vectura för kännedom. Sprickorna var upp mot 5 cm breda och i färdriktningen. Alltså vägrenarna håller inte sedan man gjorde körfält av dessa. Nästa vår så är sprickorna där igen. Bra Mats Kula med din kommentar. Trevlig sommar alla bilister.

#1
Leif Leding
2009-06-25 23:07

Jag måste få fortsätta att kommentera detta med vägarna. När man tittar på kar- tan över olyckor saknar jag statistik över 33:an, riksv 90 och 87:an. Synd. Efter nästan 40 år som ambulanssjukvårdare har jag tyvärr allt för många gånger varit på olyckor efter dessa vägar. Många har varit sorgliga. Nu oroar jag mej för kommande satsning på vindkraften i västra området med all tung trafik som kommer att ske efter dessa vägar.

#1
Jan
2009-06-26 08:56

Att vi har dåliga vägar är väl inte konstigt. Vi har genom EU lagt våra pengar i bla vägbyggen i Spanien

#1
Johan
2009-06-26 16:37

En gång i tiden för länge sedan, när jag tog körkort ingick som ett löpande mantra att man skall anpassa hastighet och körning till vägens och vägens omgivnings förutsättningar och att det var förarens ansvar att framföra bilen på ett för sig själv och omgivningen säkert sätt. Var det en tillfällig utbildningsinsats som visat sig felaktig? Alla gånger jag har varit inblandad i incidenter har det berot på att jag eller någn annan avstått från att beakta de förutsättningar som vägen erbjudit, det har aldrig varit vägens fel.

#1
norrbagge
2009-06-26 17:04

Hmmm Svenske veier blir av mange ansett som gode i forhold til norske...

#1
Daemonmonkey
2009-06-26 17:10

Jan: Du pratar bullskit! Vi betaler 85 miljarder i diverse bilskatter. Endast 20 miljarder återgår till bilisterna. Resten käkas upp av en massa sossepolitrucker som skaffat sig sköna stolar som generaldirektöer för exvis Myndigheten Nordiska Afrika Institutet som är till för att i Norden främja kunskapen om Afrika (jaha)...

#1
Kulla
2009-06-26 20:58

Intresssant artikel. I förrgår 24 juni körde ännu en bil av den nya men feldoserade kurviga riksvägssträckan mellan Tallen och Falun.

#1
Leena Berggren, Vilhelmina
2009-06-27 11:38

Skammens väg - som jag döpt väg 360 till, den förbinder E12 med E45 mellan Lycksele och Vilhelmina och är i ett sånt dåligt skick att den jämfördes av högteknologer från Skoda-fabriken i Tjeckien med deras testvägar i Ukrina. Efter de fått rapport om en felkonstruktion av bromssystemet i min bil kom de till Sverige för att se till att felet blev åtgärdat. De ville filma och ta grusprover efter den väg jag kör till jobbet. Resan chockade tjeckerna som inte trodde sina ögon. Att man i Sverige hade vägar som var av så dålig standard hade de inte trott. När jag berättade att detta var den enda väg boende i Vilhelminas fjälldalar hade till sjukhus himlande de med ögonen. Otroligt! - var deras kommentar och jag skämdes. Därav namnet "skammens väg".
Vid tjällossning då utgör vägen inte bara trafikfara genom feldoseingar, eroderingar av vägrenar, gupp och bulor, utan också som farthinder för utryckningsfordon när minuter kan ha betydelse för att rädda liv.
Jag tycker det borde finnas en skamgräns på hur dålig en vägstandard får bli.
Om de pengar staten får in på fordonsskatt, trängselavgifter, P-böter, fortkörningsböter, skatter på drivmedel osv - om dom pengarna
gick till vägar, då är jag övertygad om att vi kunde närma oss en noll-vision. Idag är den endast en illusion.

#1
LENNARTH
2009-06-27 12:19

Så bra att det äntligen skrivs om våra urusla vägar.
Hur används våra skattepengar?
Så fort något skall utföras tas det in dyra konsulter.
Skicka hem alla tjänstemän som inte kan utföra något vettigt arbete.
Det är naturligtvis inte vägens fel att man byggt den på ett felaktigt och ibland livsfarligt sätt.
Det är ju människan som felar men om vägarna byggs rätt, finns det lite utrymme för den vanliga människan att fela utan att mista livet.
Det är väl trots allt människorna som bekostar vägarna och då bör väl dessa utformas för att trafikeras av vanliga människor och inte övermänniskor.

#1
65+
2009-06-27 17:55

Eftersatt vägunderhåll, nerdraget försvar och sämre vård är några sätt att finansiera befolkningsimporten.

#1
Roy
2009-07-01 21:09

För i h-e, 65+!
Vad har dina nazistsympatier med den här frågan att göra.
Vill du vara vänlig och lufta dem någon annanstans!

#1
CITROËN
2009-07-01 22:37

Dåliga vägar?. Var?

#1
Leena Berggren, Vilhelmina
2009-07-03 21:07

Så har det hänt igen!
Allvarlig trafikolycka den andra juli, på E45, tre mil söder om Storuman .
I bilen färdades en norsk familj om två vuxna och fyra barn. De båda föräldrarna och tre av barnen fördes till Lycksele lasarett med okända skador.
Ett av barnen, en flicka i tonåren, avled vid kollisionen.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.