Att öka skatten på bränsle är det mest effektiva sättet att sänka koldioxidutsläppen, men drabbar främst de som bor utanför stan.
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har jämfört olika sätt att uppnå Riksdagens mål om att sänka koldioxidutsläppen från transporter i landet med 70 procent mellan 2010 och 2030.
Studien har gjorts av forskare på VTI tillsammans med Chalmers och TPmod AB. Tre metoder har vägts mot varandra: bonus/malussystemet, ökad inblandning av biodrivmedel och skatteökning på bränsle.
– Beräkningarna indikerar att en skatteökning motsvarande 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2030. Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av de styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
De som förändringen skulle vara mest kännbar för är landsbygdsborna.
– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i framtiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.
Forskarna kom också fram till att det skulle kunna vara effektivt att blanda in mer biodrivmedel för att minska utsläppen, men eftersom importerad palmolja är en viktig beståndsdel i biodrivmedel anser man inte att det är rätt väg att gå.
Studiens upphovsmän ger inte mycket för nya skattesystemet bonus/malus. Det infördes 2018 och gynnar låg- och nollutsläppsbilar medan det straffar de med högt utsläpp.
Författarna menar att systemet kan bidra till ökad andel elbilar, men att det inte påverkar användningen av det stora antal fossilbilar som finns kvar 2030, därför blir effekten blygsam sett till utsläpp.
Diskutera: Är höjd bränsleskatt rätt väg att gå för att få ner koldioxidutsläppen?
Studien har gjorts av forskare på VTI tillsammans med Chalmers och TPmod AB. Tre metoder har vägts mot varandra: bonus/malussystemet, ökad inblandning av biodrivmedel och skatteökning på bränsle.
– Beräkningarna indikerar att en skatteökning motsvarande 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2030. Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av de styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
De som förändringen skulle vara mest kännbar för är landsbygdsborna.
– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i framtiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.
Forskarna kom också fram till att det skulle kunna vara effektivt att blanda in mer biodrivmedel för att minska utsläppen, men eftersom importerad palmolja är en viktig beståndsdel i biodrivmedel anser man inte att det är rätt väg att gå.
Studiens upphovsmän ger inte mycket för nya skattesystemet bonus/malus. Det infördes 2018 och gynnar låg- och nollutsläppsbilar medan det straffar de med högt utsläpp.
Författarna menar att systemet kan bidra till ökad andel elbilar, men att det inte påverkar användningen av det stora antal fossilbilar som finns kvar 2030, därför blir effekten blygsam sett till utsläpp.
Diskutera: Är höjd bränsleskatt rätt väg att gå för att få ner koldioxidutsläppen?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Nej, knappast rätt väg att gå. Det enda som händer är att familjer lägger en ökad procentandel av familjekassan på drivmedel och sparar in motsvarande summa på något annat område, till exempel grönsaker.
Och varför? Resten av världen kör på precis som vanligt, eller t o m ännu mer. Världens oljeförbrukning bara ökar och ökar. Världens mest sålda bil är fortfarande F-150. Det är helt meningslöst att straffa svenskar och tro att det leder till något.
.
Ja, men inte endast, utan det måste användas tillsammans med styrmedel/hjälpmedel att ge dessa drabbade ett alternativ. Och detta måste ske över en tid med en plan som hålls och inte ändras hur som helst beroende på vem som styr...
Stadsmänniskor behöver sällan bil då de har tät kollektivtrafik som i princip alltid är billigare.
Landsbygdsmänniskor har sällangående kollektivtrafik och tvingas använda bil.
Ansvaret för att ställa bilen måste vara en balans mellan kommunens skatt och "nöjesresor".
Idag är det landsbygden som får betala kommunernas dåliga ekonomi. Resultatet blir ännu lägre huspriser på landsbygden, färre människor på landsbygden och så vidare.
I Staden blir det färre dagisplatser, färre skolplatser, längre vårdköer. Sämre liv helt enkelt. Visionen om att vi har mycket mark och det finns gott om plats att bo på stämmer inte överens med politiken och verkligheten
Klarsynt är som vanligt lite dåligt uppdaterad, Fords F-serie är på nedåtgående och än så länge i år är Toyota Corolla världens mest sålda bil vad jag kan se...
Sen Klarsynt är det inte F-150 som varit mest sålda bilen, utan Fords hela F-serie.
Svar på frågan, nej,titta vad Preems raffinaderi i Lysekil vräker ut, börja där istället.
Att pytsa ut skattehöjningar förändrar inte efterfrågan eftersom även inkomster höjs. Därför ser det ut som att Staten snarare är mest rädd om sina inkomster och därför vill att vi ska vänja oss vid höjningar. Ville man åstadkomma en radikal förändring skulle man chockhöja. Och efter ett tag chockhöja igen. Det skulle förstås få ett politiskt pris och makten vill man inte förlora.
Studien är lite irrelevant, den förutsätter att vi fortsätter med samma typ av fordonsflotta som vi har idag. Således samma output och samma siffror som idag, med skillnaden att de skall sänkas till 70%. Skall man göra en studie av detta slag bör man titta på vad framtiden erbjuder för typ av fordon. I princip alla fordonstillverkare spår att väggas är framtiden, vi har redan flera olika märken som erbjuder just detta. Fasiken, hela Europa och större delen av välden bortsett Sverige och Tyskland tror och satsar på vätgas. Här ska vi istället bygga elvägar, som vida kommer kosta massor med mer än att enbart gå över till vätgas. För att inte tala om den payoff-tid vi kommer ha på hela anläggningen rent miljömässigt sätt. Kommer kosta miljön extremt enbart i de material som behöver tillverkas och förädlas. Frågan är om man kanske bara ska skita i det, och istället för att med piskan som de senaste 20 årens regeringar använt sig av, istället erbjuda morötter och promota innovation...
Vätgasen tror jag man inte vill satsa på för att det är väldigt enkelt att tillverka och lagra egen, varpå staten inte längre har kontroll över hur mycket som man faktiskt tankar sitt fordon eller värmer sitt hus med, vilket ger att man inte längre kan ockerbeskatta medborgare som man gör idag.
Generellt sett har landsbygdsbefolkningen lägre inkomster och lever mer på marginalen, ja, man kan fråga sig varför ska politikerna alltid "straffa" dessa ytterligare?
Apropå koldioxidutsläppen, så kan man även börja att titta på Stockholm Exergi, Stockholmarnas fjärrvärmeverk. Nummer 4 på listan över största koldioxidutsläpparna i Sverige.
https://www.nyteknik.se/premium/de-storsta-utslapparna-vill-lagra-koldioxid-6977490
Någonstans kanske man måste ifrågasätta det enorma transportbehovet som uppstår om man bor "på landsbygden" men jobbar och gör alla sina ärenden någon annanstans. De senaste 70-åren har vi ju vant oss vid att oavsett var man bor kan man jobba/aktivera sig på helt andra ställen. Innan bilen fanns bodde man ju på samma ställe där man jobbade och hade sitt sociala liv. Nu är det så glesbefolkat så för att träffa andra människor måste man ta bilen..
När vi nu vet att dagens bilåkande inte är hållbart så uppstår ju frågan vad som kommer sen? Kommer vi lyckas med att skapa ett hållbart transportsystem? Om inte, ska alla som inte måste bo på landsbygden bo i städer? Dit är vi ju påväg men av andra anledningar.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.