Så skiljer sig trafikreglerna i Europa

Måste man ha miljödekal i Tyskland? Är det lag på att släppa fram fotgängare överallt i Europa? I den här guiden får du en översikt över några av de viktigaste reglerna att känna till när du kör bil i Europa – både sådant du förväntar dig och sådant som kan överraska.

Hastighetsbegränsningar

Självklart finns lokala variationer och undantag i flera europeiska länder. I Sverige ligger hastighetsgränsen generellt mellan 40 och 50 km/tim i städer. På landsväg är bashastigheten 70 km/tim och på motorväg får man köra som mest 110–120 km/tim.

I Norge är hastighetsbegränsningarna snarlika, men ofta cirka tio km/tim lägre. Även Danmark har ett liknande system, men på motorväg är hastighetsbegränsningen 130 km/tim.

I Storbritannien är gränsen 30 miles per hour (mph) i städer, vilket motsvarar ungefär 48 km/tim. På landsväg gäller 60 mph och på motorväg 70 mph, vilket motsvarar cirka 112 km/tim.

I Tyskland är de generella gränserna 50 km/tim i tätort, 100 km/tim på landsväg och 130 km/tim på motorväg. På vissa vägsträckor råder fri fart.

I spanska städer är 50 km/tim standard. På enkelriktade gator gäller dock 30 km/tim. På landsväg är gränsen 90 km/tim och på motorväg 120 km/tim. I Italien är hastighetsbegränsningarna liknande dem i Spanien, dock med 130 km/tim på motorväg. Vid regn sänks gränsen till 110 km/tim.

Promillegräns för alkohol

I Sverige är promillegränsen 0,2 – en av de lägsta i Europa. Samma gräns gäller i Norge. I Frankrike gäller 0,2 promille för nya förare, annars är gränsen 0,5 promille. I Spanien gäller nästan lika stränga regler: 0,3 promille för nya förare och yrkesförare.

0,5 promille är den generella gränsen på kontinenten och gäller i bland annat Danmark, Italien och Tyskland. I Tyskland råder dock nolltolerans för förare under 21 år eller de som haft körkort i mindre än två år. Även i Italien är det nolltolerans under de tre första åren samt för yrkesförare.

I Storbritannien varierar promillegränsen: 0,8 promille i England, Wales och Nordirland – men 0,5 promille i Skottland.

Användning av mobiltelefoner

I Europa är det vanligt att det är förbjudet att använda handhållen mobiltelefon – även i Sverige. Ofta är endast handsfree tillåtet, men det finns undantag. Exempelvis råder totalförbud mot handhållen mobil i både Frankrike och Spanien, där även headset och hörlurar är förbjudna.

I Storbritannien är det förbjudet att använda handhållen mobiltelefon även vid rödljus eller i stillastående kö.

Vem har väjningsplikt?

I Sverige gäller högerregeln i obevakade korsningar. Det är också standard i många andra europeiska länder, bland annat Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. I rondeller har fordon som redan befinner sig i cirkulationen företräde – en princip som också gäller i de flesta länder, även om skyltningen kan variera. Du kan läsa mer om regerverket här.

Storbritannien är ett undantag. Där finns ingen tydlig vänsterregel i obevakade korsningar – trafiken bygger mer på samspel. I brittiska rondeller har du väjningsplikt för trafik från höger, det vill säga för fordon som redan är i rondellen.

Cyklister och fotgängare

I Sverige har förare väjningsplikt mot fotgängare som gått ut på eller just ska gå ut på ett obevakat övergångsställe. När det gäller cyklister finns inga exakta avståndsregler, men lagen kräver att omkörning sker med betryggande marginal och anpassad hastighet.

Flera andra europeiska länder har infört tydliga minimikrav för hur stort avstånd bilister ska hålla vid omkörning av cyklister. I Storbritannien rekommenderas minst 1,5 meter i låg hastighet och två meter vid högre fart – men i stadstrafik är det ofta svårt att hålla det avståndet. I Tyskland är reglerna mer konkreta, med lagkrav – dock med samma avstånd som i Storbritannien.

Reglerna för fotgängare är likartade i hela Europa: bilister har väjningsplikt vid obevakade övergångsställen. I bland annat Frankrike, Spanien och Storbritannien måste föraren även stanna om fotgängaren bara visar tecken på att vilja gå över.

Vinterdäck och annan utrustning

I Sverige är vinterdäck obligatoriskt 1 december–31 mars vid vinterväglag. Dubbdäck är tillåtna 1 oktober–15 april, och snökedjor får användas vid behov. Norge har inget datumkrav för personbilar, men föraren har ansvar för att ha tillräckligt väggrepp.

Tyskland har ett liknande regelverk. Vid vinterväglag krävs vinterdäck, men det finns inga specifika datum. Däremot är dubbdäck förbjudna. Snökedjor är obligatoriska där det anges med skyltning. Samma regel gäller i Frankrike.

I Frankrike krävs vinterdäck eller snökedjor mellan 1 november och 31 mars i 48 departement (motsvarande svenska län). Dubbdäck är tillåtna, men fordonet får då köra i högst 90 km/tim.

Danmark har inget krav på vinterdäck, men dubbdäck är tillåtna mellan 1 november och 15 april. Snökedjor tillåts vid behov. Halvljus är alltid obligatoriskt.

I Storbritannien finns inget krav på vinterdäck. Dubbdäck är tillåtna men ovanliga, och förbjudna om vägbanan riskerar att skadas. Snökedjor är tillåtna men får endast användas på snötäckta vägar.

I Spanien finns inget generellt krav på vinterdäck, men vid snö och skyltning krävs vinterutrustning. Dubbdäck är tillåtna men ovanliga. Snökedjor är obligatoriska där det anges.

Mellan 15 november och 15 april krävs vinterdäck eller snökedjor i Italien, beroende på region. Dubbdäck är tillåtna under samma period. Vid skyltning är snökedjor obligatoriska.

Miljözoner och vägavgifter

I Sverige finns tre typer av miljözoner. Zon 1 gäller för tunga fordon i Stockholm, Göteborg och Malmö. Zon 2 gäller i vissa delar av Stockholm där endast Euro 5 och 6 är tillåtna.

Det krävs inga miljödekaler för personbilar. Trängselskatt tas ut i Stockholm och Göteborg. På vissa vägsträckor finns broavgifter.

I Norge krävs inga miljödekaler, men exempelvis i Oslo kan dieselbilar med lägre Euroklass förbjudas vid dålig luft. Dubbdäcksavgift förekommer i vissa städer. Vägavgifter (bompenger) är vanliga på motorvägar, tunnlar, broar och infarter. Elbilar betalar ofta reducerat pris eller inget alls.

Miljözoner finns i flera danska städer, men gäller endast för tunga dieselfordon – inte för personbilar. Det finns inga vägavgifter utöver broavgifter på Stora Bält-bron och Öresundsbron.

Storbritannien har flera miljözoner. I London krävs att fordon uppfyller utsläppskrav, annars tillkommer avgift. Trängselavgifter förekommer i centrala delar. Vissa motorvägar och broar har också vägavgifter.

I många tyska städer krävs en miljödeka (Umweltplakette)l.för att få köra in i miljözoner. Utländska fordon omfattas också, och saknas dekalen riskerar man böter. Det finns ingen vägavgift för personbilar på motorvägar, men vissa broar och tunnlar har avgifter.

En Crit’Air-dekal krävs i många franska städer. Vid höga utsläpp kan körförbud införas tillfälligt. Motorvägar är oftast avgiftsbelagda. Ett liknande system finns i Spanien. Miljözoner (ZBE) införs stegvis i städer med fler än 50 000 invånare. För att köra in i dessa zoner krävs en miljödekal från spanska vägmyndigheten DGT, som visar fordonets utsläppsklass. Kör man utan tillstånd och fångas på kamera riskerar man böter.

De flesta spanska motorvägar är avgiftsfria. Vissa privata vägar (AP-vägar) är dock avgiftsbelagda.

I Italien är det vanligt med tillträdesförbud i stadskärnor (så kallade ZTL – Zona a Traffico Limitato) under vissa tider. Endast boende, yrkestrafik och elbilar får köra in. Miljözoner finns i flera städer. Motorvägarna är avgiftsbelagda med betalstationer.