De andliga efterträdarna till Grupp C-bilarna, "Hypercars", är i full gång med träning, kval och förtävlingar inför årets Le Mans. Själva loppet startar klockan 16.00 lördagen den 13 juni och på startlinjen kommer vi bland annat att se bilar från Ferrari, Toyota, Cadillac, Aston Martin, Alpine, BMW och Peugeot.
I slutet av 1970-talet var det inte samma medvind, sportvagnsracingen hade hamnat i ett läge där kostnaderna var för höga för att attrahera fabrikssatsningar och privatteam. Oljekriserna 1973 och 1979 underlättade inte situationen och internationella bilsportförbundet gnuggade geniknölen – lösningen blev bilklassen Grupp C.
"Jaguar drämde till med en sjuliters V12"
I stället för att som tidigare reglera motorstorlek, cylindrar och andra motortekniska detaljer begränsade man mängden bränsle som fick användas under ett lopp. Typiskt sett motsvarade tilldelningen en förbrukning på sex liter bränsle per mil. Ingen större utmaning med dagens ögon men 1982 var det en svår nöt att knäcka. Hur bygger man en bil som är tillräckligt snabb för att vinna och tillräckligt bränslesnål för att komma i mål?
Utmaningen lockade tillverkare som Porsche, Jaguar och Mazda att ställa upp i det nya världsmästerskapet och lösningarna blev minst sagt spretiga. Porsche använde en 2,9-liters boxersexa med turbo. Jaguar drämde till med en sjuliters V12 medan Nissan och Mercedes använde V8 motorer med turbo. Mazda kom med en wankelmotor.
"I slutet av Mulsannerakan nådde Roger Dorchys Peugeot 405 km/tim"
Vid sidan av Formel 1 och världsmästerskapet i rally blev Grupp C den ledande motorsportklassen under 1980-talet. Utöver en egen mästerskapsserie tävlade Grupp C bilarna i långlopp som Le Mans 24-timmars.
Med för tiden hyperaerodynamiska karosser och höga effektuttag satte bilarna nya rekord för varje bana de körde på. Under de tidiga åren dominerade Porsche med modellerna 956 och 962. Bland annat vann man Le Mans 1982, 1983, 1984, 1985, 1986 och 1987 innan Jaguar knep segern 1988 med Silk Cut sponsrade XJR-9 LM.
Samma år satte den franske föraren Roger Dorchy ett nytt hastighetsrekord på Le Mans. I slutet av den då sex kilometerlånga Mulsannerakan nådde hans WM P88 Peugeot 405 km/tim. Ett rekord som står sig än idag då raksträckan av säkerhetsskäl bröts upp av chikaner (hastighetssänkande kurvkombinationer) till 1990 års lopp.
1991 var Mazdas år. Ett tekniskt kryphål i regelverket innebar att man kunde ställa upp med en markant lättare bil än konkurrenterna. I kombination med den starka wankelmotorn lyckades Mazda 787B vinna i utklassningsstil, över två varv före tvåan. Som referens kan sägas att det under 2025 års lopp skiljde mindre än 30 sekunder mellan ettan och fyran. Mazdas seger var så överlägsen att wankelmotorn förbjöds till 1992 års lopp.
"Efter 1992 års säsong lades världsmästerskapet ned"
Som så ofta inom motorsport skenade utvecklingskostnaderna och intresset för klassen började avta. Efter 1992 års säsong lades världsmästerskapet ned för att ersättas av det så kallade GT1-reglementet. Den som föredrar Grupp C framför dagens Le Mans-klass och vill uppleva Grupp C-bilar tävla som i fornstora dagar gör klokt att besöka Monza Revival i slutet av juli.