Det faktum att man kan lura på bilägare som vill skilja sig från mängden precis vad som helst har tagit sig många uttryck.
På 1980-talet var det häftigt att doppa bilen i vitt, minns du det? Spoilers fram och bak, antenn (helst dubbla på bakskärmarna), den obligatoriska hönstrappan i bakrutan och fälgarna – på med vitt på rubbet! Lite vit fabrikattext med krita på däcksidorna och sedan var du med i innegänget.
Det knasiga ordet ”kupéhuv” florerade samtidigt på oväntat många Mercedes-Benz i W124- och W201-serierna. Bilarnas eleganta och respektingivande originalfronter byttes ut mot plåtschabrak som skulle likna de eleganta SEC-modellernas front. Effekten blev snarare att de såg ut att ha fullt med snor i näsan.
Inget frontalangrepp kom dock i närheten av det vi ser ovan: Dynamind-fronten till Volvo 140-serien. Den ritades ändå av en riktig designer och konstnär, den skicklige och internationellt välkände Sune Envall. Dynamind dök upp som prototyp på en projektbil för Teknikens Värld 1978, en grå Volvo 142 som för dyra pengar renoverades, lackerades i svart och guld och försågs med turbo. ”Hurtiggutten” kallades skapelsen och den säregna, glosögda fronten av ABS-plast tillverkades av AB PR-plast i Östersund.
Priset var ca 525 kronor och det räckte med sex skruvar för att fästa den på plats, tack och lov också för att ta bort den. Finns det verkligen någon bil med detta skråpuksansikte kvar?