Nästa artikel
Rosttest: Volvo S80 (1999)
Rost

Rosttest: Volvo S80 (1999)

Publicerad 24 september 1999 (uppdaterad 28 november 2016)

Det är något särskilt med Volvo S80. Det syns direkt när bilen hissas upp på lyften. Varenda plåtskarv är försedd med en kraftig sträng tätmassa. Fiberoptiken avslöjar tjocka vaxlager inuti balkarna. Ur dörrarnas dräneringshål petar Vi Bilägares rostexpert Thomas Widström ut klumpar av vax.

Innerskärmarna är av en ovanligt bra och tätande typ. Baklucka och huv saknar dock tilläggsbehandling. Det behövs inte heller. De är av aluminium och garanterat rostfria.

Övriga karossytor som står i förbindelse med yttermiljön har beläggning av zink i varierande tjocklek. De mest utsatta detaljerna har ett galvskikt som är hela 20 my tjockt. Motorupphängningarna och hjulupphängningarna är överdragna med upp till 80 my tjockt zink. Bromsrören är gjorda i koppar-nickellegering vilket visat sig mycket motståndskraftigt mot rost.

– Om tio år ser den här bilen fortfarande bra ut, spår Thomas Widström.

Bilen är besiktad av Rostskyddsmetoder AB.

Rostskyddsgaranti: 8 år.

Testinformation

Betyg rost: 5 av 5

Betyg

  • 5. Materialval, konstruktioner och övriga skyddsåtgärder är effektiva. Rostangrepp bör inte komma inom de första sex åren.
  • 4. Välgjort rostskydd med några tveksamma konstruktionslösningar som på sikt kan orsaka problem.
  • 3. Normalbra rostskydd där någon form av behandling gjorts i fabrik eller i efterhand. Konstruktioner/material kan under en tid rädda sämre behandling.
  • 2. Behandlingen är sparsam eller saknas ofta helt och hållet. Oftast enbart material av stål. Angrepp inom några år, inte alltid synliga för blotta ögat.
  • 1. Undermåligt rostskydd. Bilarna klarar inte en vinter på saltindränkta vägar utan angrepp. Behandling rekommenderas omgående.

Relaterade bildspel

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.