Bild
Nästa artikel
Spolning på väg att spolas

Spolning på väg att spolas

Test

Bra ljus kräver strålkastarspolning enligt EU:s regelverk. Men nu kommer allt fler bilar både med xenon och LED – utan spolning. Regelverket tycks ha blivit generösare. Vi har testat hur smuts och strålkastarspolning påverkar ljuset.

Med viss förvåning har vi noterat att många bilar har LED-lyse, men inte är utrustade med strålkastarrengöring. Det gäller till exempel den drömbil som Vi Bilägare testade i somras, Mercedes S 350 D, en lyxvagn för 961 000 kronor.

Knappt en månad tidigare testades Renault Mégane, Peugeot 308 och Opel Astra. Både Renault och Peugeot hade LED-ljus och strålkastarrengöring.
Astra med halogenlampor är godkänd utan strålkastarrengöring. Ingen av dem har ett pris över 200 000 kronor.

För oss konsumenter är strålkastarspolningen en bra hjälp för att hålla strålkastaren ren och inte förlora ljus när vi som bäst behöver det.

Ju sämre strålkastaren är desto viktigare borde det vara med rengöringssystem som kan bibehålla det ljus strålkastaren förmår att prestera.

Lagkravet har uppenbarligen en annan inriktning. Formuleringen i EU:s regelverk innebär att det i stort sett är tvärt om. Ju bättre ljus desto högre krav. Visserligen kan en smutsig lins orsaka att ljuset hamnar fel och eventuellt blir bländande. Men oftast dämpas ändå ljusutbytet när strålkastaren blir smutsig.

    

Världens första system för strålkastarrengöring konstruerades av Bosch och lanserades på Saab 1971. Då fanns bara halogenlampor i strålkastarna – i bästa fall.

Volvo följde efter och Boschs innovation ledde till ett nationellt krav på strålkastarspolning i Sverige tre år senare.

Kravet slopades på 90-talet när vi närmade oss EU och många drog en lättnadens suck. Tillverkarna slapp dyr extrautrustning för lilla Sverige och bilägarna hade nog tröttnat på dyra, återkommande reparationer.

Men mot förväntan återkom krav på strålkastarrengöring via EU, när bilar försågs med xenonlampor. Ljusreglemente fick en ny formulering 2011, som innebär att strålkastare med ljuskälla eller ljuskällor som ger ett ljusflöde över 2 000 lumen ska ha strålkastarrengöring och nivåreglering. För nivåreglering finns en undantagsregel, dock inte lätt att uppfylla.

Regelverket är svårt att greppa. 2 000 lumen är en faktisk siffra – men hur mäter man?

Det är i vart fall uppenbart att kraven, ovanligt nog, snarare blivit generösare än skärpts. Eller att LED-ljus inte är lika bländande när man använder flera ljuskällor.     

 

Två av Vi Bilägares senaste långtestbilar är utrustade med olika ljuskällor, dessutom med respektive utan strålkastarrengöring.

Vår Subaru Levorg har xenon på halvljuset och är utrustad med strålkastarspolning. Opel Astra, med LED-ljus, är godkänd utan strålkastarspolning, men har ändå automatisk nivåreglering.

Från Opel i Sverige förklarar man just att ljuset från LED inte är lika bländande – men att nivåreglering behövs för att optimera ljusbilden i alla lägen.

Det innebär att strålkastarspolning är på väg att försvinna som standardutrustning. Återstår att se hur många som behåller spolning för att hålla lamporna rena?

Vi bestämde oss för att jämföra de två bilarnas ljus när strålkastarna är rena respektive smutsiga. Hur effektiv är strålkastarspolningen?

 

SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, kontaktades för att undersöka om det fanns någon standardsmuts. Det gör det, men inte utvecklad för att testa ljusutbytet. Ett standardsmuts finns att köpa i halvkilospåse från ett företag i USA à 6 000 kronor.

Vi tillverkade eget testsmuts. Från en grusväg samlades ungefär en liter grus. Det blandades med vatten och filtrerades. I detta rörde vi ner en matsked strandlera, också den filtrerad för att den färdiga blandningen skulle gå att spreja på strålkastarna.

Därefter sprejades blandningen på bilarnas strålkastare – tre sprejningar på varje lampa, vänta två minuter, ytterligare två sprejningar, vänta två minuter och så en sista omgång med sprutan.

Eftersom blandningen var så tunn kunde för ivrigt sprejande snarare tvätta bort lite smuts.

När bilens strålkastarrengörare användes på stillastående bil (parkerad framför ljusdatorn för att inte ändra läge) rann en del av smutsen ner över strålkastaren igen. Rengöringen är därför troligen effektivare vid körning. Efter smutsning lät vi spolningen köra 20 sekundkorta sprejningar. Vi trodde inte att den tunna smutshinnan skulle ge sådant avtryck på ljuset som ljusmätningarna avslöjar.

Avslutningsvis sprejades Subaru Levorgs lampor betydligt mer och smutshinnan tilläts torka in – ungefär som om spolarvätskan tagit slut och lamporna inte rengjorts. Då försvann en mycket stor del av ljuset. Helljuset tappade från 212 till omkring 131 meter och halvljuset från 105 till knappt 60 meter i räckvidd. Strålkastarrengöringen förmådde heller inte få strålkastaren ren, ens när vi använ-de all vätska som rymdes i spolarbehållaren.

Har strålkastaren väl blivit riktigt smutsig måste den rengöras för hand. Därefter kan spolningen hålla undan smutsen hyfsat vilket stämmer erfarenhetsmässigt.

 

Slutsatser:

1. Lätt nedsmutsning försämrade ljuset med 17–30 procent på helljuset och 17–18 procent på halvljuset.

2. Lätt smutsad strålkastare återfår största delen av sin effekt med hjälp av strålkastarspolningen.

3. Ju bättre ljus bilen har desto mer ljus återstår vid lätt nedsmutsning.

4. Hård nedsmutsning klarar inte heller högtrycksspolningen av.

5. Väta på strålkastarna gör det lättare för ljuset att tränga igenom ett smutslager. När smutsen torkar blir smutshinnan tätare och ljuset försämras.

6. Mätningar med ljusdatorn visar att bländningsrisken i ljusreglementets bländningspunkt (B50L) kan öka när strålkastaren inte är helt ren.

7. Det är tydligt att redan lätt smutsning försämrar ljuset, varför rengöringssystem är viktigt ju sämre ljus bilen har.   

 

Då kvarstår frågan om hur en bil som Mercedes S 350 med toppresultat från vår ljusmätning klarar sig undan kravet på strålkastarrengöring?

Än mer underligt blir det att en av de andra drömbilarna från vårt test i somras, BMW 750 IL, faktiskt var utrustad med strålkastarspolning. Men om vi ser till halvljuset nådde BMW normala 90 meter och Mercedes 137 meter. Mercedes hade dessutom betydligt starkare ljus i bländningspunkten (B50L), enligt vår mätning. 6,24 lux mot BMW:s 2,88. (Vi Bilägares ljusdator mäter där 25 punkter inom en yta på o,3 x 0,3 grader och ger ett medelvärde för belysningsstrykan i lux.)

EU:S LJUSREGLEMENTE R48 OM STRÅLKASTARSPOLNING

Så här står det i den passus (6.2.9 övriga krav) i R48 som gäller strålkastarrengöring och nivåreglering för halvljus:

”De halvljusstrålkastare med en ljuskälla eller en eller flera ljusdiodmoduler som avger huvudhalvljusstrålen och som har ett totalt objektivt ljusflöde som överstiger 2 000 lumen ska endast installeras när strålkastarrengöringsanordningar installeras...”

Därefter finns ett krångligt resonemang som fastställer att manuell nivåreglering inte får användas.

Om bilen å andra sidan uppfyller kraven i 6.2.6.2.2 och 6.2.6.1.2 och inte ändrar ljusvinkeln mer än inom fastställda gränsvärden, kan en bil bli godkänd utan vare sig manuell eller automatisk nivåreglering. Men det är svårt att åstadkomma om inte fjädringen är enormt stum, eller om ljuset inte är så starkt som xenon och LED oftast är.

LUMEN & LUX

Ljus beskrivs på många olika sätt. I reglerna om strålkastarrengöring anges kravet i lumen, som just är enheten för ljusflöde och innebär allt ljus som kommer från en ljuskälla. Här mäts alltså ljusflödet i huvudljusstrålen från halvljuset.

Vi Bilägares ljusdator mäter belysningen på en yta, i vårt fall över vägen. Det är ju där vi vill se hur bra ljuset är.

Enheten för belysning är lux. Styrkan 1 lux beskrivs som när ett ljusflöde på 1 lumen fördelas jämnt över en kvadratmeter.

Ett stort ljusflöde från en lampa som ger högt värde i lumen betyder inte nödvändigtvis att belysningen på vägen är lika bra. Det beror så att säga på vart flödet riktas.

Kelvin beskriver ljustemperatur och har stor betydelse för hur ögat och hjärnan uppfattar ljuset. Hög färgtemperatur uppfattas som vitare än låg ljustemperatur.

Xenon och LED har normalt betydligt högre färgtemperatur än halogenlampor.

Taggar: Test

Med viss förvåning har vi noterat att många bilar har LED-lyse, men inte är utrustade med strålkastarrengöring. Det gäller till exempel den drömbil som Vi Bilägare testade i somras, Mercedes S 350 D, en lyxvagn för 961 000 kronor.

Knappt en månad tidigare testades Renault Mégane, Peugeot 308 och Opel Astra. Både Renault och Peugeot hade LED-ljus och strålkastarrengöring.
Astra med halogenlampor är godkänd utan strålkastarrengöring. Ingen av dem har ett pris över 200 000 kronor.

För oss konsumenter är strålkastarspolningen en bra hjälp för att hålla strålkastaren ren och inte förlora ljus när vi som bäst behöver det.

Ju

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa för endast 19 kr!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto. ✅ Tillgång till alla artiklar ✅ Digital tidning ingår ✅ Exklusivt nyhetsbrev

Läs mer

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.