Test: Takräcken

Minns den tid då varje uppfart pryddes av en klossformad 245:a  smyckad med en fast dragkrok och ett redigt släp inbackat under altanen. När det gällde att med kort varsel kunna flytta stora lass var medelsvenssons beredskap på topp. Att det sedan kostade i form av buller och bränsleåtgång tänkte man inte på.

Sedan kom någon på att för mycket koldioxid var dåligt vilket bland annat lett till att antal liter och/eller kilo som varje bilist enkelt förmår att transportera minskat påtagligt. För att inte tala om vad krocksäkerheten ställt till med. Det blev ju avgjort mer plats över inne i bilen när karossen utgjorde vindskydd snarare än något som skulle hålla övrigt trafik på behörigt avstånd.

Åtta universalmodeller

Den absolut smidigaste, billigaste och miljövänligaste lösningen på sporadiska lastbehov består av ett klassiskt takräcke. Enkla att montera ger de en stor ökning i lastkapacitet samtidigt som du inte behöver åka runt med dem för jämnan. När de inte behövs tar de inte mycket mer plats än ett rejält paraply.

Snudd på alla bilar kan ha takräcke och vi har här fokuserat på åtta olika modeller som är mer åt universalhållet så till vida att de inte är modellspecifika. Däremot så måste du själv välja takräcke utifrån hur din bil är konstruerad; fria eller integrerade rails samt klassiska dropplister eller motsvarande är de vanligaste varianterna.

Kör du ofta, långt och fort kikar du med fördel på de mer slimmade varianterna som exempelvis Thule WingBar Edge vilka är tystare och bränslesnålare än de högre och mer klossiga varianterna. Å andra sidan gör det ju inget om räcket av bockad plåt visslar en aning när det bara är en kortare tur vartannat år eller så.

Jula

Testets billigaste takräcke kommer från Hamron, Julas eget varumärke. Själva räcket är av extruderad aluminium och mäter 52 x 30 millimeter. Ändskydden av plast sitter dåligt och vi tappar ett nästan genast. Ovansidan pryds av en glidskyddande gummilist. Undersidans spår löper utmed hela räcket och en medföljande list monteras med fördel i spåret för att minimera vindbrus. Stadiga men klossiga fästen med något rackliga vred.

Plus: Stabila och rejäla. 
Minus: Inte särskilt tysta, ändskydden.

Mekonomen RR

Första räcket från Mekonomen består av en plastinklädd fyrkantsprofil av stål på 20 x 30 millimeter. Fördelen med måtten är att alla gamla tillbehör fungerar, nackdelen är att det kantiga formen knappast är den bästa om målet är att minska buller. Spåret för fästena går bara i ändarna vilket förbättrar oddsen för en tyst framfart. Fästena är ganska smidiga men kräver en lång torxnyckel (medföljer) för att monteras. Saknar lås. 

Plus: Klassisk form. 
Minus: Ej låsbara.

Mekonomen RR ALU

Mekonomen nummer två lystrar även det till Carwise men är till skillnad från syskonet bestyckat med ett räcke av aluminium på 55 x 27 millimeter. Fästena är identiska. Jämfört med Jula är profilen något med strömlinjeformad och räcket upplevs också som något tystare. Ovansidan kröns av en 25 mm bred gummilist som man får montera själv. Det gäller även ändskydden som sitter ordentligt på plats efter att de klickat i läge. 

Plus: Rejäla, bra gummilist. 
Minus: Saknar låsmöjlighet.

Mont Blanc RF20

Mont Blanc RF20 är liksom Mekonomen RR ett räcke av plastinbakat stål och måtten är även här de klassiska 20 x 30 millimeter vilket passar dig som vill behålla din gamla takbox eller liknande. Mont Blanc har, till skillnad från övriga sånär som på ett räcke från Thule, en lastvikt på 100 kilo jämfört med 75. Fästena är lätta att jobba med tack vare väl fungerande och inbyggda vred som sedan låses i läge med den medföljande nyckeln av ”låsbultsmodell”. 

Plus: Lätta att hantera. 
Minus: Halkig plast.

Mont Blanc RF20 ALU

Aluminiumversionen från Mont Blanc har som stålditon en maxvikt på 100 kilo, måtten har dock svällt rejält och med 27 x 73 mm är detta ett av de bitigare i testet. Total bredd är 124,5 cm men ändstyckena är rätt stora varför effektiv lastbredd är 120 cm, men det finns flera andra storlekar att välja mellan. Gummilisten som monteras på räckets ovansida är kraftig vilket ger ett gott glidskydd, en generell fördel som aluräckena har över stålräcken. 

Plus: Mycket kraftigt. 
Minus: Något bullrigt.

Thule Smart Rack

Smart Rack är ett av tre räcken från Thule i testet. Bortsett från längden som i vårt fall är 124 centimeter (lastbredd max 120 centimeter) handlar det om exakt samma räcke som aluminiumräcket från Mekonomen/Carwise. Det finns också i en längre modell, 127 centimeter lastbredd, som av en händelse samma som hos Mekonomen. Med andra ord är det med till visshet gränsande sannolikhet så att Thule tillverkar räckena åt Mekonomen. 

Plus: Rejäla, bra gummilist. 
Minus: Saknar låsmöjlighet.

Thule Wing Bar Evo

Wing Bar Evo är ett helt nytt räcke med en tydlig vingform. 33 x 80 mm mäter den extruderade aluminiumprofilen och lastvikten är hela 100 kilo. Fästena är de mest förtroendeingivande i testet och dras ordentligt fast med den medföljande insexnyckeln innan luckan över spännskruven låses. Gummilisten är bred men tvådelad och upplevs som en svag punkt. Liksom övriga räcken från Thule finns flera bredder att välja på.

Plus: Tyst, mycket rejält. 
Minus: Sladdrig tvådelad gummilist.

Thule Wing Bar Edge

Testets mest strömlinjeformade räcke mäter 27 x 80 mm med en tydlig vingprofil. Till skillnad från övriga sticker ingen bit av räcket ut utanför takrailsen och takräcket spänns fast genom ett gummiband runt railen snarare än med en klämma. Det ger en mycket låg placering. Testets tystaste. Max- och minavstånd mellan railsen är 10 cm så mät ordentligt innan du beställer. Enda räcket i testet du förmodligen aldrig kommer att plocka av .

Plus: Tyst och välintegrerat. 
Minus: Smal lastbredd.