Bild
Nästa artikel
Test: Skoda Kodiaq, Kia Sorento, Volkswagen Tiguan (2017)

Test: Skoda Kodiaq, Kia Sorento, Volkswagen Tiguan (2017)

Nybilstest

Suv-modeller väcker diskussion – de är alltför stora och dryga, säger belackarna. Samtidigt ger de mycket komfort, goda utrymmen och en säker känsla. Kan nya Skoda Kodiaq slå sig fram bland folkliga favoriter som Kia Sorento och Volkswagen Tiguan?

Stora, rymliga suv-modeller betyder ofta runt fem meter långa bjässar som Volvo XC90, BMW X5 eller Audi Q7. Det är bilar som inte sällan sticker i ögonen på somliga, samtidigt som deras ägare – med fog – uppskattar deras komfort, utrymmen och stil.

En bit ner på den skalan, med ett par decimeter kortare karosser och framtoning som måhända behagar något bättre, finns exempelvis Hyundai Santa Fe, dess konstruktionstvilling Kia Sorento och Renault Espace.

Nu får de konkurrens från Skoda Kodiaq som just introducerats i Sverige. Den erbjuds antingen med fem sittplatser eller, för ett prispåslag av 5 900 kronor, med sju.

Förhandsintresset tycks vara stort, under testperioden fick vi ideligen svara på nyfikna frågor om testbilen, en sjusitsig Kodiaq försedd med VW-koncernens välbekanta 190-hästarsdiesel, fyrhjulsdrift och sjuväxlad dubbelkopplingslåda, DSG.

Testbilens utrustning var alldeles maxad med enskilda detaljer och utrustningspaket, så från det ursprungliga priset 328 900 kronor adderades till slut nästan 120 000 kronor till ett totalpris på drygt 440 000 kronor. Mycket pengar för en Skoda, men ändå i paritet med konkurrensen.

»Skodas baksäte erbjuder nästan skrattretande stort benutrymme.«

För den stod denna gång Kia Sorento i en likaledes fulladdad specialversion kallad just ”Special Edition”, där autobroms hör till nyheterna. Sådan finns bara på denna modell, inte på övriga Sorentoutföranden, och det enda motoralternativet är 2,2-litersdieseln på 200 hk, en bil vi testade vid dess debut 2015. Grundpris 444 800 kronor, med tillvalet pärleffektlackering strax över 450 000 kronor.

Tredje bil blev den som vi just nu håller som främst av de femsitsiga suv-motsvarigheterna, Volkswagen Tiguan, här med samma 190-hästars diesel som Skoda, fyrhjulsdrift och sjuväxlad DSG. Grundpris i GT-utförande 336 000 kronor, testbilens totalpris 387 000. Under hösten väntas en förlängd, sjusitsig version av Tiguan, en bil som blir en direkt koncernmotsvarighet till Kodiaq. Risk för kannibalism? Frågan är befogad, för lägre grundpris än Tiguan som femsitsig kan man i Kodiaq nu alltså köpa en sjusitsig modell med identisk teknik, men är Skoda därmed en lika bra bil som 2016 års testvinnare Ti-guan – och Sorento?

Tre fina reskamrater med gott om utrymmen, behaglig ljudnivå och råstarka motorer.
Tre fina reskamrater med gott om utrymmen, behaglig ljudnivå och råstarka motorer.

Utrymmena är avgjort till Kias och Skodas fördel, karosserna är ju drygt två decimeter längre och axelavstånden är drygt decimetern längre än Tiguans. I Sorento finns framför allt en behaglig inre bredd som bidrar till att bilen utstrålar en viss ”USA-känsla”, medan Skodas baksäte erbjuder nästan skrattretande stort benutrymme.

I båda bilarna kan soffan i mittraden skjutas i längsled och därmed i någon mån underlätta insteget till (barn)platserna längst bak. Vi tycker att de båda reservplatserna är ungefär likvärdigt utformade i Kia och Skoda, i båda kan de fällas undan för att bilda ett helt slätt bagagegolv. Som femsitsiga erbjuder både Sorento och Kodiaq riktigt stora lastutrymmen, som tvåsitsiga är de snudd på flyttbussar.

Tiguan har också rationellt utnyttjande av måtten, vilket inte minst märks i det ovanligt goda benutrymmet i baksätet. När det gäller takhöjd fram och bak är Skoda ohotad.

Kodiaqs interiör är i grunden snarlik den i Tiguan, inte så konstigt eftersom båda förstås bygger på samma MQB-konstruktion som genomsyrar stora delar av koncernens modellutbud just nu. Reglage och spakar etcetera har bekant utformning men detaljutförandet känns ändå rätt eget och det finns på typiskt Skodamanér ett par småsaker som förhöjer trivseln. Paraplyerna i dörrarna är på plats, isskrapan i tanklocket likaså … och så har man från Ford norpat över idén med automatiskt ut- och infällbara islagsskydd för dörrkanterna.

Test-Kodiaq var i det lite mer påkostade utförandet Style, där bland annat en hel palett av dekorfärger kan lysa upp kupéns dörrlister och fotutrymmen. Tillsammans med mönstrade panelstycken och den nya, mångkunniga och högglänsande multimediaskärmen på instrumentpanelens mitt utstrålade Kodiaq en lyx man inte ser så ofta i Skoda.

Alla testförare fann dessutom en bättre körställning i Kodiaq än i Tiguan, i vilken man sitter med en smula ”bussvinkel” på ratten och önskar att den hade bättre skjutmån i längsled.

Kias förarmiljö och finish är av välbekant slag. Man har, till skillnad från (alltför) många andra satsat på en ganska konventionell stil med många och tydliga knappar i logiska grupperingar, istället för att sopa in många funktioner under diverse menyer i multimedia- och informationssystemen.

Vi tycker att detta är av enbart godo, Sorentos inredning och förarmiljö känns inte bara välgjord utan också genomtänkt och lättskött. I testutförandet finns gott om lyxfinesser, exempelvis fläktkylning av stolarna fram och en skön, perforerad läderklädsel som standard. Från ren trivsel- och utrymmessynpunkt håller Kias kupé minst lika bra klass som Skoda och VW.

Både Skoda och VW klarar sig precis under 40 kronor i milkostnad medan Kia blir klart dyrare att köra.
Både Skoda och VW klarar sig precis under 40 kronor i milkostnad medan Kia blir klart dyrare att köra.

Alla tre har förstås en behagligt hög sitsposition och i synnerhet Skodas och VW:s karosser känns överskådliga och rätlinjiga. Assistanssystemen i form av backningskameror etcetera är väl utformade, med en särskild blomma till den fantastiska bildåtergivningen i Skodas backningskamera.

Kia har en något mer svepande karossform som ibland kan kännas mer oöverskådlig, framför allt skymmer de stora ytterspeglarna vissa vinklar vid stadskörning.

Sorento har även i köregenskaperna en tydlig dragning åt det amerikanska. Chassit känns ganska löst i hullet, med mjuka bussningar och ganska stora karossrörelser både i sid- och längsled, åtminstone när bilen pressas utanför sin bekvämlighetszon. Bäst trivs Sorento med att bara pysa fram som om livet är en enda stor highway, den starka dieseln avlägset vispande på komfortkörläget. Växlingarna sker väldigt mjukt i Kia. I Skoda och VW finns ibland ett typiskt ”DSG-ryck” och gaspedalen kan ”ta” irriterande långt ned i pedalslaget innan Kodiaq och Tiguan sätter fart.

I jämn fart håller sig förbrukningen i Kia i schack, men när vi hårdkörde en längre sträcka i Bergslagen där Rally Sweden just avgjorts ökade törsten avsevärt. Antisladdsystemet arbetar effektivt men griper in ganska sent och då med full kraft, vilket kan avskräcka en ovan rattare. Vad styrningen håller på med förmedlas blott vagt, men i vardagslag är det inget som irriterar, tvärtom föll alla testförare för Sorentos höga kör- och åkkomfort.

Några sedvanliga undanman-övrer i konbana var meningslösa att göra på Hagfors flygfält denna gång, temperaturen var alldeles för låg under testdagarna.

 

Skoda och VW är till stora delar likadana att ratta, inte så konstigt med tanke på bestyckningen. Kodiaqs längre axelavstånd ger ett allmänt sett lite lugnare rörelsemönster, men inställningarna för chassi och körprogram är så rikliga i båda bilarna att resultaten kan bli lite som man önskar.

Vi uppskattade det nya ”komfortläget” i Skodas chassiprogram, karaktären blir då allmänt mjuk och följsam utan att bilen är sladdrig vid ojämnheter i vägbanan.

I grunden är Skodas styrning mycket lätt, någon känsla av att ratta en så förhållandevis stor bil som Kodiaq är får man inte alls. Det är på både gott och ont, när bilen väl vill släppa greppet har man ingen tydlig bild av vad hjulen egentligen håller på med, något som andra Skodamodeller ofta kommunicerar så berömvärt. Antisladdsystemets ingrepp uppfattar vi som mer sofistikerat än i Kia.

Styrningen i VW är mer ”normaltrög” men testbilens breda och låga däck gjorde färden och absorptionen av gupp och håligheter en aning mer nervös än i Skoda. Liksom i vår långtest-Tiguan uppfattade vi, utan att ha gjort ordinarie tester på grund av kylan, bromsarna i VW som ovanligt säkra i ingreppet.

En alldeles utmärkt förarmiljö, med tydlig information och lättskötta, snabbfunna konventionella reglage. Trevlig finish förhöjer ytterligare.
En alldeles utmärkt förarmiljö, med tydlig information och lättskötta, snabbfunna konventionella reglage. Trevlig finish förhöjer ytterligare.
Testets välutrustade Kodiaq känns nästan som en lyxbil för föraren. Vettiga reglage i det mesta, bra körställning, utmärkt sikt och gott om prylplatser.
Testets välutrustade Kodiaq känns nästan som en lyxbil för föraren. Vettiga reglage i det mesta, bra körställning, utmärkt sikt och gott om prylplatser.
I grunden samma reglageplaceringar som i Skoda, men körställningen är en smula annorlunda och lite ”busslik” i VW. Bra knappfunktioner i ratten.
I grunden samma reglageplaceringar som i Skoda, men körställningen är en smula annorlunda och lite ”busslik” i VW. Bra knappfunktioner i ratten.

Ljudnivån är behagligt låg i alla tre, allra lägst i Kodiaq både för örat och i ljudmätaren. Vindbrus och däckljud lyser nästan helt med sin frånvaro i den tjeckiska bilen, som utan tvekan kan matcha de riktigt stora suv-modellerna i detta avseende.

I Kia, som i sina andra modeller ofta har ljudproblem, går färden också tyst utom på den grövsta asfalten.

Till komforten hör förstås också stolarnas utformning. Där tyckte alla förare mest om dem i Kia. De är elektriskt justerbara i alla ledder, till och med lårstödet kan varieras i längd med elmotorers hjälp, och ger riktigt bra stöttning under långa färder. Även Skodas stolar fick beröm, medan ett par förare ansåg att Tiguans stolar var alltför platta och gav viss ”träsmak” på långtur, trots att de var försedda med massagefunktion.

Testets Kia är sjusitsig, på bilden med stolarna längst bak i nedfällt läge. Utrymmet för bagage är verkligen generöst, som mest fick vi in 46 backar. Med alla sittplatser uppfällda blir det dock knapert för reseeffekterna.
Testets Kia är sjusitsig, på bilden med stolarna längst bak i nedfällt läge. Utrymmet för bagage är verkligen generöst, som mest fick vi in 46 backar. Med alla sittplatser uppfällda blir det dock knapert för reseeffekterna.
Kodiaq sväljer också massor av bagage, vi klämde in 45 backar som mest. I den sjusitsiga versionen begränsas lastutrymmets höjd något. Gott om krokar för kassar – och det finns en löstagbar ficklampa.
Kodiaq sväljer också massor av bagage, vi klämde in 45 backar som mest. I den sjusitsiga versionen begränsas lastutrymmets höjd något. Gott om krokar för kassar – och det finns en löstagbar ficklampa.
VW är cirka 20 centimeter kortare än Kia och Skoda och lastutrymmet inte lika stort – men varje centimeter är väl utnyttjad och ryggstödet bak är tredelat också här. Som mest fick vi in 29 backar.
VW är cirka 20 centimeter kortare än Kia och Skoda och lastutrymmet inte lika stort – men varje centimeter är väl utnyttjad och ryggstödet bak är tredelat också här. Som mest fick vi in 29 backar.

Ekonomin blir ett avgörande kapitel för att skilja bilarna åt. Det finns som sagt betydligt billigare och enklare versioner av alla tre, allra mest så när det gäller Skoda vars instegsmodell inte ens kostar 270 000 kronor.

För dessa dyrgripar blir andrahandsvärdet (som alltid) en tung faktor. Där kan Kia inte alls matcha Skoda och Volkswagen utan hamnar åtskilliga tiotusenlappar högre i värdefall i vår beräkning. Därmed dras milkostnaden upp, priset för att köra den lyxiga, bekväma och i många avseenden fullt övertygande Sorento blir cirka 55 kronor milen.

Skoda och Volkswagen beräknas få ovanligt bra andrahandsvärden och har gynnsamma kostnader även i övrigt. Milkostnaden hamnar under 40 kronor för båda.

»Skoda och Volkswagen beräknas få ovanligt bra andrahandsvärden.«

Frågan är då vilken av dem som ska vinna. I mångt och mycket är de helt likvärdiga från egenskapssynpunkt, men när det gäller utrymmena är Kodiaq i en klass för sig. Antingen kan man se det som att det går att köpa en Kodiaq för knappt Tiguanpris och få de extra sittplatserna på köpet – eller också kan man köpa en femsitsig Kodiaq till väsentligt lägre pris än en Tiguan och få en lika bra bil – minst.

Oavsett hur vi vänder på det resonemanget anser vi att Skoda Kodiaq är en vinnarbil.

Test: Skoda Kodiaq, Kia Sorento, Volkswagen Tiguan (2017)
Testvinnare - en ovanligt smart suv

1. För Skoda är den i dubbel bemärkelse stora suv-marknaden ny och Kodiaq debuterar med starka kort i rockärmen. Karossen ser jättelik ut men är faktiskt bara två centimeter längre än Skoda Octavias i kombiutförande, samtidigt som axelavståndet är tio centimeter större. Innerutrymmena är enorma och flexibiliteten i den sjusitsiga versionen lämnar inget övrigt att önska. Det skjutbara, extremt rymliga baksätet, den snabbt greppande fyrhjulsdriften, den starka dieselmaskinen och den smidiga körkänslan är klara plus och ägarekonomin ser ljus ut. Kodiaq är dessutom smidig att hantera och kan utrustas med prisvärda finesser och paket. Testexemplaret tangerar vad en Skoda får kosta men det finns billigare versioner.

 

2. För Volkswagen är Tiguan en sådan framgång att den hotar storsäljaren Passat Sportscombi. En allroundkunnig bil med få svaga sidor, egentligen är det bara utrymmena och priset för en bil med motsvarande utrustning som gör att den hamnar bakom Kodiaq.

 

3. En Kia för detta pris passar för den som söker stora utrymmen och inte så lite lyxkänsla. Stark motor och bra fyrhjulsdrift hör också till, men andrahandsvärdet och milkostnaden är svaga punkter. Som begagnad kan en fullmatad Sorento bli rena fyndet.

 

Kommentar av Christian Ellmark, testförare:
Skoda Kodiaq placerar jag högst på prispallen. Stadiga köregenskaper, fin komfort, duglig fyrhjulsdrift och härliga utrymmen. Baksätet ger rena limousinekänslan. Jag gillar också designen, som för tankarna till BMW X5, Jeep och Range Rover. VW Tiguan är jämnbra med Kodiaq i mycket, men dyrare och trängre. Det blir en andraplats. Kia Sorento är rymlig och bekväm, men känns inte lika modern, trots att den kom för bara två år sedan.

Kommentar av Calle Carlquist, testledare:
Tätt på given, det här är tre fina bilar. Kias något amerikanska, avstressade stil och stora utrymmen är lätt att falla för, milkostnaden blir ett beskare piller. VW är rationell till tusen, en tysk mönsterelev i nästan allt – men som så ofta hos märket saknar jag karaktären. Bilen känns väldigt sval att umgås med. Skoda är ännu mer praktisk, rullar tystast, har smarta finesser, kostar som Tiguan att köra och är en starkare personlighet. För mig är den därför ett givet val.

Kia Sorento 2,2 CDTi Special Edition
Kia Sorento 2,2 CDTi Special Edition
 Knappfloran bakom växelväljaren är överskådlig. Här sköts bland annat diffspärren mellan fram- och bakvagn samt de olika körprogrammen.
Knappfloran bakom växelväljaren är överskådlig. Här sköts bland annat diffspärren mellan fram- och bakvagn samt de olika körprogrammen.
Mycket bra utrymmen på alla ledder i Sorento, särskilt kupébredden för dem där framme. Läderklädseln och panoramataket är standard i testbilen.
Mycket bra utrymmen på alla ledder i Sorento, särskilt kupébredden för dem där framme. Läderklädseln och panoramataket är standard i testbilen.
Stolarna är fasta och lagom skålade. Lårstödet kan på elekt-risk väg justeras i längd.
Stolarna är fasta och lagom skålade. Lårstödet kan på elekt-risk väg justeras i längd.
 Rattvärme ingår i alla tre testbilarna. Kias sköts med en enkel knapp på panelen, där också elvärmen och -kylan i stolarna hanteras.
Rattvärme ingår i alla tre testbilarna. Kias sköts med en enkel knapp på panelen, där också elvärmen och -kylan i stolarna hanteras.
Skoda Kodiaq  2,0 TDI/190 4x4 dsg
Skoda Kodiaq 2,0 TDI/190 4x4 dsg
Nödreservhjul under golvet kostar 900 kronor extra för sjusitsig bil. I facket ovanför kan insynsskyddet för bagageutrymmet placeras.
Nödreservhjul under golvet kostar 900 kronor extra för sjusitsig bil. I facket ovanför kan insynsskyddet för bagageutrymmet placeras.
Skodas kupé ger lika bra rumskänsla som Sorentos men har ytterligare några centimeter i takhöjd. Panoramataket kostar 8 900 kronor extra.
Skodas kupé ger lika bra rumskänsla som Sorentos men har ytterligare några centimeter i takhöjd. Panoramataket kostar 8 900 kronor extra.
Stolarna liknar dem i Sorento. Bra skålning, ganska hård stoppning. Greppande alcantaraklädsel med läderskoningar kostar 6 900 kronor.
Stolarna liknar dem i Sorento. Bra skålning, ganska hård stoppning. Greppande alcantaraklädsel med läderskoningar kostar 6 900 kronor.
Mellan stolarna finns en fiffig hållare för småplock, inklusive täckpluggen för eluttaget.
Mellan stolarna finns en fiffig hållare för småplock, inklusive täckpluggen för eluttaget.
Volkswagen Tiguan GT  2,0 TDI/190 4x4 dsg
Volkswagen Tiguan GT 2,0 TDI/190 4x4 dsg
Rattens justermån i längsled kunde vara bättre, ansåg alla testförare. Det blev svårt att få till en behaglig körställning.
Rattens justermån i längsled kunde vara bättre, ansåg alla testförare. Det blev svårt att få till en behaglig körställning.
Tiguan har tio centimeter kortare axelavstånd men känns ändå rymlig. Liksom i Skoda kan passagerarstolen fram fällas undan för frakt av verkligt långa föremål.
Tiguan har tio centimeter kortare axelavstånd men känns ändå rymlig. Liksom i Skoda kan passagerarstolen fram fällas undan för frakt av verkligt långa föremål.
Testbilen hade en ganska platt stol med skönt, strävt tyg och massagefunktion – men inte eljustering. Udda kombination.
Testbilen hade en ganska platt stol med skönt, strävt tyg och massagefunktion – men inte eljustering. Udda kombination.
I VW:s mediesystem finns mängder av uppgifter. Varvtider kanske inte är det mest väsentliga för Tiguan, men…
I VW:s mediesystem finns mängder av uppgifter. Varvtider kanske inte är det mest väsentliga för Tiguan, men…

Stora, rymliga suv-modeller betyder ofta runt fem meter långa bjässar som Volvo XC90, BMW X5 eller Audi Q7. Det är bilar som inte sällan sticker i ögonen på somliga, samtidigt som deras ägare – med fog – uppskattar deras komfort, utrymmen och stil.

En bit ner på den skalan, med ett par decimeter kortare karosser och framtoning som måhända behagar något bättre, finns exempelvis Hyundai Santa Fe, dess konstruktionstvilling Kia Sorento och Renault Espace.

Nu får de konkurrens från Skoda Kodiaq som just introducerats i Sverige. Den erbjuds antingen med fem sittplatser eller, för ett prispåslag av 5 900 kronor, med sju.

Förhandsin

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa för endast 19 kr!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto. ✅ Tillgång till alla artiklar ✅ Digital tidning ingår ✅ Exklusivt nyhetsbrev

Läs mer

ÄGARNA TYCKER

Skoda hamnade på 13:e, Kia på 15:e och VW på 17:e plats bland 25 märken vid senaste AutoIndex där bilägarna själva tycker till om sitt bilinnehav.

I bilenkäten, kvalitet/egenskaper, rankades Skoda elva, Kia 15:e och VW som 17:e märke. Lojalitetspoängen gav Skoda elfte plats, Kia 14:e och VW 15:e. Vid bedömningen av återförsäljarna rankades Kia 13:e, Skoda 14:e och VW som 17:e märke.

I verkstadsenkäten blev Kia tolfte, Skoda 18:e och VW 24:e märke.

Undersökningen genomfördes januari–mars 2016 och gäller privata ägare med årsmodellerna 2009–2015.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.