Bild
Nästa artikel
Kia Optima har längsta räckvidden på enbart el, både i våra och i ViB-läsarnas mätningar.
Kia Optima har längsta räckvidden på enbart el, både i våra och i ViB-läsarnas mätningar.

Test: Kia Optima PHEV, Mitsubishi Outlander PHEV, Volkswagen Passat GTE (2019)

Nybilstest

Laddhybriden är den lysande raketen på bilförsäljningens himmel. Fältet anförs av en sydkorean, en japan och en tysk – vilken av Kia Optima, Mitsubishi Outlander och Volkswagen Passat kan få dig att börja köra på sladd?

Pressmeddelandet från bilföretagens svenska informations- och lobby-organisation BilSweden efter november månads försäljning 2018 talade för sig självt:

”Nyregistreringarna av laddbara bilar, dvs elbilar och laddhybrider, ökade med 34,6 procent i november och hittills i år är uppgången 49,5 procent. Andelen laddbara bilar av de totala nyregistreringarna var 11,8 procent i november i år jämfört med 7 procent i november förra året. Hittills i år är andelen 7,7 procent mot 5 procent samma period förra året. Under de nio första månaderna i år låg Sverige på tredje plats i Europa, efter Norge och Island, för andelen laddbara bilar av nyregistreringarna.”

Vidare:

”Klimatbonusbilar, dvs elbilar, laddhybrider med högst 60 gram per km i koldioxidutsläpp och gasbilar svarade för 12,2 procent av de totala nybilsregistreringarna i november.”

Medan övrig bilförsäljning hackat betänkligt i kölvattnet efter reformen bonus-malus går det alltså rent lysande för laddbilar med batterier/eldrift och konventionell fossilmotor i kombination. Det är bara att se sig om, gator och vägar vimlar av VW Passat GTE, Kia Optima PHEV och Mitsu-bishi Outlander PHEV.

»För den med ’rätt’ körmönster kan besöken på bensinmacken bli en sällsynthet.«

Ingen av testbilarna denna gång är alltigenom ny men vi kan ändå förvänta oss att suget fortsätter under 2019, även om det just nu är leveransstopp på Passat GTE. Optima PHEV kommer till Genèvesalongen tidigt 2019 med bland annat förbättrad laddsladd och backningskamera, trötthetsvarnare, nytt partikelfilter etc. Outlander PHEV har just släppts i (ännu) en faceliftversion där större och starkare bensinmotor och bakre elmotor är viktiga nyheter, inte minst för den fyrhjulsdrift Outlander är ensam om i klassen.

I Vi Bilägares tester har vi tidigare kritiserat fyrhjulsdriften för att knappt fungera alls, men det gör den nu. Vi inleder denna omgång med att ställa Mitsubishi på våra nollfriktionsrullar som simulerar extrem halka och bilen klarar att kravla framåt oavsett vilken kombination vi placerar rullarna i. Det tar visserligen lite tid att fördela om kraften mellan hjul och axlar i vissa moment men resultatet som helhet är godkänt. Det var det inte tidigare.

Kuggfrågor för hybridfunderare: Är räckvidden, kostnaden eller själva bilen viktigast i valet?
Kuggfrågor för hybridfunderare: Är räckvidden, kostnaden eller själva bilen viktigast i valet?

Ekonomin är förstås ett starkt argument för elhybrid. Alla tre är berättigade till den bonus på inköpspriset som en laddhybrid kan få. För Kia är det 32 511 kronor som dras från testbilens cirka 430 000 kronor, för Mitsubishi och Volkswagen är det 26 680 kronor (inköpspris 473 900 kronor respektive 536 700 kronor för testexemplaren). Lägg därtill den särdeles gynnsamma förmånsbeskattningen som lägger månadskostnaden för föraren på bara 1 300–1 400 kronor efter skatt för trion. Det är snudd på småbilsprislapp för att köra storbil med i stort sett samma övriga egenskaper som de fossila varianterna. Inte ens dragförmågan behöver man vara utan, alla tre får dra 1,5 ton på släpet och 1,1–1,2 ton på b-kort.

 

Laddningstider, laddningsförhållanden och räckvidd på el är i fokus för elhybridföraren. För den med ”rätt” körmönster, exempelvis arbetspendling ett par mil i varje riktning med laddmöjlighet på jobbet och hemma, kan besöken på bensinmacken bli en sällsynthet. Någon generell uppgift om räckvidden på el för respektive bilmodell går knappast att ge eftersom så många faktorer kan variera så mycket: Temperatur, väder, körsätt, körläge, användning av klimatanläggning och andra strömförbrukande finesser … allt sådant spelar in i högre utsträckning än för en rent fossilbränsledriven bil. Bilarnas ökade vikt och förhållandevis klena motorer gör samtidigt att körning på enbart bensin lätt blir drygare än för en normal bil.

Så här gjorde vi våra mätningar och så här blev resultaten:

Mellan sex och nio plusgrader ute, barmark, tidvis lätt regn, start i redaktionsgaraget med helt laddade bilar och kupévärmen inställd på 21 grader. Ingen elvärme i stolarna, ingen värme i bakrutan, men radion påslagen och inget speciellt ”snålande” med andra förbrukare, omkörningar tillåtna – vi testar el- och laddhybrider som andra bilar men är också väl medvetna om att de flesta förare snabbt utvecklar en sport i att snåla så mycket det bara går.

Räckvidden vid start angavs till 61 kilometer i Kia, till 51 km i Mitsubishi och till 46 km i VW. För de båda sistnämnda är det lägre sträcka än den som uppges vara maximal. Tillverkarna betonar att den aktuella möjliga räckvidden (57 respektive 50 km) till viss del baseras på tidigare körmönster och därför (nästan alltid) blir lägre. Åtskilliga förare vittnar också om att vare sig Mitsubishi eller VW laddas till ”max räckvidd” i deras fall. För Kia finns ingen sådan reservation, efter varje laddning hade vi enligt mätaren alltid antingen 61 kilometer eller 57 kilometers räckvidd vid fullt batteri, skillnaden beroende på om klimatanläggningen var aktiv eller ej.

Batterikörningen skedde på motortrafikled och motorväg, med högre förbrukning än om vi kört mer i stan. Eldriften tog först slut i Passat GTE, efter bara 36 kilometer. Outlander blev tvåa, 41 km, och Kia kom längst, 52 km.

Test: Kia Optima PHEV, Mitsubishi Outlander PHEV, Volkswagen Passat GTE (2019)

Efter testslingans knappt 35 mil hamnade Kia på 6,7 l/100 km med ”tomt” batteri och 5,2 l/100 km i kombinerad el-/hybridkörning. Jämfört med den långtest-Optima vi kört cirka 4 000 mil på sammantaget 4,7 l/100 km är det förstås mer men förutsättningarna är ju också olika. För Mitsubishi blev motsvarande siffror 7,1 l/100 km och 5,4 l/100 km, men Outlanders reglering av laddning/eldrift/hybridläge är helt annorlunda och svårare att förutsäga än skiftena i Kia och Volkswagen. Passat GTE, slutligen, drog 6,6 l/100 km i blandad körning med ”tomt” batteri och 5,2 l/100 km med det fulladdade batteriet inräknat.

Inga direkt avgörande skillnader mellan bilarna alltså, men förstås avsevärt högre förbrukning än normen och dess parametrar kommit fram till. Åter-igen, beroende på körmönster varierar elhybridens förbrukning betydligt mer än för någon fossildriven bil och den som klarar sig huvudsakligen på el når radikalt lägre siffror. Vår bränsle- och milkostnadskalkyl på sidan 36 bygger på 50 procent körning på el och 50 procent på bensin.

»Eldriften tog först slut i Passat GTE, efter bara 36 kilometer.«

Körning på enbart el har förstås många andra självklara fördelar. Kraften kommer snabbt och civiliserat redan från start, utan buller eller vibrationer. Ljudnivån är låg ända upp i fart, det är bara lite vindljud och, på grövre underlag, däckbuller som tränger in.

Alla tre kan tvångsstyras till enbart eldrift eller för att spara på strömmen exempelvis till avgasfri körning i stadstrafik. Det går också att med hjälp av bensinmotorn ladda upp batteriet, ända till full laddstyrka om så skulle krävas, men det är förstås inte vidare ”miljövänligt”. I Outlander och Passat finns dessutom sportläge att ta till för extra axboost när så kan behövas, i VW:s fall rätt sällan får man anta eftersom omkörningsaccelerationen i sig är hårresande redan vid normal hybriddrift. Både Mitsubishi och Volkswagen har bromskraftåtervinning som kan ställas in i effektivitet, i Outlander med paddlar vid ratten, i Passat med hjälp av växelväljaren. Outlander har dessutom ”difflåsning” (på elektronisk väg) mellan hjulaxlarna för extra potential för framkomlighet. Någon möjlighet att prova detta under verkliga snöförhållanden fanns tyvärr inte under testperioden.

Laddningen är också en faktor som kan variera. Konventionellt vägguttag hemma och på jobbet är nog ännu så länge det vanligaste, med laddtider över natt/under arbetsdag som fungerar fint för de flesta. Mitsubishis långa laddsladd är en fördel i den praktiska hanteringen (skarvsladdar får inte användas enligt någon tillverkare), Passats fippliga laddningslucka av plast i grillgallret är det inte. Det är heller inte Kias brist på förvaringsplats för laddsladden när den inte används. Visserligen skickas en sladdpåse med men den får vackert ta plats bland annat bagage. Mitsu-bishi är den enda i trion som kan snabbladdas längs vägen, via en laddstolpe som har en kontakt av typen ”CHAdeMO”.

En föredömligt enkel och redig förarmiljö med utmärkt blandning av ”gammaldags” knappar och vred och övertygande om än inte exklusiv finish.
En föredömligt enkel och redig förarmiljö med utmärkt blandning av ”gammaldags” knappar och vred och övertygande om än inte exklusiv finish.
Utspridda knappar och reglage skapar en virrig uppläggning som tar tid att lära sig. På mittkonsolen en del nya reglage, bland annat elektrisk p-broms.
Utspridda knappar och reglage skapar en virrig uppläggning som tar tid att lära sig. På mittkonsolen en del nya reglage, bland annat elektrisk p-broms.
Passats förarmiljö är ovanligt innehållsrik men lätt att ta till sig och att sköta, med bra rattreglage och rätt blandning mellan vred och tangenter.
Passats förarmiljö är ovanligt innehållsrik men lätt att ta till sig och att sköta, med bra rattreglage och rätt blandning mellan vred och tangenter.
Bagagevolymen är okej men inte anmärkningsvärd. Ryggstöd med delning 40/20/40. Elektriskt manövrerad, hyfsat snabb baklucka och lättflyttat men ändå stabilt insynsskydd.
Bagagevolymen är okej men inte anmärkningsvärd. Ryggstöd med delning 40/20/40. Elektriskt manövrerad, hyfsat snabb baklucka och lättflyttat men ändå stabilt insynsskydd.
Ganska rymlig men baslåda till vänster och hjulhus (med mugghållare!) till höger tar plats. Hög tröskel, extremt slö öppning/stängning av den motoriserade bakluckan.
Ganska rymlig men baslåda till vänster och hjulhus (med mugghållare!) till höger tar plats. Hög tröskel, extremt slö öppning/stängning av den motoriserade bakluckan.
Låg tröskel, gott om plats, fack under golvet, snabb baklucka, 40/20/40-delning och lättskött insynsskydd – ett oklanderligt bagageutrymme.
Låg tröskel, gott om plats, fack under golvet, snabb baklucka, 40/20/40-delning och lättskött insynsskydd – ett oklanderligt bagageutrymme.

Hybridlivet går nu inte bara på sladd, själva bilarna måste också tåla att synas. Kia och VW är direkta konkurrenter i storlek och utförande. Två rejäla kombibilar som inte konstruerats enbart för hybriddrift men som klarat transformationen och kompromisserna riktigt bra. Batteripaketet i Optima tar visserligen den stuvplats som i normalversionen finns under bagagerumsgolvet, men utrymmena i övrigt är verkligen bra. Det är de i Passat också så den matchen slutar närmast oavgjord, både för de åkande och för bagaget.

Köregenskaperna är dock VW:s avdelning. Bortsett från en något stummare fjädringskomfort i låg fart märks den ökade vikten (batteriet väger 125 kg) knappast alls. Bra styrning, skön fjädringskaraktär och låg ljudnivå parad med en välarbetad, nästan lyxig interiör ger lite speciell känsla mitt i vardagen. Tillbehör och olika paket kan beställas närmast i det oändliga men skickar förstås priset uppåt.

Kia är, särskilt med testbilens ”Pluspaket 2”, komplett utrustad från början men ändå återstår en del av de möjligheter som finns till Passat. Det går nog att leva med, själva körningen och komforten i Optima är dock inte riktigt av samma kaliber som i den tyska bilen. Fjädringen har, särskilt på sämre underlag, ett smalare komfortregister innan den börjar stöta, ljudnivån är lite högre och styrningen i stort sett utan feedback. Det är en helhet som absolut duger, Kia är lättsam till tusen att framföra, men någon speciell bilkörningskänsla finns inte.

Outlander är trions särling, med sin suv-artade kaross och lite högre sittposition. Utrymmena är sammantaget de bästa, med rejäl bredd även i baksätet och ordentlig takhöjd. Bilen är avgjort konstruerad för bekväm körning på bra vägar – där rullar den förhållandevis gamla konstruktionen undan riktigt behagligt. På sämre underlag, med gropar och slag, känns chassi och fjädring väldigt mjuka, med påtaglig ”bussningskänsla” och vaga rörelser, trots en styrning som påstås vara förbättrad.

Milkostnaden beräknad efter vår testförbrukning ser gynnsammast ut för Kia, följd av VW och Mitsubishi. Skillnaderna är knappast så stora att det är där avgörandet fälls. Det handlar snarare om din bilkörning passar för elhybriden som sådan.

Test: Kia Optima PHEV, Mitsubishi Outlander PHEV, Volkswagen Passat GTE (2019)
Testvinnaren slutsåld

1. Det blir ingen solklar seger för VOLKSWAGEN i den här matchen, där så mycket kretsar kring vilken räckvidd på el som kan förväntas. I så måtto är Passat GTE faktiskt sämst i trion så det vill till att spekulanten gått igenom sina körmönster ordentligt för att verkligen kunna dra fördel av el- och hybriddriften till vardags. Bortsett från den något begränsade elräckvidden är GTE en högst behaglig och komplett bekantskap. Den går och är som andra bensindrivna Passatvarianter och har bättre fjädrings- och rörelsekomfort än Optima och Outlander, dessutom lägre ljudnivå. Utrymmen, utrustning, mängder av attraktiva ”paket” och modern känsla i stort och smått är andra fördelar.

2. Det är lätt att gilla KIA för det attraktiva priset, det enkla handhavandet, utrustningsnivån och utrymmena, särskilt i baksätet. Körupplevelsen är måttlig och att det inte går att köra klimatanläggningen med enbart eldriften inkopplad är ett rejält minus.

3. Att MITSUBISHI är ensam om sin karosstyp i rimlig prisklass är en framgångsförklaring, men dessutom är hybridsystemet utmärkt och fyrhjulsdriften nu klart förbättrad. Bra utrymmen och utrustning, helheten är ändå att bilen som sådan känns rätt gammal.

 

Kommentar av Fredrik Diits Vikström, testförare:
Extremt förmånlig som tjänstebil och supersnål med rätt körmönster. För vissa är laddhybriden rena jackpotten. Men vilken ska man välja? Outlander går bort för mig, hyb-ridsystemet funkar bra men bilen i övrigt känns ganska mossig. Optima går längst på el men att klimatanläggningen är beroende av bensinmotorn gör att lite av poängen går förlorad. Passat är den sammantaget bästa bilen, även om elräckvidden är i kortaste laget. Jag tar nog den ändå.

Kommentar av Calle Carlquist, testledare:
För den som har passande körmönster är det busenkelt att gilla laddhybrid-idén. Outlander är klart förbättrad och fortfarande ensam i sitt slag, men den fina drivningen skulle behöva en modernare bil i övrigt. Kia är en lättillgänglig, bussig bil som känns helt tillfyllest till vardags men särskilt sofistikerad är Optima inte. VW har ett brett ”driftspektrum” och känns rätt lyxig i sammanhanget, med komfort och modernitet av högre klass. Den väljer jag.

Kia Optima  Sportswagon PHEV
Kia Optima Sportswagon PHEV
Enkel och rättfram information om batteristatus, strömförbrukning och -återvinning i Kia. Färddator och annan information tydligt visad mellan rundlarna.
Enkel och rättfram information om batteristatus, strömförbrukning och -återvinning i Kia. Färddator och annan information tydligt visad mellan rundlarna.
Drivningen fungerar smidigt men det märks att elmotorn är klenare än i Passat (67 hk mot 115) – bensinmotorn måste oftare gå in och stötta.
Drivningen fungerar smidigt men det märks att elmotorn är klenare än i Passat (67 hk mot 115) – bensinmotorn måste oftare gå in och stötta.
Inga utrymmen avsedda för sladdsatsen – härvans påse får förvaras bland det övriga bagaget.
Inga utrymmen avsedda för sladdsatsen – härvans påse får förvaras bland det övriga bagaget.
 Stora, sköna stolar med effektiv värme/kyla som enkelt sköts med ”gammaldags” knapptryck.
Stora, sköna stolar med effektiv värme/kyla som enkelt sköts med ”gammaldags” knapptryck.
Mitsubishi Outlander PHEV Business
Mitsubishi Outlander PHEV Business
Snarlikt Kias lösning i funktion, enkelt att förstå. Med paddlar vid ratten ställs bromskraftåtervinningen in i fem olika lägen, snudd på ”overkill”.
Snarlikt Kias lösning i funktion, enkelt att förstå. Med paddlar vid ratten ställs bromskraftåtervinningen in i fem olika lägen, snudd på ”overkill”.
Större och starkare bensin- och elmotorer gör mycket för körkomforten och fyrhjulsdriften, men bensinmotorn hörs tydligt emellanåt. Skiftena mellan bränslena går sömlöst.
Större och starkare bensin- och elmotorer gör mycket för körkomforten och fyrhjulsdriften, men bensinmotorn hörs tydligt emellanåt. Skiftena mellan bränslena går sömlöst.
Insynsskyddet är av ovanligt billigt, sladdrigt utförande.
Insynsskyddet är av ovanligt billigt, sladdrigt utförande.
De nya stolarna klädda med ”quiltat” läder i testbilen fick beröm av kortare förare men inte av längre. Ganska korta sittdynor såväl fram som bak.
De nya stolarna klädda med ”quiltat” läder i testbilen fick beröm av kortare förare men inte av längre. Ganska korta sittdynor såväl fram som bak.
Volkswagen Passat Sportscombi GTE
Volkswagen Passat Sportscombi GTE
”Active info display” à 5 500 kronor kan väljas till med navigationspaket för 18 800 kronor. Då har man uppgifter om bilens tillstånd som räcker hela dagen.
”Active info display” à 5 500 kronor kan väljas till med navigationspaket för 18 800 kronor. Då har man uppgifter om bilens tillstånd som räcker hela dagen.
GTE har egentligen den bästa och mest komfortabla drivningen, med gott om extrastyrka och kvick omkörningsacceleration. Räckvidden på el är dock förhållandevis skral.
GTE har egentligen den bästa och mest komfortabla drivningen, med gott om extrastyrka och kvick omkörningsacceleration. Räckvidden på el är dock förhållandevis skral.
I både VW och Mitsubishi finns praktiska laddsladdfack under bagagerumsgolvet.
I både VW och Mitsubishi finns praktiska laddsladdfack under bagagerumsgolvet.
Komfortstolar med förlängningsbart lårstöd kostar 11 300 kronor – mycket behagliga för lång och kort!
Komfortstolar med förlängningsbart lårstöd kostar 11 300 kronor – mycket behagliga för lång och kort!

Pressmeddelandet från bilföretagens svenska informations- och lobby-organisation BilSweden efter november månads försäljning 2018 talade för sig självt:

”Nyregistreringarna av laddbara bilar, dvs elbilar och laddhybrider, ökade med 34,6 procent i november och hittills i år är uppgången 49,5 procent. Andelen laddbara bilar av de totala nyregistreringarna var 11,8 procent i november i år jämfört med 7 procent i november förra året. Hittills i år är andelen 7,7 procent mot 5 procent samma period förra året. Under de nio första månaderna i år låg Sverige på tredje plats i Europa, efter Norge och Island, för andelen laddbara bilar av nyregistrering

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa en månad för 1 krona!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

ÄGARNA TYCKER

Kia kom totalt på 9:e, Volkswagen på 16:e och Mitsubishi på 20:e plats bland 23 märken vid
AutoIndex 2018 där privata bil-ägare tycker till om sitt bilinnehav.

I bilenkäten, kvalitet/egenskaper, rankades Kia som 11:e, VW som 16:e och Mitsubishi som 19:e märke.

Lojalitetsenkäten gav Kia 9:e, VW 13:e och Mitsubishi 19:e plats. Bedömningen av återförsäljarna resulterade i 7:e plats för Kia, 18:e för VW och 22:a plats för Mitsu-bishi. I verkstadsenkäten kom Kia på 6:e, Mitsubishi på 15:e och VW på 21:a plats.

Undersökningen genomfördes januari–mars 2018 och gäller årsmodellerna 2011–2017.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.