Bild
Nästa artikel

Biltest: Toyota Corolla Verso, Renault Grand Scénic

Nybilstest

Toyota Corolla Verso och Renault Grand Scénic har två saker gemensamt; fem stjärnor och sju sittplatser. Men sedan upphör likheterna och under de djärvt skurna karosserna döljer sig två olika personligheter. Den ena är smart och listig och den andra sätter barnen i högsätet.

Renault var först på plan. Redan hösten 1996 lanserades Scénic, den första kompakta flexbilen. Barnfamiljerna föll pladask och det innovativa lilla högbygget sålde i jätteupplagor, medan resten av bilvärlden fick finna sig i att stå vid sidan och titta på.

Ingen tillverkare hade något motvapen och Scénic fick härja fritt på marknaden i flera år innan någon konkurrent fanns på hjulen.

Men med tiden har de flesta bilbyggare med självaktning tagit fram egna, mer eller mindre lyckade, varianter på Scénic-temat.

Det första riktiga nytänkandet efter Scénic stod Opel för genom Zafira, som erbjöd hela sju sittplatser på liten yta. De två extrasätena längst bak kunde dessutom smidigt fällas ned i lastgolvet när de inte behövdes och fanns på så sätt alltid med i bilen.

Nu har Toyota fört utvecklingen bland de kompakta flexbilarna ytterligare ett steg framåt med nya Corolla Verso, som har ett smått genialt system för fällningen av sitt-platserna bak.
Alla fem stolarna kan vikas ned i golvet och vips, så har den sjusitsiga familjetransportören förvandlats till en första rangens lastslukare. Stolarna fälls med ett enda enkelt handgrepp och på några sekunder skapas ett helt slätt lastgolv. Kan det göras bättre?

Motsvarande operation i Grand Scénic är betydligt besvärligare. Visserligen kan de två stolarna allra längst bak fällas ned i golvet och fåtöljerna i mittraden vikas ihop och fällas framåt.


Men för att få full lastlängd krävs att mittstolarna handgripligen lyfts ur bilen och det är inget man gör i brådrasket. Stolarna väger drygt 17 kilo styck och när man väl baxat ur dem ur kupén gäller det dessutom hitta någonstans att förvara dem.

I Corolla Verso, däremot, följer alla stolar alltid med på färden. Så när det gäller smidig lastbarhet och lätthanterlig flexibilitet går segern klockrent till Toyota, vars Easy Flat 7-system är marknadens hittills smartaste.

Kyrkbänkshårda
Medaljens baksida är att mittradens stolar har en tafflig sittkomfort. För att de ska kunna fällas ned i golvet har de monterats lågt och dessutom gjorts så tunna som möjligt. Resultatet blir att baksätespassagerarna får åka i helt oskålade stolar som är närapå kyrkbänkshårda och ger ett obefintligt lårstöd.

Den låga sittpositionen i kombination med karossens höga sidolinje skapar också en instängd känsla, något som knappast gör Corolla Verso till barnens favorit. De ser helt enkelt inte ut, vilket kan ge upphov till både kinkighet och åksjuka. 

I Scénic är det tvärtom, där sitter barnen bokstavligen i högsätet. De tre stolarna på mittraden är monterade betydligt högre än framstolarna, precis som i en biosalong. I kombination med stora glasytor ger det en förnämlig utsikt för dem som sitter därbak, även om de inte är så långa. Det är gynnsamt för åkhumöret.

Extra bra sikt blir det om man viker passagerarstolens ryggstöd framåt, en finess som Scénic är ensam om och som givetvis även kan utnyttjas när långa föremål ska transporteras. Prylar på 275 cm får plats inne i bilen.

Andra barnvänligheter som flygplansbord i framstolarnas ryggstöd är standard i Scénic, men kostar 1 350 kr extra i Corolla Verso. Toyotan saknar också den uppsjö av mer eller mindre hemliga småfack som finns i Scénic och som brukar vara upp-skattade gömställen för de favoritleksaker som får följa med på resan.  
 
Lättare att trivas
En annan sak som bara Renaulten erbjuder är att baksidan av mittstolarna kan förvandlas till fikabord med mugghållare om ryggstödet fälls framåt. Det går inte i Corolla Verso, där ryggstödens baksida bildar lastgolv när stolarna viks ned. 

Så trots att Toyotan är något rymligare på mittplatserna bak, det gäller såväl ben- och huvudutrymme som axelbredd, är det lättare för både barn och vuxna att trivas i Grand Scénics behagligare och högre monterade fåtöljer. 

Även i extrastolarna allra längst bak åker barnen helst i Scénic, tack vare en bättre utsikt. Men Corolla Verso är rymligast och smidigast att ta sig in i. Bakdörrarna är extremt breda, vilket också underlättar för mamma och pappa när barnstolar ska spännas fast i baksätet.

För vuxna är däremot sittplatserna längst akterut knappast något alternativ, inte ens som nödsäten. Man bör nog inte vara mycket äldre än 10-12 år för att sitta vettigt därbak i någon av bilarna.

Grand Scénic är 13 cm längre än Corolla Verso (och 23 cm längre än vanliga Scénic) och plockar pluspoäng på att den rymmer en del bagage även när alla sju sittplatser är ockuperade. Däremot har reservhjulet försvunnit. Det fick offras för att stolarna  längst bak skulle kunna fällas ned i lastgolvet och är ersatt av en lagningssats med tillhörande kompressor.

I Toyotan går det med nöd och näppe in några matkassar längst bak när bilen är fullsatt. Fast reservhjulet är i alla fall kvar, låt vara i det lilla formatet.  

Att Scénics bakersta säten sitter betydligt längre in i bilen än Toyotans borde rimligen även ge säkerhetsfördelar vid en påkörning bakifrån.  

Två helt olika filosofier
Trots att Corolla Verso och Grand Scénic i grunden är byggda enligt samma koncept och slåss om samma kunder upptäcker man ju mer man fingranskar bilarna att de representerar två helt olika filosofier.

Den stora skillnaden är att Renault tycks ha haft barnens behov som en viktig utgångspunkt när Scénic konstruerades, medan Toyota satsat det mesta krutet på sitt unika fällningssystem för stolarna utan att tänka så mycket på vilka som ska sitta i dem. 
 
Barnvänligheten gäller även designen. Toyota har tagit italienaren Elvio D'Aprile, med ett förlutet hos Ferarri, till hjälp för att få snits på nya Corolla Versos former. Han har lyckats med sitt uppdrag såtillvida att bilen ger ett kraftfullt och elegant intryck, samtidigt som det finns ett för biltypen stort mått av sportighet i karosslinjerna. Däremot har han låtit designen gå före funktionen, den extremt höga midjelinjen och de små sidorutorna är direkt förödande för små barns trivsel.

Även Grand Scénic är med sin säregna kantighet utstuderat formgiven och designad in i minsta detalj. Men i Renaults fall har utseendet inte tillåtit gå före barnens bästa, vilket borde vara självklart i en utpräglad familjebil.

Testlagets omdöme är solklart: Scénic är det rätta valet för alla som åker ofta och långt med barn som passagerare! 
         
Påminner om flipperspel
På förarplats är Scénic den mest futuristiska och de centralt placerade mätarna påminner mest om ett flipperspel, men fungerar ändå hyfsat efter en viss tillvänjning. Växelspaken är modernt placerad i instrumentbrädans nederkant och för att öppna och starta bilen behövs inte ens en nyckel, den är ersatt av ett nyckelkort.

Lägger man till 6 500 kr  på priset får man ett helautomatiskt system där bilen kan öppnas, låsas och startas med nyckelkortet i fickan. Elegant och praktiskt, åtminstone så länge elektroniken inte ställer till något spratt.   
    
Till och med handbromsen andas framtid i Scénic. Den är elektrisk och någon traditionell och utrymmeskrävande krycka mellan stolarna finns inte. Istället sköts allt med ett litet reglage till vänster om ratten. Aktiveringen sker manuellt och handbromsen släpper automatiskt när bilens sätts igång. 

Saknar traditionell nyckel

Bakom ratten på Corolla Verso är utsikten mer konventionell och mindre rörig. Man sitter lägre och mer personbilslikt än i Scénic och de bakgrundsbelysta mätarna är runda, tydliga och omgivna av en ljust grön bård.

Precis som Renault har Toyota växelspaken ovanför golvet, saknar traditionell nyckel och sätts igång med en startknapp. Vid en första anblick ger förarmiljön ett exklusivt och påkostat intryck, men det kommer lite på skam när man börjar fingra på plasten och finstudera instrumentbrädans alla skarvar och materialblandningar. Där finns uppenbara brister i finishen, vi hittade både gjutgrader och ojämna skarvar.

Toyotans interiör är också mörkare och murrigare än Scénics ljusa och luftiga inre. Att ta plats i Toyotan är lite som att krypa ned i en grotta, medan man sitter mer uppe på kullen i Renaulten.  
 
Men när det handlar om köregenskaper och chassi finns inte mycket att klaga på i nya Corolla Verso. Bilen är tryggt stabil i normal framfart, men samtidigt spänstig att hantera vid mer aktiv körning. De för biltypen sportiga karosslinjerna har täckning i verkligheten.

Fungerar utmärkt
Växellåda och styrning fungerar utmärkt och det enda som hämmar körglädjen är den något tröga motorn, som dessutom har en rå och påträngande ton när den ansträngs. 

Scénic har inte samma fina körkänsla som Toyotan. Det som sänker betyget är främst den märkligt diffusa styrningen med elmekanisk servo, som dessutom hela tiden ganska brutalt försöker dra ratten mot rakt fram-läge. Men även den sladdriga växelföringen påverkar negativt.

Corolla Verso känns också mer gediget ihopsatt än sin franska konkurrent och är, till skillnad från Scénic, välgörande befriad från såväl inredningsskrammel som slammer från hjulupphängningarna när den körs på dåliga vägar.

Toyotan visar sig även på styva linan i undanmanöverprovet, där den ringlar sig genom konbanan både stadigare och snabbare än Grand Scénic.

Renaulten kränger mer i de hårda svängarna och antisladdsystemet tvingas jobba hårdare för hindra att bakvagnen kastar ut, ett tecken på att Corolla Versos chassi i grunden är mer välbalanserat.

Men båda bilarna får godkänt och lite till för väghållningen under extrema förhållanden. Det blir "VG" för Grand Scénic och "VG+" för Corolla Verso.

Vid mer normal körning blir rollerna delvis ombytta. Då är den franska bilen lite livligare och nättare att hantera, samtidigt som fjädringskomforten är snäppet behagligare än i den mer bestämt avfjädrade Toyotan. Ljudnivån i kupén talar också till Scénics fördel, främst beroende på att däcksbullret och motorbrummet är bättre bortisolerat.

Fullvärdigt utrustade
Båda bilarna är fullvärdigt utrustade när det gäller säkerhetsdetaljer, med ett litet plus för Toyota som är ensam om aktiva nackskydd. Även i Euro NCAP:s krocktester har Corolla Verso lyckats bäst och bedöms som säkrast bland de kompakta flexbilarna, tätt före Renault Scénic som tidigare innehade titeln.

Att, som många barnfamiljer önskar, ha en bakåtvänd barnstol i passagerarsätet fram är däremot tveksamt i båda bilarna. Ingen av dem kan beställas utan krockkudde på passagerarsidan.

Istället kan föraren stänga av krockkudden elektroniskt, för den som nu törs lita hundraprocentigt på den tekniken. Det gör inte ens bilföretagen själva, enligt en färsk undersökning av Folksams säkerhetsforskare. Tolv av 19 tillfrågade generalagenter, (60 procent!), rekommenderade att barnstolarna skulle placeras bak trots att bilarna hade krockkuddar som gick att avaktivera.

Till Toyotas fördel talar den erkänt höga byggkvaliteten, som Renault sannolikt har svårt överträffa. I så fall ska det ha hänt mycket sedan förra generationen Scénic, som var långt ifrån problemfri. 
           
Men när det gäller rostskyddet är Scénic överlägsen och har de särklassigt bästa förutsättningarna att stå emot svenska höst- och vinterförhållanden.

Ekonomiskt skiljer inte mycket mellan bilarna, varken när det gäller inköpspris eller driftskostnader. Toyotans grundpris är något högre, men den är också bättre utrustad och en likvärdig Grand Scénic hamnar på i stort sett samma prislapp.

Men det är andra saker än pengar som fäller avgörandet i den här duellen...

SUMMERING:
Nya Corolla Verso är ingen dålig bil, tvärtom. I flera avseenden är den till och med bättre än sin franska konkurrent.

Ändå är Toyotan en klar förlorare i testlagets ögon. Orsaken är att den inte är tillräckligt barnvänlig.

I en bra familjebil måste barnen trivas. Det har Renault förstått och omsatt i praktiken. Därför vinner Grand Scénic.

Testad i Vi Bilägare nummer: 9/2004

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.