Bild
Nästa artikel

Biltest: Peugeot 307 SW

Nybilstest

Som femsitsig flexibel kombi: jättetrevlig. Som sjusitsig familjebuss: trång och misslyckad. Peugeot har tagit sig vatten över huvudet med nya 307 SW. De båda sittplatserna längst bak borde inte finnas.

Det är lätt att bli förtjust i Peugeots nya flexbil, 307 SW.

Åtminstone till en början och så länge man sitter bakom ratten och låter ljuset flöda in genom det stora glastaket: ytan är nästan 1,5 kvadratmeter.

Det fina första intrycket består när bilen får visa vad den går för på testslingans omväxlande och i många fall utmanande vägar. Peugeoten är både kvick och rolig i reaktionerna samtidigt som den är smidig att hantera; lättkörd som man brukar säga.

Busskänslan är noll, väghållningen utmärkt och som hängslen till livremmen finns ett standardmonterat antisladdsystem, ESP. Det griper in, mjukt men bestämt, om gränserna för väggreppet överskrids. Klokt nog kan systemet inte kopplas ur, utan finns alltid där som en extra livförsäkring. 

Så när det gäller körglädje och körsäkerhet finns inte mycket att klaga på. Tvärtom, i de ämnena hör 307 SW till de bästa i klassen och kör ifrån de flesta konkurrenter.

Även undanmanöverprovet, älgtestet populärt kallat, klarar den sjusitsiga Peugeoten utan problem. ESP-systemet håller bakvagnen under sträng kontroll och när farten blir för hög, drygt 70 km/tim, plogar bilen odramatiskt ur konbanan i den sista tvära svängen. Ett tryggt beteende som inte överraskar föraren.


Åkkomforten får också bra betyg. Kupébullret är väl dämpat för biltypen och fjädringen är för det mesta behaglig, trots de låga och breda däcken.

Undantaget är korta tvära gupp, där bilen stöter lite ociviliserat. Fjädringen är heller inte hundraprocentigt följsam mot underlaget och vid forcerad körning på dålig väg har hjulen en tendens att småstudsa över guppen. Men inte så mycket att det är någon större fara för väggreppet.
 
Prestanda räcker till, speciellt om man väljer den kraftfulla två-litersmotorn på 137 hk. Priset är 7 000 kronor högre än för 1,6-litersvarianten med 110 hk och det känns som väl investerade slantar. 259 kronor per extra hästkraft är klart överkomligt och på köpet får man ett avsevärt bättre vridmoment, det behövs på en bil som ofta körs tungt lastad.

Fast bränsleförbrukningen är en besvikelse. Vår testbil sörplade i snitt i sig 9,2 l/100 km och det är på tok för mycket. Den annars så pigga motorns gensvar på låga varvtal -  den känns halvdöd under 1 500 v/min -  är en annan skönhetsfläck.

Tummen upp
Men trots en del småmissar blir det mest tummen upp för den alerta och körtrevliga Peugeoten. Så länge du håller dig till framstolarna, vill säga. 

Tyvärr avtar det fina intrycket ju längre akterut i bilen du förflyttar dig. Och i de två stolarna allra längst bak, där du ska frakta det dyrbaraste du har, är det riktigt illa ställt enligt testlagets åsikt.

Stolarna är extrautrustning och kostar   2 944 kronor styck. Tur är väl det, det höga priset lär avskräcka många från att köpa dem. Ännu fler lär avstå när de ser hur man sitter i stolarna. Förutom att det är extremt trångt för andra än mycket små barn, har bältesgeometrin allvarliga brister.

Infästningen högt uppe mot taket gör att bältet inte ligger an mot kroppen, det fattades över en decimeter när vi lät testlagets minsta medlem (158 cm över marken) krångla sig på plats och prova. Hur går det om bilen krockar? Risken är stor att passageraren kastas ur diagonalbältet eller hinner slå huvudet i mittstolarnas ryggstöd innan bältet hinner fånga upp kroppen.

Exakt vad som sker vet vi givetvis inte - det beror på olyckans förlopp - men det är svårt att tänka sig att bältena längst bak fungerar som de ska vid en krasch. De bakersta stolarna hamnar också farligt nära bakdörren. Nackskydden tar nästan i rutan och deformationszonen är minimal.

Vad händer vid en påkörning bakifrån? Särskilt om den påkörande bilen är lite högre, typ stadsjeep.

Fungerar den extra förstärkning Peugeot byggt in i det bakre överhänget då? Javisst, säger Peugeot utan att tveka:

"Omfattande interna krocktester av 307 SW har definitivt visat att bilens konstruktion klarar krockar med både fem och sju passagerare på ett optimalt sätt. Längsgående balkar, specialdimensionerade för SW-modellen, förstärker bottenplattan ända fram till bagageutrymmets slut och styvar upp plattformen ytterligare", heter det i Peugeots svar på våra tvivel om säkerheten på de bakersta platserna.  Peugeot hävdar också att de interna testerna pekar på att 307 SW, precis som vanliga 307:an,  kommer att få minst fyra stjärnor i oberoende EuroNCAP:s krockprov när bilen så småningom testas där. 

Det är möjligt, men kommer 307 SW att köras mot barriären med fem eller sju åkande? Dessutom ingår inte påkörning bakifrån i EuroNCAP:s verksamhet

Så något objektivt och fullständigt svar på farhågorna om säkerheten på platserna längst bak lär varken Vi Bilägares testlag eller eventuella kunder få, ens när SW-modellen är krocktestad.

Skippa extrastolarna
Vårt råd blir därför: köp gärna en Peugeot 307 SW, men hoppa över extrastolarna i lastutrymmet. Då fungerar bilen som det är tänkt. Och du får dessutom ett vettigt bagageutrymme. Behöver du däremot en familjetransportör med fler än fem sittplatser, så välj något annat än 307:an.

Peugeotens ordinarie baksäte består av tre separata stolar som kan fällas, flyttas, lyftas ur och justeras nio centimeter i längsled. Det ger fin flexibilitet, men sittkomforten är i hårdaste laget och kvalitetskänslan i fällningsmekanism och infästningar lämnar en del övrigt att önska.
Vettigt är att bakstolarna är högre monterade än framstolarna för siktens skull. 307 SW är byggd som en biosalong, precis som förebilden Renault Scénic.

Den eleganta karossen är i grunden densamma som vanliga 307 kombi, sånär som på det stora glastaket. Det innebär att SW är lägre än konkurrenterna bland flexbilarna i mellanklassen och det är huvudorsaken till problemen med innerutrymmena. Men det är också förklaringen till den obefintliga busskänslan.  

Den som väljer en traditionell kombi istället för SW-versionen får samma utrymmen och ett bekvämare baksäte. Det som går förlorat är flexibiliteten. 

Priset för 307 kombi med två-litersmotor är 154 900 kr, men då är bilen betydligt enklare utrustad än den påkostade SW:n. Vill man gradera upp sin kombi till SW-nivå blir också priset i stort sett detsamma.

I det perspektivet är 307 SW att föredra. Framför allt för att du annars missar det eleganta glastaket, som faktiskt blir beroendeframkallande med tiden. Det finns bara på SW-versionen, där det är standard. Fast först undrar man vad det ska vara bra för. Det går ju inte ens att öppna. 
 
Behagligt ljus
Men när man levt med bilen ett tag så uppskattas det behagliga ljusinsläppet uppifrån. Och skulle solen trycka på alltför hårt (det är bara 22 procent av strålarna släpps igenom) är det lätt fixat.

Tryck på knappen mellan stolarna och vips så glider ett skyddande innertak fram och löser problemet. Men då känns det också trängre, mörkare och mer instängt i kupén och man börjar längta efter ljuset.

Den som funderar på vad som händer vid en krasch eller om bilen skulle volta kan känna sig lugn, åtminstone om man får tro tillverkaren. Enligt Peugeot är glastaket starkare än ett konventionellt plåttak och ger ett bättre skydd för passagerarna. Det splittras heller inte vid kraftiga stötar utan knycklas ihop, precis som vanlig stålplåt.

Men det är påståenden som ännu inte bevisats i något oberoende krocktest och den som tvivlar bör kanske avvakta ett sådant.   

Första intrycket av interiören i 307 SW är positivt och förarmiljön känns både ombonad, elegant och trivsam. Det är först när man börjar fingranska detaljerna som en del mindre lyckade lösningar avslöjas.

Satelliterna för manövrering av radio och farthållare (extrautrustning) på var sin sida av ratten har en obegripligt dum placering och är helt skymda för föraren. Knappar i ratten är betydligt bättre.

Lite betänksam blir man också över en del misspassningar på och runt instrumentbrädan. Att  dörrsidornas överkant och instrumentbrädans övre del, som är tänkta att löpa i en obruten linje, inte har samma blå nyans är heller ingen fullträff. .   
 
Nej, någon kvalitetskänsla à la Audi eller BMW har de franska inredningsarkitekterna inte lyckats få till.

Men Peugeot 307 SW kostar också väsentligt mindre.

179 900 kronor är inte direkt något lågpris, men det är heller inte överdrivet med tanke på den generösa komfortutrustningen och det ovanligt gedigna säkerhetspaketet.
I stort sett allt som behövs ingår och några dyra kompletteringar behövs inte.

Prisvärd var ordet!

Testad i Vi Bilägare nummer: 16/2002

Biltest: Peugeot 307 SW
Biltest: Peugeot 307 SW

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.