Bild
Nästa artikel

Biltest: Opel Vectra

Nybilstest

Fastän Opel Vectra från 1996 fortfarande känns och ser ut som en rätt modern bil, bleknar den till en slapp föredetting bredvid nya Vectra. Opels gamla storsäljande namn sitter nu på en bil med kvaliteter som närmar sig de fina märkena, men som inte kostar därefter.

Det räcker med att gripa tag i ett dörrhandtag för att ana, att Opel försökt höja Vectra över medelmåttorna. Handtaget är ovanligt bastant och förmedlar en känsla av styrka och pålitlighet - som att ta i en hård, valkig näve.

Såna trix är bilkonstruktörer duktiga på. Fast det gäller förstås att orka löpa linan ut och få hela bilen att kännas likadan.

Det har Opel lyckats med. Nya Vectra ser ut, känns, låter och beter sig som en bil med inbyggd kvalitet av lite bättre slag än många konkurrenter.

Stilen är rustik som ett tyskt Gasthaus. Kraftiga sidor, nos som en murbräcka och akter som en trålare. Helheten har blivit bra. Vectra märks på parkeringarna. Den ser lite kraftigare ut än de flesta andra bilar.

Inte minst gamla Vectra ser tunn ut bredvid sin uppumpade efterträdare. Det skiljer inte bara i linjeföring utan även i mått. Nya Vectra har genomgått den sedvanliga modellbytesprocessen och växt en halv storlek.

Jämfört med förra modellen är den en decimeter längre, nio centimeter bredare och fyra centimeter högre. Dessutom har hjulaxlarna dragits i sär (fyra cm) och hjulen flyttats ut.
Alla extra centimetrar märks förstås även inuti kupén där det blivit högre, bredare och luftigare. Baksätespassagerarna kan sträcka ut benen i 3,5 cm mera luft och behöver inte heller ha det så trångt i sidled. Med ett plus på fyra centimeter räcker sätet till i bredd till för tre inte alltför stora personer.


Gummikänsla
Konkurrensen i den större mellanklassen är ju mördande och den som vill hålla sig på en vettig prisnivå kan inte hitta på några dyrare nyheter. Vectra kommer heller inte med några häpnadsväckande innovationer. Men det är en klokt och omtänksamt konstruerad bil och Opel har satsat på att förbättra utrustning och kvalitet.

Det som först märks är kvalitetshöjningen i inredningen. Plastpanelerna är överdragna med ett ytskikt som gör dem trevliga, lite dämpat gummiaktiga, att ta på. Tygerna, klädseln i taket, de filt- eller gummiklädda facken… det känns fint.

Testbilen hade både ädelträlister och en ilsket gulaktig skinnklädsel för 22 900 kr, men den bortser vi ifrån.

Många inställningar
Framstolarna har blivit fastare och större och är bekväma. I Elegance-versionen, som vi provade, kan både förar- och passagerarstol justeras i både höjd och vinkel med enkla pumpspakar. Det finns många steg att välja mellan och den som hittar rätt inställning har en sittkomfort som räcker för mycket långa köretapper.

2,2-litersmotorn startar villigt och växelföringen visar sig vara av det smöriga slaget. När bilen rullar iväg kommer nästa kvalitetsförnimmelse. Vectra är tyst. I fart hörs det i stort sett inget från motorn och vindbruset är försumbart. Trots sin storlek har bilen ett lågt luftmotståndsvärde, cw 0,28. Om inte de breda (215 mm) däcken dånade en del mot vägen skulle bilen susa fram.

Vectra är behaglig att köra och lätt att manövrera - med ett undantag. Blinkersspaken är inte som på andra bilar. Den fjädrar tillbaka utan att ändra läge när man slår till på den. Det är svårt att vänja sig vid och kan också ge upphov till en del trassel.

I vanliga svängar slutar bilen blinka när föraren svängt tillbaka ratten. Vid filbyten är det en annan sak. Då svängs inte ratten tillräckligt för att stoppa blinkningen. Därför har spaken två funktioner: om den touchas lätt blinkar det bara tre gånger.
 
Tyvärr är det lätt att klämma till spaken för hårt. Varpå bilen blinkar ihärdigt även när den har svängts. Varpå föraren nervöst petar på spaken för att få stopp på blinkandet. Det är lätt att bli för hårdhänt och bilen börjar omedelbart blinka åt andra hållet. Varpå föraren petar ännu mer nervöst på spaken - och får igång blinkersen åt första hållet… och så där kan man hålla på ett bra tag inför medtrafikanternas förbryllade ögon.

Gnisselgrupp
På normala landsvägar - d v s med gropar, gupp och trasig asfalt - märks det att Opel satsat hårt även på chassiekvalitet. Hjulen fjädrar tyst och med en tyngd som vanligen märks bara i de dyrare märkena. Mycket litet av hjulens rörelser fortplantas upp i ratten. Det hörs inget knirk, knak eller kvid.

Opel har faktiskt haft ett "gnissel- och knak-team" med uppgift att ta bort alla oljud i nya Vectra. Det tycks ha jobbat ambitiöst.
Vectras hjul är avancerat upphängda, bl a i länkarmar av aluminium. (Kommande Saab 9-3 får i princip samma chassi). Bakaxeln består av fyra länkar vid varje hjul - en multilink alltså. Att det inte är några klena, simpla prylar undertill märks när det går undan på någon liten krokig, hoppig väg.

Hjulen håller kvar greppet både på slagig väg och i hårda, guppiga inbromsningar. Små ilskna slag känns mindre i Vectra än i de flesta konkurrenter - chassiet filtrerar bort sådana irritationer. Möjligen kan bilen kännas lite tung i de kvickaste manövrerna, men den är följsam och pålitlig.

Det goda beteendet är inte bara upphängt på hjulen. Grundstommen är också extra vridstyv, vilket vi berättar mer om nedan.

Exakt hur pålitlig nya Vectra är testar vi i en vanlig undanmanöver, fyra skarpa svängar fram och tillbaka som runt ett hinder, på en sträcka av 40 meter. Vi kommer upp i 75 km/tim - och det är en hög fart - innan krängningarna får bakhjulen att tappa greppet.

Till standardutrustningen (i 2,2-litermodellen) hör en slirkontroll, TCS, som stryper motorn när framhjulen börjar slira i förhållande till varandra. Vectra kan också utrustas med sladdhämmare, ESP, för 5 400 kr. För denna måttliga summa får bilköparen en ny och mer avancerad ESP som tvingar bilen på rätt köl genom att bromsa upp till tre hjul, vilket gör operationen stabilare.

Långa steg
Det spänstiga chassiet gör att Vectra klarar sig utmärkt när man jagar den på små svängiga slingor, men motorn är inte den mest inspirerande drivkällan för sådana övningar. Den är kopplad till en växellåda med långa steg mellan de lägre växlarna och det blir svårt att hitta någon växel som ger perfekt drag. Antingen är varvet för lågt eller högt.

2,2-litersmotorn orkar dock, även från låga varv, även om den inte får riktig snärt förrän strax innan 4 000-strecket på varv-räknaren. Den är trevlig och tillräckligt rapp för de flesta vardagliga situationer, men förare med hetsigt humör tycker nog att den är lite tam. Avståndet mellan gaspedal och motor verkar också en aning långt. Gensvaret kunde vara kvickare.

Styrningen är heller inte den mest perfekta för förare som gillar att ha kontakt med vägen. Den är lite diffus. Vectra har en bränslebesparande elektrohydraulisk styrning och den filtrerar bort lite kontakt mellan ratt och framhjul.

Långa serviceintervall
Vad som antagligen kommer att märkas med tiden, är hur väl Opel lyckats höja driftskvaliteten hos nya Vectra. Det har gjorts en del för att förlänga service och förbättra den långsiktiga driftsäkerheten. Istället för sedvanligt elsystem styrs till exempel Vectras elektriska funktioner av tre s k databussar med olika hastigheter. Serviceintervallerna har utsträckts till två år eller 3 000 mil och tändstiften behöver bara bytas var åttonde år.

Något som tack och lov de flesta aldrig kommer att upptäcka är kvalitetshöjningen av krocksäkerheten. Nya Vectra är betydligt starkare än den gamla modellen. Med hjälp av 15 olika sorters stål har bilen blivit 74 procent (!) mer vridstyv än gamla modellen.
Säkerheten i sidokrockar tas t ex upp av en mittstolpe i boronlegering som är det starkaste stål bilindustrin använder i dag.

Den starka skyddsburen är inredd med allsköns dämpande utrustning för att klara de åkande vid en krasch. Till standardutrustningen hör dubbla front- och sidokrockkuddar och krockgardiner. Alla ytterplatser - även bak - har både bältessträckare och kraftbegränsare och förarens ben skyddas av pedaler som ramlar ned när bilen deformeras.

Framsätespassagerarna sitter i stolar som är utrustade med Saabs skydd mot pisksnärtskador. Det har också förbättrats. Exakt hur har Opel varit lite förtegen om - det fick Saab berätta när nya 9-3 visades.

Upp 10 000
En fullkomligt ny bil, större och mer sofistikerad, säkrare och mer komfortabel - det luktar prishöjning. Jodå, så är det. Nya Vectra blir dyrare än föregångaren, men inte så mycket som man kan tro. Allt som allt handlar det om cirka 10 000 kronor för den testade modellen och det är inget att bråka om.

Någon kraftigare prishöjning vågar sig nog inte Opel på. Nya Vectra måste lyckas. Det är länge sedan (fyra år) den gamla modellen var toppsäljare i Europa. De senaste åren har Opels försäljning inte varit vad den borde. Nu satsas allt hopp på Vectra.

Inte minst i Sverige vässar Opel klorna för att kunna hugga tag i den viktiga tjänstebilsmarknaden. Det märks i utrustningslistan. Där finns exempelvis ett speciellt förmånligt "företagspaket" med klimatanläggning, farthållare och radio för måttliga 7 500 kr. All annan tänkbar utrustning går också att stuva in i bilen, såsom navigation, läderklädsel, parkeringssensor, telefon, nivåreglering, regnsensor…

Testad i Vi Bilägare nummer: 10/2002

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.