Bild
Nästa artikel

Biltest: Nissan 350Z GT, Mazda RX-8

Nybilstest

Mullrande V6:a eller vinande wankel? Nissan 350Z GT och Mazda RX-8 är två japanska sportvagnsklassiker i nya kostymer. Båda fascinerar, fast på olika sätt.

Du märker den direkt. Skillnaden, alltså. Det enda du behöver göra är att åla dig på plats i sittbrunnen och vrida om tändningsnyckeln.  

I Nissan 350Z sprätter den mustiga V6:an igång med ett dovt, bluddrande muller. Det låter både trimmat och pockande potent. Very sportish, för att travestera en gammal reklamklyscha från Saab.

Gör du samma sak i Mazda RX-8 hörs nästan ingenting. Den tvåskiviga wankeln är diskret som en brittisk gentleman och ger varken ifrån sig ljud eller vibrationer när den väcks till liv. Silkeslen är ordet. 

Motorkaraktärerna är intressanta, eftersom de så tydligt speglar bilarnas personligheter i stort.
Nissan är den kompromisslösa gatracern som strikt följer det klassiska sportvagnsreceptet; motor fram, drivning bak, två sittplatser, påkostat chassi och massor av rå kraft under huven.

Gasresponsen är omedelbar och 350Z är blixtrande snabb, både från stillastående och i omkörningssituationer. RX-8:an har ingen chans att hänga med, varken i verkligheten eller i våra mätningar.

Enda gången RX-8:an på allvar förmår utmana sin kraftfulla konkurrent är när bilarna pressas hårt på testslingans krokiga asfaltväg, där wankelmotorns exceptionella varvvillighet kommer till sin fulla rätt.


Föraren kan hela tiden ligga kvar på treans växel och låta varvräknarmålen pendla mellan 5 000 och drygt 9 000 v/min, ett register där 231-hästarswankeln visar sig från sin allra bästa sida. Med ett hest ylande skjuter den på så att det känns i ryggslutet.

I  350Z krävs ständiga växlingar mellan trean och fyran för att hålla farten uppe. Varje växelbyte ger en liten tempoförlust, och vips så är fördelen av de extra hästkrafterna och det maffigare vridmomentet som bortblåsta. 
 
På låg- och mellanvarv känns däremot Mazdas rotationsmotor hopplöst tunn i jämförelse med Nissans skönsjungadeV6:a, som svarar rappt på i stort sett alla växlar och  varvtal. 
 
Förödande törstig
RX-8:an är också förödande törstig, hög bränsleförbrukning är en av wankelteknikens förbannelser, och vi lyckades aldrig att komma under litern per mil under testperiodens drygt 150 mil.  
 
När bilarna kördes i lugn takt efter varandra under identiska förhållanden behövde Mazdan 11,2 l/100 km och Nissan 9,0 l/100 km.

I lite mer uppskruvat tempo på samma sträcka ökade RX8:ans förbrukning till 16,7 l/100 km medan 350Z landade på 13,2 l/100 km, trots att Nissan är både tyngre och har en mer potent motor.

Det blir bakläxa för wankeln, trots att Mazda jobbat intensivt med att minska såväl förbrukning som avgasutsläpp. 

Som helhet är annars RX-8:an en sällsynt fascinerande skapelse som borde ha alla förutsättningar att bli en första rangens kultsportvagn. Mazdan är så nära en serietillverkad konceptbil man kan komma.

Designen är fräck och spektakulär, motorteknologin unik och som grädde på moset finns fyra dörrar och ett baksäte som rymmer vuxna. Något liknande kan ingen konkurrent erbjuda.

Med lite god vilja skulle Mazdan till och med kunna fungera som enda bil för den lilla familjen, åtminstone hjälpligt.  Så när det gäller praktisk användbarhet är RX-8 oslagbar i sportvagnsklassen.

Väghållningen är superb i båda bilarna, som klokt nog är byggda för att vara trygga när de körs på gränsen. Hårt pressande är de konsekvent milt understyrda och bakvagnarna håller spåret utan överraskande utbrytningar, även med de standardmonterade antisladdsystemen urkopplade.

Men den som vill kan givetvis köra brett också. Det är enkelt att med gasfoten hänga ut akterpartierna i böjarna (på bana, förstås) och även då är bilarna förvånansvärt enkla att tygla; ett resultat av fint balanserade chassier. 
  
Ont i öronen

Ronden väghållning blir oavgjord. Fast när det gäller sportig körkänsla är det Nissan som tar hem spelet. Främst tack vare mindre krängning i böjarna, mer kraft i motorn och aningen bättre skärpa i styrningen.

Men Mazdas växellåda är rappare att hantera och den elmekaniska servostyrningen är den bästa testlaget provat; snabb och exakt i reaktionerna och med finfin känsla. 

Åkkomforten är av naturliga skäl inte av högsta klass i någon av bilarna, här är det väghållningen som har högsta prioritet. Men RX8:an är i alla fall minst obekväm. Den är något mjukare i fjädringen än 350Z och har framför allt mindre däcksbuller.

Mazdan är bara plågsamt högljudd på grov asfalt, medan Nissan är på gränsen till outhärdlig att åka i. Däckdånet i 350Z gör nästan ont i öronen och att lyssna på radio eller prata i normal samtalston kan man glömma om inte underlaget är slätt som ett salongsgolv.

Okej att motorn både får och ska låta i en bil av den här typen, men att åka omkring med över 80 decibel däckdån ringande i öronen är inget man drömmer om. 
   
På ett område plockar dock Nissan komfortpoäng; förarstolen är betydligt bekvämare än Mazdas stenhårt stoppade träsmaksfåtölj. En lustig detalj är att stolarna i 350Z GT är olika utformade.

Föraren placerar baken i en utpräglad sportstol med rejäla sidovalkar, medan den som åker bredvid sitter i en mer komfortinriktad stol.

350Z och RX-8 är likvärdigt utrustade när det gäller passiv- och aktiv säkerhetsutrustning (se tabell på nästa sida). Vilken som klarar sig bäst vid en krasch står däremot skrivet i stjärnorna. Ingen av bilarna är oberoende krocktestad av Euro NCAP.


Testad i Vi Bilägare nummer: 10/2004

Biltest: Nissan 350Z GT, Mazda RX-8
Biltest: Nissan 350Z GT, Mazda RX-8

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.