Bild
Nästa artikel

Biltest: Ford Fiesta

Nybilstest

Fiesta har alltid varit en av Fords storsäljare. Nu tar Ford ett kliv uppåt med nya Fiesta. Den är byggd på en helt ny plattform med högre säkerhetsnivå och rymligare kupé. Men det innebär också ett högre pris.

Ser vi till yttermåtten är Fiesta ungefär lika stor som övriga bilar i klassen, t ex VW Polo, Citroën C3 och Skoda Fabia. Men när man kliver in och sätter sig i framsätet känns Fiesta mindre. Man får inte riktigt samma intryck av en stor luftig kupé. I Citroën C3 och VW Polo har man en känsla av rymd som inte riktigt infinner sig i Forden. Ser vi däremot till kalla siffror så hävdar sig Fiesta mycket väl.

Ford har prioriterat utrymmet lite annorlunda. Fiesta har fått ett skapligt baksäte som naturligtvis tar lite utrymme från de två där fram. Man kan utan problem trycka in två fullvuxna i baksätet, eller tre barn. Takhöjden räcker faktiskt till också för långa personer. Dessutom är bakdörrarna och dörröppningen rejält tilltagna. Ändå har man ett hyfsat bagageutrymme.

Samtidigt som karossen på den nya bilen blivit åtta cm längre har axelavståndet ökats till drygt 248 cm vilket slår de flesta i klassen.

Hårt stoppad
Framstolarna och baksätet har hård stoppning. Både i sittdyna och i rygg. Det är i och för sig oftast bättre än hängmattemjukt när man sitter länge. Men det finns ju graderingar. Sittdynan är också lite för rak. Ändå kan man justera hur högt man sitter genom att höja respektive sänka stolens bakkant. Jag använde lägsta läget och önskade att jag hade kunnat få lite bättre stöd för benen genom en ännu bättre lutning av sätet. Måste man använda det högsta läget känns det som om man ska kana framåt.


Ryggstödet har inte justerbar svank och blir lite för träigt i längden. Och vill man luta sig mot nackstödet hamnar man i ett läge som påminner om när tandläkaren kollar tänderna. Klart obekvämt.
 
Nackstödet borde vara så nära huvudet som möjligt, inte minst av säkerhetsskäl.

Jag har inte svårt att hitta en bra körställning i Fiesta, men har några invändningar mot komforten. Är man lång hamnar höger knä mellan styrkolonnen och mittpanelen. Då går det inte att "fälla" ut högerbenet för att få en vilsammare ställning.

Det är svårt att göra en liten bil tyst. Det buller som kommer in i Fiesta är en kakafoni av olika ljud och uppfattas inte som riktigt irriterande förrän i hög fart.

Instrumenteringen går i vanlig Fordstil. Lite stramt och lätt att hitta rätt, förutom den lilla infällda displayen för motorvärme och bränslemängd. De är mycket svåra att se i starkt dagsljus eftersom mätarna helt enkelt är för små och lyser för svagt. Svart instrumentbräda är ett plus. Fiestans stenhårda, lite blanka paneler ger en lite äldre känsla. Det är förstås lättare att hålla en sådan yta ren.

Nya motorer
Reglagen till spolningen av vindruta och bakruta, en spak på höger sida av rattstången, kräver lite invänjning. När rutan behöver en rengöring har jag automatiskt dragit spaken mot mig och sedan suttit som ett frågetecken. Inget händer. Men så hörs bakrutetorkaren vispa över glaset och spola. Aha! För att rengöra vindrutan gäller det att trycka på spakens ytterände.

Ford presenterar också några nya motorer i Fiesta, dels en 1,3-liters bensinmotor, dels en 1,4-liters turbodiesel med common-rail bränsleinsprutning. Den vanligaste versionen tros ändå bli just den bil vi testat, Fiesta Ambiente, med bensinmotorn på 1,4 liter. "Ambiente" innebär ett visst utrustningsalternativ - det lägsta och billigaste.
 
Med 80 hästkrafter får man hyfsade prestanda, helt jämförbara med de närmaste konkurrenterna, några få undantagna. 13,5 sekunder från stillastående upp till 100 km/tim låter kanske inte så vidare kvickt. Och toppfarten (168 km/tim) är mest av akademiskt intresse.
 
En småbil som Fiesta har naturligtvis helt andra förtjänster än kvick acceleration. En av dem är just den lilla motorn och den lilla karossen. Fickparkering är busenkelt. Det blir dessutom avsevärt mycket billigare att hälla i full tank. Och man behöver inte göra det så ofta trots att tanken bara rymmer 45 liter. I normal blandad körning hamnade vi på 6,6 l/100 km. Stockholms-trafiken är hopplöst stillastående vilket gör att bränsleförbrukningen kan skilja sig markant mellan olika dagar beroende på kösituationen.

Rejält lyft
Nya Fiesta har mer distinkta köregenskaper än förra modellen. Karossen är vridstyvare och med en stram hjulupphängning blir köregenskaperna därför mycket vassare. Det märks när vi pressar bilen maximalt.
 
Vägegenskaperna har med det nya chassiet fått ett rejält lyft. Undanmanöverprovet klaras därför elegant såväl när man kör med bilen olastad som med nästan full last. Fiesta överstyr när man närmar sig gränsen för väggreppet. Bakvagnen kommer kasande. Det sker mjukt och hanterbart. Med en starkare motor är troligen den här bilen riktigt sportig.

Hjulupphängningen bak är en betydligt bättre konstruktion än tidigare. Nu har Fiesta en torsionsbakaxel, ungefär som Polo, med separat placerade skruvfjädrar och teleskopstötdämpare. Det ger ett stabilt och säkert uppträdande när man pressar bilen hårt. På köpet inkräktar hjulupphängningen mycket lite på bagageutrymmet.

 Dyr småbil
Styrningen är ovanligt nog inte elektriskt assisterad, utan hjälpkraften kommer via hydraulpump - "för att behålla styrkänslan". Jag vet inte riktigt om jag skriver under på det. Snarare skulle nog vägkänslan vinna på en lite mer direkt styrning. Å andra sidan är det lättare att klara snabba manövrer med en lättgående styrning.
Nya Fiesta är bättre på i stort sett alla punkter jämfört med äldre versionen. Men om man bara sätter sig i framsätet blir det tufft. Där bjuder många konkurrenter på högre komfort, luftigare kupé och snitsigare design.

I den här bilklassen är priset ett synnerligen tungt vägande skäl. Nu drar priset iväg rätt ordentligt. 117 000 kronor för 1,4i med lägsta utrustningsnivån innebär att Fiesta prismässigt klivit upp en nivå.

Ford har uppenbarligen satsat en hel del på säkerhet, både aktiv och passiv. Nackskydden bak är till exempel ovanligt rejäla för att vara en småbil och passageraren måste dessutom justera dem rätt för att inte ha dem som en puckel i ryggen. Lite tveksamma är vi inför Fords lösning att endast tillhandahålla avstängningsmöjlighet av främre passagerarkudde mot pristillägg. Fyra krockkuddar är standard och krockgardin är tillval. Småbilarna har numera samma utrustning som stora familjebilar.

Ett minus
Ett minus sätter jag för avsaknad av fästen för barnstol.

Då det gäller rostskyddet konstaterar vi att Fiesta absolut hör till de bättre i klassen, även om vi har några anmärkningar efter vår besiktning.

Ser vi till Vi Bilägares egen attitydundersökning Bil-Q 2001, framgår det tydligt att Fordägarna är betydligt mer nöjda med de senaste modellerna. Då det gäller egenskaper och kvalitet placerade sig faktiskt Ford som trea efter BMW och Toyota i fråga om ett - tre år gamla bilar. Lika nöjda är dessa ägare med Fordverkstäderna. Så det finns uppenbarligen en god förutsättning för de som tänker sig att köpa Fords nya småbil.

Testad i Vi Bilägare nummer: 11/2002

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.