Bild
Nästa artikel
Torghatten gör sig bra både på avstånd och som upplevelse inne i berget, en 160 meter lång vandring.
Torghatten gör sig bra både på avstånd och som upplevelse inne i berget, en 160 meter lång vandring.

En snäll Norgevisa

Resa

Vad har Torghatten, Svartisen och den av Moltas Erikson omsjungna Petter Dass gemensamt? Jo, längs med norska Kystriksveien får vi allt till livs och en snällare version av Norgevisan.

Det fanns en tid under 1960-talet när förbindelserna mellan Norge och Sverige blev aningen frostiga. Hasse & Tage skrev och Moltas Erikson sjöng i det som norrmännen uppfattade som värsta nidvisan.

”Dom gör ju inga bilar och cyklarna är kass, och deras enda stora skald han heter Petter Dass.”

Vi återkommer till Petter Dass, men vi tar allt från början. Hyrbilen, en liten VW Polo, hämtas ut vid Bodö Lufthamn. Första anhalt är världens starkaste malström, Saltstraumen, en halvtimmes bilfärd från Bodö. En tidtabell, i det här fallet exakt 12:09, anger när strömmen är som starkast.

Styrkan varierar och har sin topp vid fullmåne. Här ska 400 miljoner kubikmeter vatten var sjätte timme sugas in i ett 150 meter smalt sund. Som värst är hastigheten uppe i 20 knop, cirka 40 km/tim.

Det är gråmulet och blåsigt men ändå åker några våghalsar ribbåt så nära de starka strömvirvlarna att det ser verkligt farligt ut. Måsarna lever ett lugnare liv och flyter vant med i virvlarna. Men nog går tankarna till Edgar Allan Poes skräckberättelse om en fatal malström, belägen till havs utanför Lofoten.

Vi parkerar under bron intill och äter fish and chips på kafé Kjelen, på hitsidan om kyrkan. Från restaurangen ser vi hur sportfiskarna från de hala klipporna vevar in den ena gråsejen efter den andra.

 

Från Saltstraumen åker vi vidare till Salt, en timmes resa med avtag från Kystriksveien vid Sandhornöybrua. Det här blir en betydligt lugnare tilldragelse vid den uppbyggda miljö- och friluftsinstallationen i Langsanden. Efter att ha tittat på en kort svart/vit film i 40-talsstil om projektet slår vi oss ner på renfällar i kaféet och äter våfflor och mackor med brunost och språkar med Guro Storteig, en av eldsjälarna i projektet.


– Meningen är att knyta samman arktiska områden i norr, och Salt-projektet finns också på Grönland, Island, Färöarna och i Ryssland, säger Guro som är barnfödd i trakten och talar sig varm för naturen och havet.

Hon går med ut och visar på alla de spektakulära byggnaderna på stranden, bland annat en fjälltoppsliknande konstruktion där en stor konsertscen är inhyst. Sju niellor (samehus) står i sanden, för hugade övernattande att hyra, med eller utan lakan och frukost.

Känns det för kallt med Atlantens vågsvall kan man medelst en lång spångväg över tuvor, sand och sänkor ta sig till en jättestor sauna med tolv rejäla avsatser i fem sektioner och mycket högt i tak. I den byggnaden finns också en bar och i den baren arbetar tyska Luise Langenham.

– När jag läste om projektet tog jag genast kontakt för att höra mig för om jobb och här står jag nu.

Hon berättar att det finns eget Salt-öl, gjort på pors och havssalt, och att det finns planer på eget Salt-salt.

Målet för ett första nattläger är lilla Inndyr och byns enda hotell och näringsställe, Heimsjyen. Rummet är fräscht med härligt turkost bäddlinne och vi ger ett plus för god pizza, men köket stänger till och med tidigare än utlovade kl 19 och att få frukost så tidigt som 7.30 låter sig inte göras utan extrainsats från en anställd. Fem minuters biltur från Inndyr ligger sevärdheten Gildeskål kyrka, byggd 1130.

Tyvärr regnar det ihållande på väg söderut dagen därpå så vi får trösta oss med Albert Hammonds ”It Never Rains In Southern California” i öronen – tack trevliga nostalgimusikkanalen NRK1! Vi åker utmed berg och hav på väg mot Glomfjord och till Randi Tinnan, en sann patriot och vägvisare.

Hon tar oss med upp på det 680 meter höga Glomfjället och trätrapporna i Fykan, 1 129 trappsteg utmed bergväggarna, klart 1913. Leden börjar med en svajig gångbro över en ravin. Höjdrädda och knäsvaga bör tänka sig för innan de ger sig av. Tidigare var detta enda vägen upp till toppen men numera finns bilväg, som på grund av snörika vintrar öppnar först till påsk. Vi vågar oss också, trots varning för passage på egen risk, köra genom en gruvtunnel från 50-talet.

En minnessten visar hur Operasjon Muskedunder inleddes den 15 september 1942, i avsikt att spränga kraftverket för att hindra tyskarna att komma åt aluminiumproduktionen, något de behövde till sitt flygvapen. De sabotörer som tyskarna fick tag i avrättades samtliga, på order av Hitler själv.

Randi Tinnan visar oss den gula linbanan som användes av Norsk Hydro (som för övrigt använde sig av svenska Norgehistorier i sin reklam), numera fusionerat med Statoil till StatoilHydro.

– Jag hoppas att det blir visningskraftverk igen, säger hon.

 

På vägen söderut får vi närkontakt med Svartisen, Norges näst största glaciär. En av glaciärarmarna syns tydligt. Turister kliver på och fyrhjulingar hissas upp på båt för äventyrligheter på andra sidan fjorden.

På eftermiddagen är det dags för den
första av totalt åtta färjeturer under resan på Kystriksveien, bland annat Jektvik–
Kilboghamn, en dryg timmes överfart, där vi sånär missar att vi passerar Polcirkeln ute till havs.

Mer krigshistoria blir det på Grönsvik Kustfort i Nesna, två mil söder om Kilboghamn. Det byggdes av tyskarna under andra världskriget, och är i dag en fin och mycket intressant utställningslokal.

Ragnar Selnes berättar om den lokala ockupationshistorien, om hur angivaren Henry Rinnan avrättades som landsförrädare och att tyskarna avrättade runt 10 000 norrmän för småförseelser.

– Samtidigt dog 13 000 ryska krigsfångar i Norge, på grund av undernäring och hårt arbete bland annat. Också ryska civila, många barn, dog. Nu är de ryska gravarna uppgrävda och samlade på samma plats, i Tjötta, som ni kommer att passera längre söderut.

Vägen till nästa övernattning, Sandnessjöen, är så regnig och dimmig att det är svårt att se mer än någon meter i taget och vi missar Vindenes hus, en del av skulpturlandskapet Nordland. Däremot är Helgelandsbron, en hängbro med höga pyloner och 1 065 meter lång, en häftig upplevelse.

Nästa morgon blir det en avstickare med färjan till ön Dönna. Här finns enligt många bedömare Nordnorges vackraste kyrka som var i privat ägo från begynnelsen på 1200-talet. Nu tillhör den Dönnes gård som har hotell- och restaurangverksamhet, för dagen fullt upp med bröllopsförberedelser. Vi får ändå en privat guidad tur i kyrkan som har 1,5 meter tjocka väggar och har samma byggherre som Nidarosdomen i Trondheim. Här finns originalfigurer från både 1200- och 1600-talen, symboliserande fina egenskaper som fromhet och rättfärdighet.

– Figurernas armar är kapade eftersom de höll i katolska symboler, berättar vår guide Johannes Carlsen.

Det mest spännande är förstås den hemliga dörr som visar sig dölja en gravkammare. Vi får bara titta in i det fuktiga och dunkla mausoleet. Två släkter har bidragit med 22 lik i kistor av varierande storlekar och utstofferingar. Den sista kistan placerades här 1869.

 

Från andlig spis till lekamlig är det inte långt. Förnämliga Kafé 3 Kalver doftar nybakat långt ut på gården och här frestas med husets ugnsbakade bacalao (torsk) eller räkor med husets örtbröd. Det blir till slut äggsallad med lax på frasigt hembakat bröd. Jättegott! För att inte tala om bakverken Suksesstarte med smörkräm och mandelbotten samt Verdens beste med maräng och vanilj!

Ett skäl att åka på öarna utanför huvudorten Sandnessjöen är att fjällkedjan De syv söstre (De sju systrarna) i normala fall som bäst avtecknar sig härifrån. Dessvärre är fortfarande sikten usel med regnmoln som effektivt döljer topparna. Istället får vi glädja oss åt en pratstund med en av de anställda på färjelinjen Flostad–Sövik, Sara Johansen. Hon är från Fagersta men har flyttat till Norge med sin mamma.

– Jag trivs jättebra i Norge och med att städa här på båten. Man träffar så många trevliga människor och jag tycker om att prata med folk.

I Alstahaug påminns vi om de en gång lite ansträngda förbindelserna mellan Sverige och Norge på 1960-talet. Just här stöter vi på Petter Dass-museet. Herr Dass visar sig ha varit en respekterad och omtyckt kyrko-herde, poet och författare som man här i trakterna är mycket stolt över. Och det inte enbart för att det var tunnsått med kändisar på den här breddgraden.

– Hit till Nordnorge kom kulturen sent. Han skrev enkla, fantastiska dikter och sånger om vardagliga ting för allmänheten. Fiskarhustrur stickade in Petter Dass-symboler i mössor och vantar, säger arkitekturstuderande Magnus Ström som visar oss runt.

Till Petter Dass ära är ett magnifikt och supermodernt museum byggt, i en kombinerad stål-, granit- och betongkonstruktion, täckt med skivor av zink, allt i en nordisk anda inspirerad av Alvar Aalto och Ralph Erskine och ritad av arkitektbyrån Snöhetta, som står bakom Oslos uppmärksammade operahus. Här finns aula, bibliotek, café och en luftig och ljus utställningslokal en trappa upp.

Prästgården däremot är från 1760-talet, tidvis och delvis om- och tillbyggd, går i barockstil med smaragdgröna väggar. Varje dag ges en föreställning där pigan Olava, vid vårt besök spelad av Ragni Johansen, i tidsenlig klädsel berättar om livet i byn, om huset och om sin kärlek till en av drängarna. Den lilla Alstahaugs kyrka, där Petter
Dass var sockenpräst 1689–1707, går i romansk stil och har ett skepp från 1200-talet.

 

Innan vi når nästa färjeläge passerar vi minnesmonumentet över de ryska soldaterna, omgivet av ett otal stenplattor med namn på döda.

Färjan från Tjötta till Forvik tar en timme, därefter blir det bilkörning 20 minuter till dagens sista färja, Anndalsvåg–Horn. Väl framme i Brönnöysund tittar solen äntligen fram. Ett par busslaster turister ockuperar hotellrestaurangen medan vi äter utmärkt kveitefilé på Bona Mat & vin.

Efteråt tar vi en kvällspromenad i midnattssolens sken bland villorna på jakt efter den bästa utsikten mot den mytomspunna bergstoppen Torghatten, med ett 160 meter långt hål rakt igenom fjället, skapat av inlandsisen. Det visar sig så småningom att Torghatten kan ses från alla möjliga vinklar också på Kystriksveien söderut.

Efter Brönnöysund återstår endast en färja, Vennesund till Holm, innan allt återgår till det normala igen. Det gäller också skönhetsupplevelserna. Återstår gör drygt fyra timmars bilresa till Steinkjer vid E6:an och transporten till flygplatsen i Trondheim.

KYSTRIKSVEIEN

Kystriksveien: Riksväg 17, sträcker sig från Bodö i norr till Steinkjer i söder, totalt 71 mil.

Vägfärjor: Minst sex, beroende på vägval.

Färjeavgifter: Från 99 NOK till 240 NOK per tur, bil + 2 personer.

Tunnlar: 27, varav den längsta, Svartistunneln är 7 624 meter lång.

Större städer/orter: Örnes, Nesna, Sandnessjöen och Brönnöysund, alla med hamnar för Hurtigruten.

Taggar: Resor

Det fanns en tid under 1960-talet när förbindelserna mellan Norge och Sverige blev aningen frostiga. Hasse & Tage skrev och Moltas Erikson sjöng i det som norrmännen uppfattade som värsta nidvisan.

”Dom gör ju inga bilar och cyklarna är kass, och deras enda stora skald han heter Petter Dass.”

Vi återkommer till Petter Dass, men vi tar allt från början. Hyrbilen, en liten VW Polo, hämtas ut vid Bodö Lufthamn. Första anhalt är världens starkaste malström, Saltstraumen, en halvtimmes bilfärd från Bodö. En tidtabell, i det här fallet exakt 12:09, anger när strömmen är som starkast.

Styrkan varierar och har sin topp vid fullmåne. Här ska 400 miljoner kubikmeter vatten var sjätte timme sugas in i ett 150 meter smalt sund. Som värst är hastigheten uppe i 20 knop, cirka 40 km/tim.

Det är gråmulet och blåsigt men ändå åker några våghalsar ribbåt så nära de starka strömvirvlarna att det ser verkligt farligt ut. Måsarna lever ett lugnare liv och flyter vant med i virvlarna. Men nog går tankarna till Edgar Allan Poes skräckberättelse om en fatal malström, belägen till havs utanför Lofoten.

Vi par

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa för endast 19 kr!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto. ✅ Tillgång till alla artiklar ✅ Digital tidning ingår ✅ Exklusivt nyhetsbrev

Läs mer

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.