Bild
Nästa artikel
Några gator och trappor upp i nya stadsdelen Zemon är utsikten över Donau storslagen.
Några gator och trappor upp i nya stadsdelen Zemon är utsikten över Donau storslagen.

Elektrisk stämning

Resa

Belgrad har slagit mynt av uppfinnaren och geniet Nikola Tesla. Flygplatsen bär hans namn och i museet där hans stoft återbördats från USA skildras hans värv. Men vi ser inte röken av en enda elbil.

Belgrad betyder den vita staden, Bel för vit och Grad för stad. I själva verket är den oväntat grön, tack vare 52 parker.

Vi tar taxi från Teslaflygplatsen och åker rakt in i city på motorväg, förbi ruinerna efter Natobombningarna 1999 och till fräscha Hotell 88 rooms, vägg i vägg med ett doftande bageri och på 15 minuters promenadavstånd från stadskärnan.

Det är lunchtid, runt 30 grader och vi får plats på en av många populära uteserveringar i området Beton Hala utmed floden Sava. Här serveras antagligen världens godaste carbonara till lokala ölet Zajecˇarsko.

Vi är lata och tar en av de äldre spårvagnarna upp till fortet Kalemegdan, där arméerna höll till. Tacksamt nog kan man åka gratis en enstaka hållplats, bra för oss som inte hunnit växla till dinarer. Och det behövs knappast; det går oftast lika bra med euro och då kommer växeln i lokala valutan.

Fortetområdet är på 25 hektar, här finns 200 olika fågelarter och lockar många Belgradbor med sin grönska och allehanda aktiviteter. Från en av utsiktsplatserna ser man floderna Donau och Sava gå ihop.

Det är lättare att promenera neråt staden och vi kommer rakt på den centrala gågatan Knez Mihailova som lockar med både internationell och inhemsk produktion, till exempel Monar som har tre butiker i Belgrad och säljer damkläder och väskor.

Vi genar genom en av de mer eller mindre livliga sidogatorna, just den här gränsar till studenttorget och lockar med gamla Beatles-lp och böcker.


Då är vi nära stadens främsta mötesplats, Republique square med sin ryttarstaty, Operan och Nationalmuseum. Egentligen ligger det mesta inom gångavstånd; det är bara att hålla sig inom spårvagnens linjenät.

 

Målet nu är vackra Hotell Moskva som stod klart 1904. Klätt i vit och grön mosaik lyser det som ett smycke på långt avstånd. Här har höjdare som Hitchcock och Indira Gandhi bott. Ett annat landmärke är det höga svarta tornet, använt för affärsverksamhet. Ser man någon av dessa byggnader är det svårt att gå vilse.

Elegant serveringspersonal i svart och vitt håller reda på kön till den stora hotellterrassen, där det råder internationell och mondän stämning. Det blir iskaffe och Moskvabakelse, en både luftig och kompakt skapelse med ananas, körsbär, persika och mandel. Till det pole position för att titta på folk.

Det har stått 114 slag om Belgrad som är tusen år gammal; 40 gånger har staden förstörts till grunden, återuppbyggd gång på gång. Men kvar ligger ett vemodigt drag av krigsåren, många byggnader är värdigt åldrade och smutsiga. 60-talets sökande mellan de internationella radiostationerna känns nära, främst lockade centraleuropeiska storstäder som Warszawa och Belgrad.

 

Skadarlija heter bohemkvarteren och vi har bokat bord på Lilla Sparven, Mali Vrabac, där vi delar på en stor grilltallrik med olika korvar, köttbitar och röror, bland annat serbisk tzatsiki, Tarator salata, som också innehåller lök och dill. Gatan är kantad av krogar och det är fullsatt överallt, flera orkestrar spelar balkansk musik och internationella evergreens. ”Vårt” band heter The Marathon Players och vill liksom de andra musikerna ha betalt, särskilt om de spelar en låt på begäran.

Morgonen därpå beger vi oss till den stora gröna marknaden Zeleni Venac nära Hotell Moskva och tittar på de allra som finast staplade frukt- och grönsaksberg. Fiffigt nog kantas marknadsområdet av allt från apotek till mat- och tobaksbutiker.

En titt på kartan visar att det inte alls är lätt att hitta adressen till statyn av Gavrilo Princip. Den är nyligen uppförd och det är knappt att Google känner till den. ”Kan jag hjälpa er”, frågar Jovana vid cafébordet intill, serbiska som bor i Gävle. Hennes mamma har koll och ritar en provisorisk karta till Sarajevogatan vid Utrikesdepartementet. Och där hittar vi också statyn med denne till synes mycket anspråkslöse serb vars dåd kom att förorsaka första världskriget.

Det imponerande serbisk-ortodoxa Savatemplet syns från många håll i Belgrad. Här ska upp emot 12 000 personer kunna stå och övervara en gudstjänst – när insidan av templet är klart runt 2026.

På en gata intill lunchar vi på krogen Dijagonala, med rött ljus på damtoan och svart på herrdito. Ägaren är son till Titos kock och maten är jättegod. Det är som överallt väldigt stora portioner. Dessutom kommer det in lite tillbehör, som rakbladstunna rostade brödskivor och en sorts kaviar – mycket gott – men som vi inte vet om vi verkligen beställt. Däremot beställer vi varsitt traditionellt serbiskt trekantsbröd gjort på korn och ost. Vi får in åtta stadiga bitar var! Hur som helst kostar det bara cirka 20 kronor och ett stort fat grillade grönsaker, gott och vackert upplagt, inte ens 25 kronor.

 

Vi har inte läst på ordentligt inför besöket på Nikolas Tesla-museet. Det handlar alltså inte om Teslabilarna, som nyligen började tillverkas i USA och vars teknik bygger på sagde Teslas rön och uppfinningar. Vi får se en kvartslång film om hans liv och går igenom museet och låter andra besökare delta i interaktiva programpunkter, som att hålla i lysrör som sprakar och lyser. Tesla var en pionjär inom trådlös kommunikation och användandet av fjärrkontroll.

En bit utanför city ligger museet om Jugoslaviens historia i en lummig park där Tito bekostat statyer av olika konstnärer. Det handlar mycket om Tito; hans sarkofag, 800 uniformer, hans fäbless att fira sin födelsedag med pompa och ståt. Därför är det lite förvånande vilken blygsam pose han intar i statyn av honom själv. Så finns en utställning med affischer från 1950–70-talen, ”The new design”, med allt från politiska budskap till reklam för jugoslavisk cola.

 

Med buss tar det 15 minuter till stadsdelen Zemon med habsburgsk arkitektur. Via backiga smågator är vi uppe vid ett torn byggt av ungrare som försökte markera sin position sent 1800-tal. Härifrån är utsikten över Donau mäktig. Nere i krogkvarteren dinerar vi på fiskrestaurangen Saran, en av många populära krogar. Grillad gös med spenat och rädisor, lokalt vitt vin, Tri Morave. Ursäkta tjatet, men det är verkligen gott, allt vi äter!

Måndagen är vikt för en utflykt åtta mil söderut mot Topola med omnejd. Vi tar stora boulevarden Kung Alexander, kantad av butiker, ut ur stan och kör hälften motorväg – se upp för snabba åk och omkörningar – hälften utmed grönska, kullar och berg, en man som helsteker en gris och Knez Petrol där uniformsklädd personal ger personlig service.

Första anhalt, St Georgs kyrka i Oplenac, är obeskrivlig – 40 miljoner mosaiker i 15 000 nyanser tar andan ur en! En trappa ner finns det kungliga serb-ortodoxa mausoleet med 39 sarkofager i varm belysning, också här är allt mosaikklätt.

I byn Vinca, på en solig terrass, vankas en miniprovning på vitt, rött och rosévin på Aleksandrovics vingård. Här blir vi också, kanske fördomsfullt, förvånade. Jösses, vilka goda viner! Det vita, Trijumf, Sauvignon blanc till 85 procent, kostar 80 kr och hamnar raskt i resväskan.

Lunchtips i Topola: i en liten lummig trädgård med damm och porlande vatten på restaurang Vožd blir det krämig kycklingsallad med mycket gott bröd.

Ytterligare en smakrik upplevelse väntar på microbryggeriet Kabinet i Sopot, som samarbetar med danska Mikkeller. Branimir visar oss runt och berättar om tillverkning och ölsorter, med namn som Bob Barley och Janis Hopley.

– I höst kommer vår pils-inspirerade Vertigo att finnas på Systembolaget och våra framtidsplaner här är restaurang och provningsrum.

 

”Hemma” i Belgrad igen blir det en stadspromenad, förbi designdistriktet med små butiker, till stans äldsta och förmodligen mest kända restaurang. Den heter ”?” och ligger mitt emot katedralen St Michael. Frågetecknet stammar från den tid på 1800-talet då namnet ”Vid katedralen” kom på förslag och kyrkan drog öronen åt sig. En skylt med ett frågetecken sattes upp och på den vägen är det. Deras kalvgryta, Vodenicarska muckalica, serverad i en pumpaformad brödskål med lock, avslutar den kulinariska resan i Serbien.

BELGRAD

Invånare: 1,2 miljoner.

Valuta: 100 dinarer = 7:70 SEK (juli 2016).

Ta sig dit: Dagligt direktflyg från Stockholm med Air Serbia till dagspris.

För bilförare: Projekt pågår för att redan vid gränsen informera om vad som finns att se, göra, äta, dricka, uppleva i Serbien.

Info: www.serbia.travel.

Taggar: Resor

Belgrad betyder den vita staden, Bel för vit och Grad för stad. I själva verket är den oväntat grön, tack vare 52 parker.

Vi tar taxi från Teslaflygplatsen och åker rakt in i city på motorväg, förbi ruinerna efter Natobombningarna 1999 och till fräscha Hotell 88 rooms, vägg i vägg med ett doftande bageri och på 15 minuters promenadavstånd från stadskärnan.

Det är lunchtid, runt 30 grader och vi får plats på en av många populära uteserveringar i området Beton Hala utmed floden Sava. Här serveras antagligen världens godaste carbonara till lokala ölet Zajecˇarsko.

Vi är lata och tar en av de äldre spårvagnarna upp till fortet Kalemegdan, där arméerna höll till. Tacksamt nog kan man åka gratis en enstaka hållplats, bra för oss som inte hunnit växla till dinarer. Och det behövs knappast; det går oftast lika bra med euro och då kommer växeln i lokala valutan.

Fortetområdet är på 25 hektar, här finns 200 olika fågelarter och lockar många Belgradbor med sin grönska och allehanda aktiviteter. Från en av utsiktsplatserna ser man floderna Donau och Sava gå ihop.

Det är lättare att promenera neråt staden oc

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa för endast 19 kr!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto. ✅ Tillgång till alla artiklar ✅ Digital tidning ingår ✅ Exklusivt nyhetsbrev

Läs mer

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.