Bild
Nästa artikel
Räls går först i statsbudgeten, men här blir det nya vägar.
Räls går först i statsbudgeten, men här blir det nya vägar.

Trots statistik – störst budget till järnvägarna

Reportage

Sverige satsar mer än tre gånger så mycket på ny järnväg som på nya vägar – trots att den mesta trafiken går på asfalt. Befintliga vägar riskerar också att försämras medan anslaget till järnvägsunderhåll ökar kraftigt.

Nästan nio av tio resor i Sverige sker med bil och det fraktas mer än dubbelt så mycket gods på lastbil som på tåg, enligt statistik från myndigheten Trafikanalys.

Ändå är det på järnvägen som det satsas mest när pengarna till den statliga infrastrukturen fördelas.

Den nationella planen för transportsystemet för åren 2018–2029 slår fast att 146 miljarder kronor ska investeras i järnvägen och ”bara” 43 miljarder kronor i vägnätet.

– Ungefär 75 procent av investeringarna är på järnvägssidan och 25 procent på vägsidan, säger Lennart Kalander, nationell planeringschef på Trafikverket.

Dessutom ökar underhållsbudgeten för järnvägen med nästan 50 procent jämfört med förra planperioden, medan kassan för vägunderhåll ligger kvar på samma nivå som tidigare.

Det är Trafikverket som utformar infrastrukturplanen men regeringen bestämmer inriktning och fastställer. Den nuvarande planen spikades i juni 2018.

– Inriktningen den här gången är att man satsar mycket på järnväg. Vi behöver göra något åt drift- och underhåll på järnvägssidan. Sedan behöver det göras mer på vägsidan också. Men det är en prioriteringsfråga, säger Lennart Kalander.

Varför satsas det mer på järnväg än på väg?

– Åtgärder på järnvägen är väldigt stora och kostsamma. Vi ser också att det finns behov att utveckla järnvägen utifrån ett klimatperspektiv, vi behöver få en överflyttning till järnväg. Det gör att det går väldigt mycket pengar till järnvägssidan.


Hur ser behoven ut på vägsidan?

– Det finns ett otroligt stort behov att satsa på infrastruktur över huvud taget och vi har inga problem att fylla ut ramarna. Det vi är lite oroliga över på vägsidan är drift- och underhållsmedlen, säger
Lennart Kalander och fortsätter:

– De stora vägarna kommer man kunna hålla på dagens nivå men det kommer att ske en försämring på det mindre vägnätet mot slutet av planperioden. Järnvägen har fått ökade underhållsmedel, där kommer man kunna upprätthålla dagens nivå under hela perioden. Det kommer man inte klara på vägsidan.

Hur kommer man märka det?

– De mindre vägarna, som redan är dåliga i dag, kommer att vara i sämre skick. Sämre beläggningsunderhåll till exempel. Det är de högtrafikerade vägarna som kommer att prioriteras i första hand. Sedan gäller det att försöka upprätthålla en så bra standard som möjligt på de mindre vägarna eftersom det berör väldigt många människor över hela landet. Alla bor ju inte i städer, säger Lennart Kalander.


1. E10 flyr sprickorna

Vad: E10 flyttas till norr om Kiruna.
Varför: Gruvan raserar gamla E10.
Bilar/dag: 7 900.
Byggstart: 2017.
Klart: 2020.
Kostnad: 592 miljoner kr.

För att inte slukas av gruvhålet måste delar av Kiruna flytta och det gäller även E10 som får ny dragning norr om stadens nya centrum.

– Vi måste bygga en ny väg eftersom befintliga E10 ligger nära gruvbrytningen och helt enkelt riskerar att försvinna i deformationen, säger projektledaren Simon Lövgren.

Den sju kilometer långa vägen började byggas 2017 och planen är att släppa på trafiken framåt slutet av 2020.

Under tiden håller man koll på sprickbildningen på gamla E10 och om vägens skick skulle bli för dåligt finns en förberedd ”Plan B”.

– Vi gör mätningar där det är som mest kritiskt och vi ser rörelser. Det märker även trafikanterna, inte minst i somras när det blev en sättning. Men det är ingen fara att köra på E10 så länge vägen är öppen. Den försvinner inte över en natt, det är inte som ett broras utan en ganska kontrollerad rörelse, säger Simon Lövgren och fortsätter:

– Men vi kan hamna i en situation där sättningarna har blivit så stora att vi måste leda om trafiken tills den nya vägen är klar.

589 av de 592 miljoner kronor som vägen beräknas kosta står gruvbolaget LKAB för.

 

2. E10 Gällivare–Kiruna byggs om i tre etapper med mitträcke, viltstängsel och ren- och viltpassager. Byggstart för sträckan Avvakko–
Lappeasuando tidigast 2020. Total kostnad 988 miljoner kr.

 

3. Brobyte banar väg för 74 ton

Vad: Ny bro på E4 över Kalix älv.
Varför: För att klara tyngre lastbilar.
Bilar/dag: 11 600.
Byggstart: 2019.
Klart: 2021.
Kostnad: 250 miljoner kr.

Höjningen av maxvikten på lastbilar från 64 till 74 ton ställer tuffare krav på landets vägar. Hundratals broar runt om i landet måste förstärkas, bland annat den som går över Kalix älv på E4.

– Den nuvarande bron byggdes 1957 och då hade man inte de här vikterna på lastbilarna. Den sista ökningen innebär att bron inte längre klarar lasterna, säger Erik Vallin som är projektledare för den nya bron som ska byggas alldeles intill, nedströms om den gamla.

Tanken med den nya viktklassen BK4 är att varje lastbil ska kunna frakta mer gods och att antalet transporter därmed kan minska, till nytta för klimat och näringsliv.

Ännu tyngre lastbilar, upp till 130 ton, ska dock kunna köra över den nya Kalixbron om övrig trafik tillfälligt stängs av.

– Det kan handla om transporter av vindkraftverk och stora maskiner till gruvor. Vi tycker det är bäst att förbereda för sådana transporter. Det här är ju ändå E4 närmast kusten och här går jättemycket transporter till och från Finland, säger Erik Vallin.

Förhoppningen är att bygget ska dra igång när snön försvunnit i maj–juni och att allt ska vara färdigt i slutet av 2020. Då ska också den gamla bron vara riven.

– Det som är jobbigt i det här fallet är att vi måste grundlägga flera stöd ute i Kalixälven, som är sex–sju meter djup och 300 meter bred. Det är rätt krångligt, säger Erik Vallin och fortsätter:

– Men den största utmaningen är att riva den gamla bron på ett säkert sätt. Den har ett spann på 94 meter och blir lätt instabil vid rivning. Vi vill inte att det ska börja tippa när vi river, för då kan arbetare följa med ned i djupet.

 

4. E4 Salmis–Haparanda blir 2+1-väg. Byggstart 2019. Kostnad 163 miljoner kr.

 

5.  E4 Umeå–Skellefteå görs om till 2+1-väg i flera etapper. Byggstart våren 2019 för den första sträckan. Total kostnad 1 miljard kr.

 

6. Knyter ihop ringleden

Vad: Sista delen av ringleden runt Umeå.
Varför: Få bort trafik från centrum.
Bilar/dag: 8 000.
Byggstart: 2019.
Klart: Hösten 2021.
Kostnad: 1,4 miljarder.

Vägarna norr och öster om Umeå är färdiga och sedan 2012 öppna för trafik. Vad som återstår i det så kallade Umeåprojektet är den västra länken.

– Den gör ringleden komplett, säger projektledare Per Andersson.

Tidigare har både E4 och E12 passerat genom centrala Umeå och orsakat köproblem och dålig luft. Ringleden ska flytta trafiken längre från centrum.

Västra länken sträcker sig från E4 söder om Umeå och västerut, över Ume älv och fram till dagens E12. Längden är 11 kilometer och den trefiliga vägen blir en ny del av E12.

Bygget startar framåt sommaren och ska vara färdigt om drygt tre år.

– Det är en ganska pressad tidsplan. Vi får hoppas att allt flyter, säger Per Andersson.

En utmaning är den dåliga bärigheten på sträckan, långa granpålar kan komma att användas för att stabilisera marken.

En 500 meter lång bro över älven ska också byggas på en plats med branta strandnipor. Bron måste utformas med tanke på vattenkraftverken som finns uppströms.

– Vi har försökt minimera antalet stöd i vattnet så att vi inte dämmer upp älven i onödan. Därför blir det väldigt långa spännvidder på bron, upp till 130 meter, säger Per Andersson.

Ringledsprojektet påbörjades redan 1998 i och med bygget av Kolbäcksbron.

Taggar: Reportage

Nästan nio av tio resor i Sverige sker med bil och det fraktas mer än dubbelt så mycket gods på lastbil som på tåg, enligt statistik från myndigheten Trafikanalys.

Ändå är det på järnvägen som det satsas mest när pengarna till den statliga infrastrukturen fördelas.

Den nationella planen för transportsystemet för åren 2018–2029 slår fast att 146 miljarder kronor ska investeras i järnvägen och ”bara” 43 miljarder kronor i vägnätet.

– Ungefär 75 procent av investeringarna är på järnvägssidan och 25 procent på vägsidan, säger Lennart Kalander, nationell planeringschef på Trafikverket.

Dessutom ökar underhållsbudgeten för järnvägen med nästan 50 procent jämfört med förra planperioden, medan kassan för vägunderhåll ligger kvar på samma nivå som tidigare.

Det är Trafikverket som utformar infrastrukturplanen men regeringen bestämmer inriktning och fastställer. Den nuvarande planen spikades i juni 2018.

– Inriktningen den här gången är att man satsar mycket på järnväg. Vi behöver göra något åt drift- och underhåll på järnvägssidan. Sedan behöver det göras mer på vägsidan också. Men det är en prioriteringsfråga,

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa för endast 19 kr!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

✅ Tillgång till alla artiklar ✅ Digital tidning ingår ✅ Exklusivt nyhetsbrev

Läs mer

MEST TILL JÄRNVÄGEN

 Vart fjärde år beslutar regeringen om en ny plan för det nationella transportsystemet. Planen sträcker sig tolv år framåt men uppdateras efter fyra år. Den listar alla större investeringar på statliga vägar och järnvägar och bestämmer hur mycket pengar som ska läggas på drift och underhåll.

Nya investeringar 2018–2029:

Järnväg: 146 miljarder kr

Väg: 43 miljarder kr

Drift & underhåll 2018–2029:

Järnväg: 125 miljarder kr

Väg: 164 miljarder kr

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.