Bild
Nästa artikel
Håkan Klingborg har varit trafikpolis i 25 år. På 90-talet hade polisen betydligt bättre kontroll över vägarna menar han.
Håkan Klingborg har varit trafikpolis i 25 år. På 90-talet hade polisen betydligt bättre kontroll över vägarna menar han.

Trafikpolisen ryter ifrån: Vi går på knäna

Reportage

Under de senaste 40 åren har antalet trafikpoliser blivit färre och i dag får de sällan tid att vara ute på vägarna. Men det finns fortfarande hopp om det näst intill utrotningshotade yrket.

Antalet trafikpoliser i landet har blivit allt färre och nu är det sällan man stöter på dem ute på vägarna. Under 80-talet fanns cirka 1 500 stycken, i dag finns bara 300 kvar. 

Under polisens omorganisation 2015 valde man att placera trafikpoliserna på lokalområden istället för specialiserade trafikenheter vilket inte heller hjälpte till att stärka polisens närvaro ute på vägarna. Istället blev de mer av en ”allmänpolis” och prioriterades ofta för andra ärenden.

Flera inom yrket har varit missnöjda med omorganisationen och bland dem finns Håkan Klingborg, som menar att kriminaliteten finns lika mycket ute på vägarna som någon annanstans.

– De flesta kriminella kör bil, även om de inte har körkort. Är du en kriminell individ är du inte heller direkt ett föredöme i trafiken. Att vara ute och kontrollera vägarna är en naturlig del i kampen mot brottslighet.

Från över 70 man – till tio

Han har jobbat som trafikpolis i Göteborg i 25 år och i dag är han polisinspektör vid trafikpolisen i region Väst. Under sin karriär har han bevittnat hur polisen sakta tappat kontroll över vägarna.

– På 90-talet var vi 72 man i yttre tjänst bara i Göteborg. Under sportlovet satt vi en och en i bilarna och körde samma sträcka fram och tillbaka med fem till 15 minuters mellanrum, säger han och fortsätter:

– Det gjorde att folk såg oss hela tiden vilket skapade ett lugn i trafiken.

Många av dessa poliser har sedan dess slutat eller gått i pension och i dag jobbar cirka tio fullt utbildade trafikpoliser i Göteborg. Även nyutbildade poliser söker sig till yrket, men för att få full behörighet som trafikpolis krävs det enligt Håkan Klingborg mellan fem till tio år av vidareutbildningar.

– Det är närmare tio än fem skulle jag säga, sen ska man skapa sig erfarenhet också. Det finns många poliser som gått några av utbildningarna och har viss behörighet.

Han anser att hela polismyndigheten är i behov av mer resurser, men att trafikpoliserna hamnat längst bak i ledet efter omorganisationen.

– Det törs man säga högt nu. Man satsar inte tillräckligt mycket på trafikarbete. Det är inte sexigt.

Det finns sällan tid för trafikkontroller på kvällar och nätter. Istället sker de flesta kontroller på dagtid under vardagarna.
Det finns sällan tid för trafikkontroller på kvällar och nätter. Istället sker de flesta kontroller på dagtid under vardagarna.
Trafikpolisen ryter ifrån: Vi går på knäna

"Polisen går på knäna"

De utbildade trafikpoliserna används i andra ärenden istället för att utnyttja sin spetskompetens. Trafikarbete görs när tid finns vilket resulterar i att man sällan hinner kontrollera vägarna på kvällar och helger då flest alkohol- och narkotikapåverkade förare troligtvis sätter sig bakom ratten.

– Polisen i allmänhet går ju på knäna just nu. Poliserna i yttre tjänst åker ständigt på larm så trafikövervakningen blir ganska liten i förhållande till allt annat.

Gängkrig, våldsbrott och narkotikaförsäljning står istället högt upp på polisens prioriteringslista, men Håkan Klingborg kan exemplifiera hur trafikpolisen bidrar till att stoppa dessa brott. 

– Vi gjorde ett jättestort narkotikabeslag för inte så länge sedan som det skrevs mycket om i tidningarna. Men det nämndes ingenstans att stoppet skedde av unga trafikpoliser. Vi måste sätta oss på kartan.

Förare trissar upp varandra

Han märker även hur körbeteenden ändrats på vägarna under de senaste åren i takt med att kontrollerna minskat.

– De som trotsade gränserna på 90- och början av 00-talet låg ofta i alla fall under 30 km/tim för fort. I dag kan det vara dubbla hastigheter. Förare trissar upp varandra.

Inte helt oväntat har det också blivit färre nykterhetskontroller i landet under flera år. Under 2009 utfördes cirka 2,8 miljoner nykterhetskontroller, men under 2018 var denna siffra nere på cirka 1,1 miljoner. 

Förra årets siffror är fortfarande preliminära och statistiken har en lång eftersläpning. I skrivande stund tyder det dock på en förbättring då det har gjorts 132 716 fler kontroller jämfört med samma period 2018. En ökning med 13,9 procent.

– Efter ett antal år med en nedåtgående trend kan detta vara en ljusglimt. Men även om man brutit trenden så ligger man på en betydligt lägre nivå än för tio år sedan, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund).

Han är orolig för utvecklingen och menar att Sverige ligger efter i jämförelse med grannländer som Norge och Finland.

– Jag körde över gränsen till Norge för inte så länge sedan och bara på någon timme hade jag sett tre polisbilar, berättar han.

Under 2019 återkallades nästan 20  000 körkort på grund av en väsentlig överträdelse, vilket ofta brukar handla om fortkörning.
Under 2019 återkallades nästan 20  000 körkort på grund av en väsentlig överträdelse, vilket ofta brukar handla om fortkörning.

Förstärkning i år

Men leder verkligen fler nykterhetskontroller till färre alkoholrelaterade olyckor? Rapporten ”Förstudie om antal alkoholutandningsprov i trafiken” publicerad av VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) visar att ett ökat antal utandningsprov leder till en högre upplevd upptäcktsrisk vilket i sin tur ger positiva förebyggande effekter.

– Ett exempel man ofta pratar om är då en delstat i Australien ökade kontrollerna ganska kraftigt under en längre tid och man såg då att antalet alkoholrelaterade olyckor minskade, berättar Lars Olov Sjöström. 

Han vill att polisen ska genomföra fler kontroller, men han tror också att rätt taktik kan leda till en högre upplevd upptäcktsrisk.

– När polisen utfört kontroller på till exempel småvägar i mindre orter har man fått en väldigt tydlig reaktion. Även om de bara stoppat tre bilar så vet hela bygden om det. 

Trots den utsatta situationen för denna yrkesgrupp ser Håkan Klingborg positivt på framtiden. Många nyexaminerade poliser har fattat intresse för att jobba i trafiken och i region Väst har man under 2020 fått förstärkning.

– Nu i nyåret har vi anställt åtta nya poliser vid trafikpolisen. Det kommer att synas att vi får tillskott. Det övergripande målet är att bli synliga. Även om vi kör civilt ska folk märka att vi finns. Men det handlar inte bara om att synas, vi måste också agera, säger han och fortsätter:

– Det är inte graden på straffet som avhåller från brott utan risken för upptäckt.

Taggar: Reportage

Antalet trafikpoliser i landet har blivit allt färre och nu är det sällan man stöter på dem ute på vägarna. Under 80-talet fanns cirka 1 500 stycken, i dag finns bara 300 kvar. 

Under polisens omorganisation 2015 valde man att placera trafikpoliserna på lokalområden istället för specialiserade trafikenheter vilket inte heller hjälpte till att stärka polisens närvaro ute på vägarna. Istället blev de mer av en ”allmänpolis” och prioriterades ofta för andra ärenden.

Flera inom yrket har varit missnöjda med omorganisationen och bland dem finns Håkan Klingborg, som menar att kriminaliteten finns lika mycket ute på vägarna som nå

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa för endast 19 kr!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

Trafikpolisen ryter ifrån: Vi går på knäna
Trafikpolisen ryter ifrån: Vi går på knäna

Kommentarer

#2
2020-03-27 23:17

Polisen tycks göra några årliga stickkontroller efter vägarna när solen skiner, och gärna på långa raksträckor med låg hastighetsbegränsning. Kör man som jag ca 5000mil/år så ser man hur folk beter sig efter vägarna och det är ingen vacker syn, i princip ingen följer reglerna och tempot är extremt uppstressat. Fattar faktiskt inte hur detta kan få fortgå, år efter år utan att man tar till med krafttag.

#3
2020-03-30 15:02

Poliserna ska gå på fötterna, inte knäna.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.