Bild
Nästa artikel
Sveriges största bullertest – 50 bilmodeller

Sveriges största bullertest – 50 bilmodeller

Reportage

Vår unika bullergransking är Vi Bilägares största test genom tiderna. Vi har kartlagt kupébullret i 50 av landets vanligaste bilar.

Högfrekventa störningar, typ visselljud och vindfräs, vållar oftast inga problem. Den typen av oljud är dagens bilbyggare skickliga på att dämpa. Samma sak gäller motorbuller och däckljud på slät asfalt. Sämre ställt är det med det lågfrekventa muller från däck och hjulupphängningar som uppstår när bilarna körs på grovt underlag. När det gäller den typen av störande oväsen är tillverkarna inte alls lika villiga att ta fram fungerande motåtgärder.      

Sannolikt beror det på tre saker. Den ena är att det dyrt. Den andra är att det är svårt. Den tredje är att problemet med det lågfrekventa däckbullret är begränsat till några få och mindre betydelsefulla marknader, däribland Sverige. Den typ av högbullrande beläggning som täcker stora delar av det svenska vägnätet förekommer inte på många andra håll i Europa, utan finns egentligen bara i länder där dubbdäck används.

"Vi har utsatt bilarna för värsta tänkbara scenario."

I det perspektivet är det inte så konstigt att många tillverkare nöjer sig med en bullerisolering som är anpassad för kontinentens släta asfalt. Det är där den absoluta merparten av bilarna säljs och används. Men svenska bilister bor i Sverige och många av dem konfronteras dagligen med den grova asfalten och allt vad det innebär av mer eller mindre plågsamt och tröttande kupébuller. Frågan är om det finns några bilar som klarar de högljudda svenska vägarna bättre än andra. Och i så fall – vilka är de? Det är för att kunna ge klara besked om den saken vi gjort vårt stora bullertest. För att riktigt skilja agnarna från vetet har vi dessutom utsatt bilarna för värsta tänkbara scenario.  

Alla ljudmätningar gjordes på en tre kilometer lång och extremt bullrig sträcka på E4:an, strax söder om Uppsala. Det är ett av landets värsta vägpartier när det handlar om att alstra ovälkomna däckljud och ställer exceptionella krav på bullerisoleringen.

Kaross- och motortyper kan skilja sig åt, men det har inte någon avgörande betydelse för mätresultaten. På grov asfalt är det däckljuden som dominerar totalt. Där spelar det ingen roll för bullernivån om bilen drivs av bensin, diesel eller vilket karossutförande den har. Notera också att det kan vara ganska tätt mellan en del av bilarna inom samma klass, det blir ofta så på grov asfalt. Men jämför man de bästa och sämsta skiljer det åtskilliga decibel – och det är så man ska man ska läsa testet. Då kan det vara till stor nytta för den som vill undvika de värsta bullerlådorna.      

Vi har sammanställt en topplista där samtliga 50 testade bilar jämförs med varandra rakt av. Skillnaden mellan bästa och sämsta bil, Mercedes S-klass och Mazda MX-5, är hela tio decibel. Det betyder att den lilla Mazdan i praktiken är dubbelt så bullrig som den tyska prestigevagnen! Bra att veta är också att bilarna i alla tabeller och andra testjämförelser är rangordnade efter hur högt de bullrar i den mest utmanande farten: 110 km/tim. Men – och det är viktigt – det är inte bara bilarnas allmänna ljudnivå som redovisas. Vi har dessutom gjort en specialgranskning av hur stor dos lågfrekvent oväsen bilarna släpper in i kupén. Det är ett mätvärde som i högsta grad är värt att notera, eftersom det säger mycket om karaktären på ljudkomforten. Ju högre ”lågfrekvent” siffra, desto mer dovt dånande buller.  

Utöver tillverkarnas rent ekonomiska motiv finns ett antal andra förklaringar till att många moderna bilar har svårt att klara den besvärliga svenska asfalten. En orsak är att det ofta är andra egenskaper än ljudkomforten som sätts i första rummet när nya modeller tas fram. Vikt och bränsleförbrukning är ett sådant exempel. Då måste det bantas på alla material, även de ljudisolerande detaljerna.  
 

Stora hjul och låga breda däck ser snitsigt ut. Men det är också en trend som ökar det lågfrekventa kupébullret.
Stora hjul och låga breda däck ser snitsigt ut. Men det är också en trend som ökar det lågfrekventa kupébullret.

Sportiga köregenskaper och fin väghållning är andra högprioriterade områden för bilfabrikanterna. Det kräver både hårda bussningar och många länkarmar i hjulupphängningarna, något som ofelbart leder in mer vägbuller i kupén. Lägre och bredare däck – många bilar har i dag 20-tumsfälgar som standard – är en annan trend som bidrar till att öka de lågfrekventa oljuden. I synnerhet gäller det på grövre underlag. Men det finns också tillverkare som tacklar den besvärliga svenska vägbeläggningen bättre än andra.

Dit hör bland annat Volvo, som har flera modeller högt upp på listan över bilarna med bästa ljudkomforten. Allra mest imponerande av de svensk-kinesiska bilarna var Volvo V60 CC, som var tystast i testet bland de mer vardagliga modellerna. Volvon fick se sig slagen av en enda bil, lyxlimousinen Mercedes S-klass. Mercan var med i testet som referens på hur tyst en bil kan vara när konstruktörerna varken behövt ta hänsyn till pengar eller vikt när de jobbat med ljudisole-ringen. Med tanke på det är det bara att lyfta på hatten för V60:an. Även nya Volvo V90 slog sig för övrigt in bland de tio främsta bilarna i det större formatet, medan XC90 hamnade en bit längre ned.        

I den populära lilla mellanklassen, eller Golf-klassen, är det VW Golf själv som får de lägsta bullervärdena. Så var det inte förr. Tidigare generationers Golfar var mycket däckbullriga, men den komfortmissen är åtgärdad på dagens modell. Även Skoda Octavia, som är byggd på samma tekniska plattform som Golf, klarar den grova asfalten hyfsat. Det gör däremot inte den dyrare och mer prestigeladdade koncernkusinen Audi A3. Audin hamnar långt ned på listan och samma sak gäller klassens värsta bullerlåda Kia Cee’d, som dånar plågsamt elakt på grov svensk asfalt. Kia påstår sig ha förbättrat ljudisoleringen i Cee’d i samband med att modellen uppdaterades för en tid sedan. Men av de åtgärderna märks inte mycket, åtminstone inte på våra testvärden. Även bland suv/crossover-modellerna är det en Volvo som toppar listan. Närmare bestämt den lite till åren komna XC60,  som dessutom blir totalfemma bland samtliga testade bilar.  
 

I en del bilar borde hörselskydd vara standard och i andra behövs de inte alls. Vårt test ger besked om vilka!
I en del bilar borde hörselskydd vara standard och i andra behövs de inte alls. Vårt test ger besked om vilka!

Volvons raka motsats är lågprissuven Dacia Duster som väsnas mer än de flesta småbilar. Men även Toyota RAV4 och Nissan Qashqai har allvarliga brister i ljudisoleringen och hör till de sämre i klassen. Att småbilarna generellt har en klart sämre ljudkomfort än de större och dyrare  modellerna i jämförelsen är inte förvånande. Det ligger i sakens natur. Men det finns också klara skillnader mellan bilarna i klassen. Minst bullrig är Seat Ibiza, tätt följd av plattformskusinen VW Polo. Sämst av småbilarna är Kia Picanto, som dånar med mer än 80 dB(A) i 110 km/tim. Då gör det nästan ont i öronen...

Ändå är det lite lättare att överse med Picantos bullernivåer än de oljud som alstras i den större och dyrare Kia Cee’d. För vem kan egentligen begära att en stadsbil i mikroformat ska smyga sig fram i motorvägsfart på grovkorning svensk asfalt?  

Slutligen en viktig påminnelse när det handlar om bilar och buller. Det gäller att testa ljudkomforten ordentligt  innan ett köp, sedan är det för sent. Att i efterhand minska kupébullret i en bil är så gott som omöjligt. Möjligen går det att hitta några extremt tystrullande däck, men effekten blir oftast bara marginell. Det som i grunden orsakar bullerproblemen kommer man som ägare aldrig åt, eftersom det ligger i bilens konstruktion. Därför är det viktigt att offra den tid som krävs för en rejäl provkörning på grov asfalt. Annars riskerar man stå där med en elakt dånande bullerlåda man aldrig kommer att trivas med...

Det behövs inte bara en ljudmätare vid ett bullertest. Mängder av protokoll går också åt.
Det behövs inte bara en ljudmätare vid ett bullertest. Mängder av protokoll går också åt.

 

Lista: Bäst och sämst bland 50 bilar

Fem Volvo bland de tio bästa! Det svensk-kinesiska märket sopar mer eller mindre banan med konkurrenterna när alla 50 bilar i vårt stora bullertest jämförs rakt av. 
 

Sveriges största bullertest – 50 bilmodeller
Taggar: Reportage

Högfrekventa störningar, typ visselljud och vindfräs, vållar oftast inga problem. Den typen av oljud är dagens bilbyggare skickliga på att dämpa. Samma sak gäller motorbuller och däckljud på slät asfalt. Sämre ställt är det med det lågfrekventa muller från däck och hjulupphängningar som uppstår när bilarna körs på grovt underlag. När det gäller den typen av störande oväsen är tillverkarna inte alls lika villiga att ta fram fungerande motåtgärder.      

Sannolikt beror det på tre saker. Den ena är att det dyrt. Den andra är att det är svårt. Den tredje är att problemet med det lågfrekventa däckbullret är begräns

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa en månad för 1 krona!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

Så gjorde vi testet:

50 bilar på tre dagar

Testet genomfördes under tre dagar i oktober 2016 och alla mätningar gjordes på samma mycket bullriga E4-sträcka mellan Knivsta och rastplats Mora Stenar, strax söder om Uppsala. Ljudet mättes vid förarens öron i två hastigheter, 90 och 110 km/tim. Bilarna rangordnades sedan efter hur mycket de bullrade i den högre hastigheten. Men även ljudnivån i 90 km/tim redovisas, liksom ljudnivån i baksätet i 110 km/tim.          

Vi har dessutom gjort en specialmätning av det hur mycket lågfrekvent buller (100–250 Hz) bilarna alstrar i de båda hastigheterna. Det är en typ av oljud som i första hand kommer från däck/hjulställ och uppfattas som ett entonigt malande och dånande muller.

Vid beställningen av testbilarna uppmanades generalagenterna att leverera dem med hjul av standarddimension. Orsaken är att ljudnivån kan påverkas av hjulstorleken, särskilt på grov asfalt. Men riktigt så blev det inte. Flera av bilarna hade hjul som är en tum större än original (markeras med  ”tillval” i sammanställningarna). Att döma av tidigare tester bör dock den lilla skillnaden i dimension inte ha mer än marginell inverkan på mätresultaten.      

Karosstyperna skiljer sig också åt, speciellt bland de mellanstora bilarna. Där är några kombi och några halvkombi. Men inte heller det bör, enligt tidigare testerfarenheter, ha  någon avgörande effekt på mätresultaten. 
 

Fakta: vägbeläggning

Därför bullrar bilar i Sverige

På kontinenten behagligt tyst, men på svenska vägar dånande bullrig. Så olika kan ljudkomforten i en och samma bil upplevas, beroende på var i Europa den körs. Orsaken till att bilarna bullrar extra mycket i Sverige är den beläggning som täcker stora delar av vägnätet och går under beteckningen skelettasfalt.

Den är exceptionellt grov, med stenar på upp till 16 mm, och används i första hand för att den är mycket motståndskraftig mot slitage från dubbdäck. Men den har även andra fördelar, särskilt under vinterhalvåret. Synbarheten i regn, blötsnö och mörker är överlägsen tack vare den goda återspeglingen. Dessutom är friktionen bra och samma sak gäller förmågan att dränera bort vatten. Skelettasfalten tål också plogbilarnas framfart bättre än vanlig asfalt.

Enda allvarliga nackdelen är att den alstrar ett besvärande högt däckbuller, både inne i och utanför bilen. Men något större hopp om lindring av oljuden i kupén finns inte, trots att Trafikverket sedan länge jobbar med att ta fram tystare typer av asfalt. Dessa är dock inte till för att spara bilisternas öron, utan för att minska det yttre trafikbullret på ställen där omgivningen störs. Exempelvis i tätorter och i närheten av friluftsområden.  

På resterande delar av vägnätet i landets dubbdäcksdistrikt får bilisterna finna sig i att leva vidare med den bullriga asfalten även i framtiden. Några andra ekonomiskt och trafiksäkerhetsmässigt hållbara alternativ finns inte, enligt Trafikverkets experter.

 

Kommentarer

#1
2020-01-24 08:19

Ett önskemål till nästa test är att jämföra några sedankarosser med kombi. Jag brukar alltid reagera på brus bakifrån när jag kör kombibilar. Jag blir lite förvånad att hitta en Toyota högt upp. Alltid skönt att få sina fördomar utmanade.

#2
2020-01-24 09:12

Mäkinen. I listan står det 1,4 db skillnad på superb hartzback och kombin om jag fattar rätt.

#3
2020-01-24 09:36

Konstigt med kia ceed att dom skall bullra så otroligt mycket än i dag fast det är generation 3.
Om det bullrar 80db på en arbetsplats är arbetsgivaren skyldig att tillhandahålla hörselskydd enligt arbetsmiljöverket.

#4
2020-01-24 09:41

En halvkombi bullrar oftast mer än en riktig sedan eftersom man har öppet hela vägen och bara en tunn hylla som barriär.

#5
2020-01-24 09:51

I artikeln nämns inte när testen gjordes, och jag antar att den syftar på den bullertest som ViB gjorde för flera år sedan.

#6
2020-01-24 11:23

40-talisten,
Om du läser den grå faktarutan så står det att testen gjordes under tre dagar i oktober.

#7
2020-01-24 13:52

@L.Mäkinen: Ja, oktober år 2016...

#8
2020-01-24 13:58

40-t,
Det kan du förstås ha rätt i. Då är ju alla moderna bilar utbytta så det vore olämpligt att publicera det igen med dagens datum.

#9
2020-01-25 11:59

Dags att göra ett nytt test 2020

#10
2020-01-26 12:14

Jo. visst utfördes denna test för flera år sen vilket borde ha framgått. Även om faktiskt flera bilmodeller fortfarande är hyggligt aktuella.

#11
2020-03-12 09:27

Dags för ny test, det har hänt mycket i bilvärlden sedan testet gjordes, flera bilar har kommit i nya generationer och så har vi alla elbilar. Dessutom har bilmodet gått mot allt större fälgdiameter och däckbredd vilket bör inverka en hel del, förmodligen åt fel håll.
Buller är ett av vår största miljöproblem och för mig som funderar på att byta bil är detta en av de absolut viktigaste faktorerna att ta hänsyn till.

#12
2020-05-03 20:14

Det skulle vara intressant att veta vilka däck och dimensioner bilarna var utrustade med.
Min 320d touring som har 19” RFT originalmonterat lever om rejält och alstrar även ett högfrekvent ljud som påminner om vindbrus. Försvinner dock vid slätare asfalt så kommer helt klart från däcken.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.