Bild
Nästa artikel
Så tycker svenskarna om kilometerskatt

Så tycker svenskarna om kilometerskatt

Reportage

Det finns planer på att byta ut dagens fordonsskatt mot en ny skatt som baseras på hur långt du kör – och på vilken typ av vägar. Det ska också rädda skatteintäkterna när fler köper elbil. Men alla är inte positiva till förslaget.

I dag kostar trafiken samhället cirka 57 miljarder kronor per år i form av olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar. Dagens skatteintäkter uppgår till cirka 60 miljarder per år, men i takt med att fler bilköpare väljer en elbil eller laddhybrid kommer intäkterna minska.

Då gäller det att hitta på nya, rimliga sätt att få pengar till trafikarbete.

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola har i ett projekt finansierat av Energimyndigheten analyserat hur en avståndsbaserad och geografiskt anpassad vägskatt kan utformas vilket skulle kunna ge en effektivare användning av vägar, rättvisare fördelning av trafikkostnader samt minska trängsel i städer.

Samtidigt ska skatten också ge tillräckligt mycket intäkter för att kunna täcka relevanta trafikkostnader.

– Vi har tittat på den här frågan under drygt två år. Vi ser att dagens beskattning inte tar hänsyn till geografisk skillnad i kostnader. Antingen blir det för billigt i Stockholm eller för dyrt i Torsby, säger Anders Roth, mobilitetsexpert på IVL.

Förslaget innebär att du som bilägare blir beskattad utifrån hur många mil du kört med din bil. Men då trafikkostnaderna är högre i en storstad än på landsbygden så ska beskattningen skilja sig utifrån tre geografiska områden:

• I större städer blir vägskatten för bensin- och dieselbilar 5–5,40 kronor per mil medan laddbara fordon får en vägskatt på knappt 4,80 kronor per mil. 

• I mindre städer och på större vägar blir vägskatten omkring en krona per mil för bensin- och dieselbilar och 0,80 kr per mil för laddbara bilar. 

• På landsbygden tas ingen vägskatt ut för några fordon.

Skälet till att det ska vara gratis på landsbygden är bland annat för att det inte är lika mycket buller, vägslitage och avgaser där. Samtidigt är många på landsbygden mer beroende av sina bilar då kollektivtrafiken inte finns i samma utsträckning som i storstäderna.

"Bilberoendet är stort"

Bland skeptikerna till förslaget finns Sofia Linder som är chefsekonom för Skattebetalarnas förening. Hon tror att det finns en stor risk att skatten skulle bli ytterligare en i raden av skattepålagor på bilisterna. 

– Förslaget hade kanske varit befogat om utredningen hade tagit ett ännu större grepp och ersatt alla olika skatter kopplade till bilister med en rimlig kilometerskatt. Så är inte fallet. 

Hon menar att även de boende på landsbygden skulle kunna drabbas negativt av skatten då många av dessa jobbar i stan. Samtidigt tror att hon det skulle kunna bli ett hårt slag för de som bor utanför storstädernas stadskärna. 

– Särskilt drabbade kan bilberoende i kranskommuner till stora städer bli som saknar realistiska alternativ till bilen. Det är även viktigt att beakta att i var tredje kommun överstiger den genomsnittliga årliga körsträckan 2 000 mil. Bilberoendet är stort oavsett var i landet man bor.

På Riksförbundet M Sverige är man mer positiv till förslaget så länge det blir begripligt för bilisterna hur systemet kommer att fungera.

– Vi tycker det är bra att man gör en utredning. I dag är det svårt för elbilsköpare att veta vad det kommer kosta på sikt. För att man ska kunna ställa om flottan, vilket vi vill, måste man veta vad det kommer att kosta, säger M Sveriges vd Caroline Drabe och fortsätter:

– Men det handlar också om att det finns en skevhet i skattessystemet i dag. Alla måste vara med och betala för kostnader som till exempel slitage.

Skatt även för elbilister

Ett hett debatterat ämne på senare tid har varit införandet av bonus/malus-systemet där bilar med högt koldioxidutsläpp beläggs med en högre fordonsskatt samtidigt som utsläppsfria bilar premieras med en bonus. Även om IVL:s förslag tar viss hänsyn till ägare av elbilar skulle ändå dessa drabbas av skatt. 

Anders Roth ser positivt på elektrifieringen, men menar att beskattningen även måste inkludera elbilar för att systemet ska gå runt.

– Det var ur en miljösynpunkt som vi först ville göra detta. Sen måste vi också ta hänsyn till de skattefinansiella frågorna. Ökad elektrifiering kommer bidra till att skattena på drivmedel minskar. Det är rimligt att de minskar en del, men inte helt. Även elbilar sliter på vägar och orsakar trängsel, säger han.

Om en vägskatt skulle införas behöver det då ske genom en skatteväxling mot skatt på drivmedel vilket skulle innebära en sänkning till cirka två kronor per liter för diesel och fyra kronor per liter för bensin. Men med dagens regler skulle det behövas ett undantag från EU:s miniminivåer för beskattning av drivmedel. Något som kan bli ett hinder för införandet av skatten.

Vill ha GPS-system

För att mäta hur långt en bil gått tror Anders Roth på ett GPS-system. Alla bilar kopplas till en fordonsenhet som sedan beräknar hur mycket man ska betala. IT-säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder ser en problematik i ett sådant system och menar att det kan inkräkta på bilägarnas integritet.

– Om man väljer att basera detta på ett GPS-system så är det också möjligt att ta reda på var bilen har befunnit sig vid olika tillfällen vilket skulle kunna vara integritetskränkande. Det blir en typ av övervakning, säger hon och fortsätter:

– Det skulle också kunna vara en risk om datan hamnar i fel händer. Till exempel skulle det kunna vara ett sätt för vägpirater att se vilka sträckor vissa fordon rör sig på. Det är bara att använda fantasin för att tänka ut hur det kan missbrukas.

Men hon tror också att det skulle kunna utformas på ett säkert sätt som inte inskränker på integriteten.

– Som insamlare av data är det viktigt att man är transparent i hur den ska samlas in och användas. I det här fallet skulle det sannolikt vara att föredra att man samlar minimalt med data och bara mäter sträcka. Om man bara vet hur långt bilen har gått och inte var den befunnit sig så blir det svårare att missbruka.

Anders Roth tror att man som bilägare skulle kunna vara helt anonym och hänvisar till ett färskt exempel:

– Singapore är första landet i världen att införa en GPS-baserad kilometerskatt. Där betalar man in en avgift till ett konto som är kopplat till systemet. Då kan man vara anonym så länge det finns pengar på kontot. 

Flera länder håller just nu på att undersöka möjligheterna med ett liknande system.

– Norge har precis börjat fundera. De har kommit längst med elektrifieringen och nu börjar de tappa i bränsleskatter. Finland har precis kört igång en utredning och i en delstat i USA har man sedan 2015 en frivillig vägskatt, berättar Anders Roth.

IVL vill nu att man startar en statlig utredning om den förslagna vägskatten omgående. Anders Roth menar dock att införandet måste ske lugnt så att acceptansen för den nya skatten blir så hög som möjligt.

– Det gäller att införa detta med bra tajming. Det tar kanske sju till tio år att få detta system på plats.

»Det finns en skevhet i skattessystemet i dag. Alla måste vara med och betala.«
Skattetapp i Norge

Som en effekt av bland annat momsbefriade elbilar har norska statens intäkter från engångsavgifter och moms på bilar minskat med 40 procent sedan 2005. 

Under 2019 var 42 procent av alla sålda elbilar i landet eldrivna. Totalt rullar över 250 000 elbilar på Norges vägar.

Så tycker svenskarna om kilometerskatt

Kilometerskatten 1974–1993

År 1974 slopade Sverige bränsleoljeskatten och införde istället en kilometerskatt för alla dieseldrivna fordon. Skatten skiljde sig mellan olika fordonstyper i relation till det beräknade vägslitaget.

Syftet med skatten var bland annat att man ville få en bättre fördelning av kostnaden i vägsystemet mellan olika fordonstyper. Tidigare hade det också varit enklare att skattefuska genom att tanka dieselfordon med lägre beskattad villaolja och på så sätt undkomma bränsleoljeskatten.

Den nya skatten baserades på bilens körsträcka som beräknades genom en plomberad vägmätare. Informationen fördes senare vidare genom ett stämpelkort som fordonsägaren var skyldig att skicka till länsstyrelsen. På utländska fordon kontrollerade man mätarställningen när bilen kom in och ut ur landet och beskattade sedan ägaren efter det.

Nästan alla bensindrivna fordon var lätta personbilar och man ansåg därför att kostnaden för vägslitage inte skiljde särskilt mycket mellan dem. Bensinskatten ansågs därför möta kostnadsfördelningsansvaret för bensindrivna bilar tillräckligt bra.

1993 slopade man kilometerskatten och införde istället en särskild punktskatt på dieselolja. Kilometerskatten slopades då den ansågs vara resurskrävande för både fordonsägare och myndigheter. Sverige som var på väg att bli medlem i EU, hade då en skyldighet att undanröja hinder för rörligheten av varor och tjänster över de europeiska gränserna.

Så tycker svenskarna om kilometerskatt

Vad tycker du om förslaget om en geografiskt anpassad kilometerskatt?

1. Leif Bergquist, Solna: – Ja det kanske är bra, fast för mig är det ju en dålig affär. Men vi har bott många år på landsbygden och vet att de som bor där är oerhört beroende av bil. 

2. Erika Hongisto, Knivsta: – Bara det inte är för krångligt och att det går smidigt till när man ska rapportera in.

3. Tomas Hedin, Skokloster: – Jag är emot alla skatter, men om det skulle sänka bensinskatten är det bra. Blir det billigare för mig själv hade jag varit för.

4. Clas Sohlberg, Uppsala: – Man väljer väl själv var man vill bo? Jag bor mitt i Uppsala för att ha alternativ. Så det är nog ingenting för mig. 

5. Mattias Lindgren, Alsike: – Det kan väl vara vettigt beroende på utformning. Jag har testat att åka kollektivt till Arlanda, där jag jobbar. Det fungerar lite sisådär med de arbetstider jag har. 

6. Sven Kristiansson, Sollentuna: – Jag tycker det är riktigt. Om man kör mer så är det klart att man sliter mer på vägarna. Samtidigt behöver man ju inte bilen lika mycket i tätbebyggda områden som i glesbygden.

Taggar: Reportage

I dag kostar trafiken samhället cirka 57 miljarder kronor per år i form av olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar. Dagens skatteintäkter uppgår till cirka 60 miljarder per år, men i takt med att fler bilköpare väljer en elbil eller laddhybrid kommer intäkterna minska.

Då gäller det att hitta på nya, rimliga sätt att få pengar till trafikarbete.

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola har i ett projekt finansierat av Energimyndigheten analyserat hur en avståndsbaserad och geogr

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa för endast 19 kr!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

Kommentarer

#1
2020-03-26 16:54

Det kan vara bra om Myndigheterna kan se var bilen är med GPS.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.