Bild
Nästa artikel
– Vår tanke är att bygga fler laddplatser om behovet blir större, säger Bengt Dahlstedt som själv kör laddhybrid och sitter i styrelsen i Träpatronens samfällighet.

Fixa laddplats med grannarna

Reportage

Bor man i bostadsrätt behöver det inte vara svårt att fixa laddplats till elbilen eller laddhybriden. I en samfällighet eller hyresrätt kan det vara knepigare – men inte omöjligt. Så här gör du.

En motion till bostadsrättsföreningens stämma drog igång en process som ledde till att Träpatronens samfällighet i Hägersten skaffade åtta laddplatser.

Samfälligheten består av fyra föreningar som tillsammans äger ett garage och ytterligare parkeringsplatser utomhus.

– Frågan landade hos samfällighetens styrelse och vi började helt enkelt undersöka förutsättningarna och kom fram till att det här borde vi göra. Vi tyckte att det lät spännande, säger Bengt Dahlstedt, kassör i samfälligheten.

Styrelsen bestämde att tre laddboxar skulle sättas upp i garaget och tre utomhus, plus en laddstolpe med två uttag för besökare. En försäljare av boxar hittades på nätet och en elektriker fick uppdraget att räkna på installationen.

I samma veva lanserades också Naturvårdsverkets bidragssatsning Klimatklivet.

– Investeringen blev inte så blodig eftersom vi fick nära 50 procent av Naturvårdsverket, plus att vi gjorde en liten snikinstallation genom att köpa laddboxarna själva och anlita en elektriker som gjorde hela arbetet, säger Bengt Dahlstedt.

Beslutet togs i styrelsen utan omprövning av samfällighetens anläggningsbeslut (se nästa uppslag).

– Vi krånglade inte till det mer än så. Motorvärmare fanns redan med i anläggningsbeslutet och vi såg ingen större skillnad att använda en motorvärmare eller att ladda en elbil, säger Bengt Dahlstedt.

Huvudsäkringen var så pass hög att man kunde tillåta relativt hög laddeffekt (11 kW) men det innebar också kraftiga kablar.


– Mastiga kablar är dyrt. Därför placerade vi laddplatserna väldigt nära elcentralen, säger Bengt Dahlstedt.

Laddstolpen vid gästparkeringen är flitigt använd men bara tre av sex fasta laddplatser är uthyrda.

– Jag är väldigt förvånad att det inte var större intresse men det kommer väl naturligtvis. Man väntar ju på den stora elbilsboomen, säger Bengt Dahlstedt.


1. Pejla intresset. Att kunna ladda hemma är närmast en förutsättning för att kunna ha elbil. Bor man i eget hus med parkering är det ofta enkelt att installera en laddstation – men i en bostadsrättsföre-ning måste man ha grannarna med sig.

Börja med att undersöka intresset. Ju fler intresserade, desto större möjligheter.

Här finns dock ett dilemma.

– Det är ju lite hönan och ägget. Om det finns laddplatser är det större chans att de boende skaffar elbil, men om ingen har elbil är det inte säkert att föreningen vill skaffa laddplatser, säger Linus Dahlin, energi- och klimatrådgivare i Stockholm.

 

2. Kontakta styrelsen. Eftersom en eller några boende inte kan bestämma över en förening går vägen till laddplatser via styrelsen. Ta kontakt och lägg fram önskemålet. Styrelsens inställning kan vara positiv men det kan också finnas invändningar om att elbilsladdning är dyrt, krångligt och bara intresserar ett fåtal.

Vad man kan framföra är att kostnaderna ska betalas av de som laddar och att laddplatserna kan öka fastighetens värde.

– Det handlar till sist om vad styrelsen och föreningen vill. Det här är demokratiska organisationer och om styrelsen inte gör något kan medlemmarna göra sin röst hörd och motionera på stämman, säger Mats Lindbäck på intresseorganisationen Bostadsrätterna.

 

3. Hjälp finns att få. Tidigt i processen kan det vara klokt att kontakta andra föreningar som redan skaffat laddplatser. På så sätt kan man undvika fallgropar och få tips om hur man bäst går till väga. Hör också med energi- och klimatrådgivningen i din kommun som kan ge ytterligare hjälp. Till exempel har flera kommuner i Storstockholm gått ihop och startat hemsidan www.fixaladdplats.se.

 

4. Undersök förutsättningar. Förutsättningarna kan skilja sig enormt mellan olika föreningar. Motorvärmare och garage gör saken enklare, saknas framdragen el kan det bli komplicerat.

Viktigt är att elsystemet ska klara den höga belastning under lång tid som elbils-laddning innebär. Vanliga vägguttag är inte gjorda för sådan påfrestning och riskerar att bli överhettade. Vad som behövs är laddstationer som är utformade för elbilsladdning (säkerhetsnivå Mode 3).

Laddningen ställer också krav på att det finns tillräckligt med ledig effekt. Ta hjälp av en elektriker som kan lokalisera elcentralen och kontrollera om elnätet klarar ytterligare belastning. Kanske måste man höja huvudsäkringen men det kostar förstås.

Dubbelkolla även vem som äger marken. Fastigheter med tomträtt kan till exempel behöva tillstånd för att göra grävarbeten.

 

5. Välj utrustning. Hur parkeringen ser ut avgör om laddstationen ska sitta på en stolpe eller på väggen, men det finns flera andra val att göra när det kommer till utrustningen.

Två kontakter finns att välja mellan:
Typ 1 eller Typ 2. Olika bilar har olika uttag men Typ 2 är numera standard i Europa och finns på de flesta nya bilar.

Vissa laddstationer finns med dubbla uttag och fast kabel går att välja till.

Laddtiden avgörs till viss del av utrustningen. Högre strömstyrka (fler ampere) ger högre effekt (fler kilowatt) och därmed kortare laddtid.

Värt att komma ihåg är dock att bilen sätter begränsningen. Flera av dagens modeller är begränsade till att ladda med 16A enfas, vilket ger 3,7 kW i effekt.

Kom också ihåg att bilen vanligtvis står parkerad under natten och att laddtimmarna blir ganska många.

– Kanske hinner man ladda tolv timmar och med 16 ampere enfas får man ungefär två mils körsträcka per timme. Ofta behöver man inte mer, säger energi- och klimatrådgivare Linus Dahlin.

Med 16A trefas går det att ladda tre gånger så fort, om bilen så tillåter, men kablarna blir också grövre och dyrare.

Till syvende och sist avgör elnätet vilken effekt som är möjlig. Laddstationer med lastbalansering kan dock ställa ned effekten automatiskt om proppen håller på att gå.

 

6. Bestäm Antal. Antalet laddplatser måste förstås anpassas till intresset, föreningens ekonomi och de praktiska och tekniska förutsättningarna.

– Det är alltid vackert att börja litet och lära sig av det, säger Mats Lindbäck på Bostadsrätterna.

– Det finns exempel på föreningar där två personer varit intresserade men när man installerat laddplatserna är det plötsligt fem som vill ha. I de flesta fall är det värt att installera några platser extra när man ändå är igång, säger Linus Dahlin.

 

7. Begär offerter. Vid det här laget är det dags att begära in offerter.

– Vi rekommenderar att man tar in minst tre offerter och utvärderar dem noga så att man får en bred bild, säger Linus Dahlin.

Priserna varierar kraftigt. En laddbox i garage kan kosta 6 000–15 000 kr, plus 2 000–6 000 kr i installation. En laddstolpe utomhus kan kosta upp-emot 50 000 kr på grund av dyra markarbeten.

Många företag erbjuder så kallade ”helhetslösningar” och ”totalentreprenad” som inkluderar allt från installation till elmätning och fakturering. Mats Lindbäck är tveksam till sådana upplägg.

– Jag är en snål rackare och vet att företagen vill sälja en så stor tjänst som möjligt. Jag vill dessutom ha kontroll i så hög grad som möjligt. Därför är jag skeptisk till de som försöker vidga sin tjänst. Som regel är de jättebra på till exempel eldistribution men det är inte säkert att de är vassast på andra delar, säger han.

Linus Dahlin resonerar annorlunda:

– I de flesta fall skulle jag rekommen-dera totalentreprenad, där leverantören tar hand om allt från avtal till första laddtillfället. Det medför en säkerhet om att allt blir rätt.

 

8. Kontrollera bidrag. I dagsläget finns inga pengar att få för att installera laddstationer. Bidraget från Naturvårdsverket, det så kallade Klimatklivet som kunde täcka upp till hälften av kostnaderna, försvann vid årsskiftet.

Men situationen kan förändras. Den nytillträdda regeringen har gått ut med att klimatstöden ska utvecklas.

– Jag tycker att man ska göra en kalkyl utifrån normalkostnaden, utan statliga bidrag. Om det är något vi har lärt oss är det att tillfälliga stimulansåtgärder kan ändras snabbt. Det fungerar inte att bygga sina ekonomiska beslut på sådana saker, säger Mats Lindbäck på Bostadsrätterna.

 

9. Välj betalmodell. Viktigt är att fördela kostnaderna rättvist. Det vanligaste är att föreningen bekostar utrustning och installation och sedan tar ut kostnaden genom höjda avgifter för laddplatserna. Ofta bestämmer man en avskrivningstid på 5–8 år och anpassar avgiften därefter.

Hur man ska ta betalt för elen är lite krångligare. Vissa laddstationer mäter den faktiska elförbrukningen men de kan vara dyrare och kräva administration.

Enklare är att föreningen tar ut en fast avgift som baseras på elpriset och en uppskattad årsförbrukning.

– Vissa föreningar tycker att det ska vara enkelt och att det inte spelar någon roll om någon råkar betala lite för mycket eller för lite. I andra föreningar lägger man jättestor vikt på att man faktiskt ska betala ned till sista watten, säger Mats Lindbäck.

 

10. Beställ och installera. När allt underlag finns på plats kan styrelsen ta det slutgiltiga beslutet eller låta medlemmarna avgöra saken vid en stämma.

Installationen ska göras av behöriga elektriker. Använd Elsäkerhetsverkets internettjänst ”Kolla elföretaget” för att kontrollera  firman som anlitas.

Hur tilldelningen av laddplatser ska fungera och om det behövs någon omflyttning av platser är också något som bör vara klargjort innan strömmen släpps på.

Sedan är det bara att börja ladda!


Motorvärmare blev laddstolpar

Genom att bygga om tre motorvärmare till laddstolpar med sex uttag kunde BRF Igelbäcken i Stora Ursvik utanför Stockholm hålla nere kostnaderna.

– Vår förening har funnits i elva år och infrastrukturen på parkeringen var fräsch. Vi hade motorvärmarstolpar och kablaget pallade med 16 ampere. Då kände vi att vi ville hitta en lösning där vi inte behövde gör mer än nödvändigt, berättar Lars-Eric Magnusson som sitter i styrelsen.

Företaget som anlitades utformade ett plåtskåp med fasta laddkablar som enkelt kunde monteras på motorvärmarstolparna.

– De gjorde hela installationen på verkstad och kom sedan ut och skruvade bort huvudet från motorvärmaren och trädde på laddstationen. Det tog bara några timmar, säger Lars-Eric Magnusson.

 

Det hela började med att en boende som körde elbil ställde frågan om laddning till styrelsen, som undersökte saken, tog in offerter och sökte bidrag.

– Vi tog det som ett styrelsebeslut och informerade på årsmötet. Vi fick en del frågor men vi mötte inget motstånd, säger Lars-Eric Magnusson.

Viktigt var att föreningen skulle få tillbaka investeringen. Styrelsen beslutade om en avskrivningstid på fem år och höjda avgifter för laddplatserna.

– Det är klart att det tar en stund innan vi får igen pengarna men efter fem år kan laddplatserna ge en liten inkomst, säger Lars-Eric Magnusson.

Trådlös nätverksuppkoppling gör att elförbrukningen kan mätas och läggas på månadsavgiften.

 

Än så länge är dock bara tre av de sex laddplatserna uthyrda.

– Jag är inte orolig att vi inte ska få dem uthyrda. Det tror jag kommer, säger Lars-Eric Magnusson och konstaterar:

– Sedan inbillar jag mig att det kan vara bra att säga att det finns laddplatser om man skulle vilja sälja sin lägenhet.

2020: NY LAG KRÄVER LADDPLATSER

Laddstationer för elbilar ska installeras eller förberedas vid nybyggnad och större renoveringar av byggnader. Det säger ett nytt EU-direktiv som ska vara infört i Sverige våren 2020.

För parkeringar vid bostadshus med fler än tio platser blir det krav på att förbereda kabeldragning till samtliga parkeringsplatser.

– Syftet är att göra förberedelser som annars hade kostat ganska mycket i ett senare skede. När laddstationer efterfrågas ska det vara en ganska enkel och billig sak att sätta upp, säger Thomas Johansson på Boverket som utreder det nya lagkravet.

Vid andra parkeringar med minst tio platser – till exempel vid offentliga byggnader, kontor och affärer – måste minst en laddstation installeras och kabelkanaler dras till minst en femtedel av platserna.

2025 skärps kraven för parkeringar med fler än 20 platser vid byggnader som inte är bostadshus. Då måste fastighetsägaren installera ett visst antal laddplatser, exakt hur många ska Boverket utreda och lämna förslag om senare i vår.

– Det kravet är mer långtgående eftersom det också gäller befintliga parkeringar, säger Thomas Johansson.

HYRESRÄTT: UPP TILL VÄRLDENS GODA VILJA

Bor man i hyresrätt och vill ladda en elbil hemma är man beroende av hyresvärden.

– Det blir naturligtvis lite krångligare när man inte äger fastigheten själv, säger Jennie Wiederholm, energiexpert på Hyresgästföreningen.

– Det man kan göra är att prata med sin hyresvärd och gärna vara påläst så att man kan lägga fram en argumentation om att investera i laddplatser.

Hyresvärdarnas inställning varierar stort, menar Jennie Wiederholm:

– Utgå alltid från att det går att diskutera med hyresvärden. Sedan kanske det visar sig att det inte går men man behöver inte utgå från att hyresvärden är besvärlig. Jag tror att de flesta hyresvärdar vill ha nöjda kunder.

Om hyresvärden säger nej finns inte mycket att göra.

– Då blir det väldigt svårt, konstaterar Jennie Wiederholm. Då kommer man inte kunna ladda hemma. Det är inget man kan kräva att hyresvärden ska ordna.

En motion till bostadsrättsföreningens stämma drog igång en process som ledde till att Träpatronens samfällighet i Hägersten skaffade åtta laddplatser.

Samfälligheten består av fyra föreningar som tillsammans äger ett garage och ytterligare parkeringsplatser utomhus.

– Frågan landade hos samfällighetens styrelse och vi började helt enkelt undersöka förutsättningarna och kom fram till att det här borde vi göra. Vi tyckte att det lät spännande, säger Bengt Dahlstedt, kassör i samfälligheten.

Styrelsen bestämde att tre laddboxar skulle sättas upp i garaget och tre utomhus, plus en laddstolpe med två uttag för besökare. En försäljare av boxar hittades på nätet och en elektriker fick uppdraget att räkna på installationen.

I samma veva lanserades också Naturvårdsverkets bidragssatsning Klimatklivet.

– Investeringen blev inte så blodig eftersom vi fick nära 50 procent av Naturvårdsverket, plus att vi gjorde en liten snikinstallation genom att köpa laddboxarna själva och anlita en elektriker som gjorde hela arbetet, säger Bengt Dahlstedt.

Beslutet togs i styrelsen utan omprövning av samfällighetens anläggningsb

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa en månad för 1 krona!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

TRÄPATRONENS SAMFÄLLIGHET

Var: Hägersten i sydvästra Stockholm.

Lägenheter: 328.

P-platser: 130 i garage och 100 utomhus.

Laddplatser: Sex laddboxar (11 kW) och en laddstolpe med två uttag (22 kW).

Investering: 180 000 kr (83 000 kr i bidrag från Klimatklivet).

Laddavgift: 250 kr/mån i hyrestillägg, inkl. el.

BRF IGELBÄCKEN

Var: Stora Ursvik i nordvästra Stockholm.

Lägenheter: 48.

P-platser: 60 utomhus.

Laddplatser: Tre laddstolpar med sex uttag (3,7 kW).

Investering: 100 000 kr (50 000 kr i bidrag från Klimatklivet).

Laddavgift: 150 kr/mån i hyrestillägg plus elförbrukning.

Kommentarer

#1
2019-10-14 16:19

För bostadsrätter är det mycket viktigt att se upp med stadgarna och anläggningsbeslutet. De flesta föreningar lär behöva göra en ny anläggningsförrättning följt av stadgeändringar eftersom en förening enligt lag inte får göra mera än vad som är angivet i anläggningsbeslutet hur vällovligt syfte man än har.

#2
2019-10-14 16:54

Bra sammanfattning!

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.