Bild
Nästa artikel

Därför blev bränslet rekorddyrt

Reportage

Bensinen rusade långt över 16 kronor litern och dieseln sprängde 17-kronorsvallen. Vad hände egentligen hösten 2018 när priserna sköt i höjden? Förklaringen handlar om allt från Donald Trump till vattennivån i Rehn.

Hur mycket kostade bränslet som mest?

Fredagen den 18 maj 2018 hände något som aldrig tidigare hänt på svenska bensinstationer.

För första gången klättrade literpriset för bensin och diesel över 16-kronorsgränsen. 95-oktanig bensin kostade 16,16 kronor och dieseln 16,06.

Men priserna skulle inte stanna där.

Månaderna därpå slogs det ena rekordet efter det andra. Den 31 augusti höjdes riktpriset för bensin till den nya toppnoteringen 16,56 kronor litern.

Dieselpriset fortsatte att ticka uppåt och den 10 oktober sprängdes 17-kronorsvallen. För en liter fick man betala 17 kronor och ett öre.

Där och då hade bensinen blivit mer än en krona och dieseln mer än två kronor dyrare per liter jämfört med början av året.

En så kraftig prisstegring är sällsynt, enligt de svenska bränslebolagen.

– Att priserna går upp en till två kronor på mindre än ett år, det är mycket ovanligt, säger Johan Söderberg, drivmedelschef på Circle K.


Varför blev bensinen och dieseln så dyr?

Orsakerna är många och komplicerade och styrs av skeenden långt ifrån den svenska vardagen.

Att bena ut varför bränslepriserna svänger upp eller ned har generellt blivit krångligare, menar bränslebolagens experter.

– Jobbar man inte med frågan dagligen är det komplext och svårt att förstå hur allt hänger ihop. Det är så mycket som påverkar, säger Erik Stenströmer Moglia, drivmedelsansvarig på OKQ8.

– Det har blivit mycket svårare att säga vad som gör att man får betala mer vid pumpen. Det är så många faktorer som spelar in, säger Stefan Samuelsson, retailchef på ST1/Shell med ansvar för prissättning.

Den största delen av bränslepriset är skatt. Ungefär 60 procent av det man be-
talar för varje liter bensin och nästan hälften av dieselpriset utgörs av skatter och moms.

Sedan ska bränslebolagen ha en bit av kakan. Om man räknar bort deras marginal, cirka tio procent, återstår 30–40 procent av pumppriset. Det är vad själva bensinen och dieseln kostar och det är den delen som påverkas av omvärlden.

Höstens prisrusning har två huvudförklaringar, menar bränslebolagen.

Den första handlar om världsmarknadspriset på råolja, råvaran som används för att framställa bensin och diesel. Ett fat (159 liter) kostade 66 dollar i början av 2018 men priset ökade stadigt under året och var i oktober uppe i 86 dollar.

Den andra är att den svenska kronan har försvagats mot dollarn. I januari 2018 var dollarkursen 7,84 kronor men därefter har den amerikanska valutan stärkts och i oktober hade kursen stigit till 9,16 kronor som mest.

De två sakerna tillsammans ledde till rekordhöga pumppriser.

– Att oljepriset går upp påverkar våra inköpspriser och den höga dollarnoteringen driver upp priset ytterligare eftersom vi köper produkterna på en världsmarknad som styrs av dollarpriset, säger Erik Stenströmer Moglia, OKQ8.

– Historiskt har dollarkursen och världsmarknadspriserna ofta gått åt olika håll, säger Johan Söderberg på Circle K. Nu har både den svenska kronan försvagats och råvarukursen gått upp. Då blir det stor skillnad i pris.
 

Varför ökade då oljepriset?

För att svara på den frågan måste man ge sig ut i storpolitikens värld.

– Det hänger ihop med att råoljepriset sjönk kraftigt för ett par tre år sedan, säger Ulf Svahn, vd på bränslebolagens branschorganisation SPBI. Då bestämde sig OPEC och Ryssland och några till för att skära i produktionen för att få upp priset.

Beslutet fick önskad effekt.

– Ovanpå det kom Donald Trump och tyckte att det där Iranavtalet inte var så bra, fortsätter Ulf Svahn. Han införde nya sanktioner mot Iran, som inte skulle få sälja sin råolja. Då steg priset ännu mer, upp till över 80 dollar per fat.

Lägg till den ekonomiska krisen i Venezuela, som lamslagit landets oljeproduktion, och den samlade bilden blir att tillgången på olja har gått ned och att priset därför gått upp.


Men varför blev dieseln dyrare än bensinen?

Det normala har varit att diesel är billigare än bensin men 2018 blev ordningen den omvända och framåt hösten växte prisskillnaden till mer än en krona.

En orsak är den starka konjunkturen. God ekonomi betyder i regel att transporterna ökar och därmed även dieselanvändningen, vilket driver upp priset.

Skillnaden i pris påverkas också av säsongseffekter. Bensinen har en tendens att bli dyrare på sommaren och dieseln framåt vintern.

– I USA kallas fenomenet ”driving season” och innebär att efterfrågan på bensin ökar när sommaren närmar sig. Då stiger bensinpriset. På hösten minskar efterfrågan på bensin samtidigt som efterfrågan på eldningsolja ökar. Eftersom eldningsolja och diesel är likartade produkter ökar dieselpriset, säger Stefan Samuelsson, ST1/Shell.

Flera bränslebolag påpekar också att det produceras för mycket bensin och för lite diesel.

– Vår uppfattning är att det råder brist på diesel i Europa, säger Erik Stenströmer Moglia, OKQ8.

Förenklat kan man säga att ett raffinaderi alltid får ut en viss andel bensin och en viss andel diesel. Det går att justera proportionerna men bara till en viss gräns.

Vilken råolja som används spelar roll. Att OPEC och Ryssland dragit ned på sin oljeproduktion innebär att tyngre råoljor försvunnit från marknaden.

– Ersättningen är amerikansk skifferolja, lätta oljor som producerar mycket bensin och väldigt lite diesel. Det gör att det kommer ut mindre diesel på marknaden och att det blir överskott på bensin i Europa, säger Ulf Svahn på SPBI och konstaterar:

– Det spär på prisskillnaden.

Underskottet av diesel blev ännu större på grund av underhållsarbeten vid ryska raffinaderier och, kanske lite mer oväntat,  av vattennivån i Europas floder.

– Rehn har väldigt låg vattennivå just nu. Fartygen kommer inte fram. Man kan inte flytta produkterna, säger Johan Söderberg på Circle K.

Den varma sommaren spökar också på andra sätt. Dålig rapsskörd har gjort att priset på RME, den processade rapsoljan som blandas in i diesel, skjutit i höjden.

Som kronan på verket infördes reduktionsplikt den 1 juli 2018, en ny lag som tvingar bränslebolagen att stegvis blanda in mer biodrivmedel i bensin och diesel för att minska utsläppen av fossil koldioxid.

Kruxet är att förnybara bränslen är dyrare än fossila och att produktionen än så länge är begränsad. Det gäller bland annat så kallad HVO, ett biobränsle framställt av växtoljor och slaktavfall, som är den vanligaste inblandningen i diesel.

Johan Söderberg på Circle K menar att Sverige ”dammsuger” världen på HVO.

– Vårt lilla land köper en tredjedel av allt som tillverkas i hela världen och det finns inte mer att hämta just nu. Det har gjort att priset på HVO gått upp.

Kravet på att blanda in biodrivmedel är också högre på diesel jämfört med bensin.

– Det har gjort att prisskillnaden mellan bensin och diesel ökat ytterligare, säger Johan Söderberg.


Hur kom det sig att priserna SEDAN vände nedåt?

Efter höstens rekordnivåer har bränslepriserna störtdykt. I början av december hade bensinen rasat till 14,41 kronor litern och dieseln till 15,46 kronor.

Denna helomvändning sammanföll med att oljepriset på kort tid föll från 80 till 60 dollar per fat – och återigen finns förklaringen i de stora sammanhangen.

Det började med att USA gav några länder tillåtelse att köpa olja från Iran.

– Det innebar att det blev en lättare situation på råoljesidan och då sjönk priset på grund av det, säger Ulf Svahn, SPBI.

Sedan kom prognoser om att ekonomin håller på att bromsa in.

– Eftersom råoljan är direkt relaterad till världsekonomin sjönk förväntningarna på prisutvecklingen på råolja framöver. Det fick priset att falla lite till, säger Ulf Svahn.


Så vad händer med priserna framåt?

Vad som händer med oljepriset, dollarkursen och konjunkturen är svårt att sia om men mycket talar för att skattetrycket kommer att öka. Sedan 2017 finns en lag som automatiskt höjer bränsleskatten vid varje årsskifte. Nu i januari handlade det om 36 öre för bensin och 25 öre för diesel.

Den här uppräkningen är dock fryst från och med 2020, enligt den budget som riksdagen antog i december, men nästa regering kan återinföra systemet.

Att bränslebolagen varje år måste öka inblandningen av dyra biodrivmedel för att uppfylla den nya reduktionsplikten kan också bidra till höjda priserna.

– Det som över tid ökar priserna är skatt och reduktionsplikt. Vi kan bara hoppas att biodrivmedel kommer ned i pris men sannolikt är att kostnaden kommer att vara lite högre än traditionella drivmedel, säger Erik Stenströmer Moglia, OKQ8.

– Det beror på hur priset på förnybara råvaror utvecklas. Det är högt i dagsläget men det är inte säkert att det kommer att vara så för evigt, säger Henrik Roos som är prisansvarig på Preem.

Pumppriserna skulle dock kunna falla om den svenska kronan blir starkare eller om det blir lågkonjunktur.

– Vi kommer förmodligen ha höga priser periodvis men de kommer även att sjunka i vissa perioder. Det kommer gå upp och ned, säger Henrik Roos.

Skärpta utsläppsregler för sjöfarten kan också påverka dieselpriset. Från och med 2020 måste fartygen gå över till en diesel med betydligt lägre svavelhalt som liknar den som används på land.

– Det betyder att privatkonsumenten får konkurrens från en helt annan sektor. Hur mycket det kommer att påverka kan vi inte säga i dagsläget men vi ser en risk att det kan leda till prishöjningar, säger Stefan Samuelsson, ST1/Shell.

Att dieseln gått om bensinen i pris behöver dock inte vara en permanent förändring, menar Ulf Svahn på SPBI.

– Det finns inget som är permanent i den här världen, säger han och fortsätter:

– Situationen kan ändras över en natt. Det räcker att någon ledare säger någonting så får det effekt. Den här marknaden är väldigt beroende av det som händer ovanför marken och väldigt lite av det som händer under marken.

STORA SKILLNADER ÖVER GRÄNSERNA

I vissa länder är dieseln dyrare än bensinen men i andra är det tvärtom. Den 12 november 2018 gällde de här literpriserna i tolv europeiska länder. Dyrast och billigast markerade.
 

Land Bensin 95, kr/l Diesel, kr/l
Bulgarien 11,87 12,15
Polen 12,12 12,64
Luxenburg 12,52 11,93
Spanien 13,51 12,97
Sverige 15,02 16,24
Storbritanien 15,12 16,08
Frankrike 15,16 15,24
Tyskland 15,98 14,84
Finland 16,02 15,66
Danmark 16,15 14,92
Grekland 16,48 14,93
Italien 16,81 15,96
Genomsnitt EU 15,10 14,64

 

MEST SKATT I SOPPAN

Ungefär 60 procent av bensinpriset och nästan 50 procent av det man betalar för diesel – så mycket går direkt till statskassan. Uppdelningen här nedanför visar hur många kronor som är moms, skatt och bränslebolagens produktkostnad och marginal.

Siffrorna kommer från Svenska petroleum och biodrivmedel institutet (SPBI) och gäller snittpriset vid pump i oktober 2018. En anledning till varför dieseln har högre produktkostnad är att inblandningen av olika biodrivmedel är större och att dessa är dyrare i inköp.

SÅ MYCKET DYRARE HAR BRÄNSLET BLIVIT

Givetvis har bensinen och dieseln blivit dyrare om man ser till kronor och ören – men dagens bränslepriser är också rekordhöga om man tar hänsyn till inflationen och räknar om priserna under perioden 1960–2018 till dagens penningvärde. En stor del av prisökningen kan förklaras med de höjda skatterna. Statistik från SCB och SPBI.

ÅR BENSIN 95 DIESEL        
  Snitt-
pris
vid
pump,
kr/l
Pris
i dagens
penning-
värde,
kr/l
Skatt/
moms
i dagens
penning-
värde,
kr/l
Snitt-
pris
vid
pump,
kr/l
Pris
i dagens
penning-
värde,
kr/l
Skatt/
moms
i dagens
penning-
värde,
kr/l
2018 okt. 15,89 15,89 9,62 16,68 16,68 7,87
2018 jan. 14,86 15,24 9,64 14,74 15,12 7,8
2017 14,13 14,51 9,26 13,85 14,22 7,45 -
2016 13,2 13,8 9,06 12,77 13,35 8,3 -
2015 13,36 14,1 8,69 12,95 13,67 7,88 -
2014 14,33 15,12 8,66 14,2 14,98 7,87 -
2013 14,53 15,3 8,69 14,48 15,25 7,92 -
2012 14,53 15,77 8,8 14,81 15,59 8,03 -
2011 14,09 14,96 8,54 14,09 14,96 7,82 -
2010 12,97 14,13 8,52 12,42 13,53 7,44 -
2009 12,97 13,31 8,45 11,48 12,67 7,33 -
2008 12,54 13,8 8,29 13,12 14,44 7,46 -
2007 11,65 13,26 8,13 10,88 12,39 6,72 -
2006 11,55 13,44 8,2 11,08 12,89 6,84 -
2005 11,14 13,14 8,48 10,48 12,36 6,77 -
2004 10,05 11,91 8,06 8,66 10,26 6 -
2003 0,46 11,25 8,85 7,95 9,45 5,67 -
2002 9,37 11,36 7,87 8,41 10,19 5,82 -
2001 9,52 11,79 7,93 8,7 10,77 5,92 -
2000 9,57 12,14 8,09 8,44 10,71 5,85
1999 8,4 10,76 7,83 6,66 8,53 5,76 -
1998 8,1 10,43 7,84 6,3 8,11 5,74 -
1997 8,27 10,63 7,74 6,65 8,55 5,73 -
1996 7,87 10,17 7,45 6,55 8,46 5,61 -
1995 7,57 9,82 7,2 6,8 8,83 5,52 -
1994 7,52 10,01 7,21 7,06 9,4 5,63 -
1993 7,67 10,43 7,36 6,02 8,19 4,07 -
1992 6,26 8,91 5,98 4,92 7 3,19 -
1991 6,45 9,39 6,2 5,16 7,51 3,33 -
1990 6,29 10,01 6,46 4,78 7,62 3,02 -
1989 4,59 8,07 4,64 3,22 5,66 1,81 -
1989 4,59 8,07 4,64 3,22 5,66 1,81 -
1988 4,28 8,01 4,83 2,67 5,66 1,65 -
1987 8,01 4,83 2,67 5 1,65 -
1987 4,02 7,96 4,55 2,57 5,09 1,51 -
1986 4,01 8,28 4,52 2,3 4,75 1,09 -
1985 4,57 9,83 5,01 3,05 6,56 1,14 -
1984 4,14 9,56 4,3 2,85 6,58 1,22 -
1983 4,07 10,15 4,27 2,52 6,29 1,05 -
1982 3,86 10,49 4,62 2,33 6,33 0,98 -
1981 3,48 10,27 4,84 1,84 5,43 0,74 -
1980 2,88 9,53 4,83 1,48 4,89 0,43 -
1975 1,37 7,46 4,25 0,5 2,72 0,33 -
1970 0,84 6,71 4,71 0,67 5,35 3,27 -
1965 0,77 7,64 5,06 0,61 6,05 3,47 -
1960 0,74 8,79 4,99 0,58 6,89 3,92 -

 

Hur mycket kostade bränslet som mest?

Fredagen den 18 maj 2018 hände något som aldrig tidigare hänt på svenska bensinstationer.

För första gången klättrade literpriset för bensin och diesel över 16-kronorsgränsen. 95-oktanig bensin kostade 16,16 kronor och dieseln 16,06.

Men priserna skulle inte stanna där.

Månaderna därpå slogs det ena rekordet efter det andra. Den 31 augusti höjdes riktpriset för bensin till den nya toppnoteringen 16,56 kronor litern.

Dieselpriset fortsatte att ticka uppåt och den 10 oktober sprängdes 17-kronorsvallen. För en liter fick man betala 17 kronor och ett öre.

Där och då

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt på Vi Bilägare från endast 29 kr

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

NYTT ÅR - HÖJD SKATT

Bensin- och dieselskatten höjs automatiskt vid varje nyår, enligt en lag som trädde i kraft 2017. Skatten räknas upp med den allmänna prisutvecklingen (konsumentprisindex) och ytterligare två procent. Ovanpå läggs sedan 25 procent moms. Höjningen är tänkt att ”stegvis öka omställningstrycket i transportsektorn från användning av bensin- och dieselbränsle till andra alternativ som bidrar till minskade växthusgasutsläpp”.

Uppräkningen för 2019 genomfördes vid årsskiftet men vad som händer nästa år är oklart. Budgeten som riksdagen antog i december säger att skatten bara ska räknas upp med konsumentprisindex och inte med ytterligare två procent. En ny regering kan dock återinföra systemet.

Så här skulle utvecklingen se ut fram till 2022 om uppräkningen fortsätter som tidigare, baserat på Konjunkturinstitutets senaste prognos:

  Bensinskatt
inkl. mons
kr/l
Dieselskatt
ikl. moms
kr/l
2018 8,05 5,66
2019 8,41 5,91
2020 8,79 6,18
2021 9,16 6,46
2022 9,59 6,76

 

Kommentarer

#1
2019-09-17 14:12

Äntligen:P

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.