Bild
Nästa artikel
Varje skylt kontrolleras med kamera. Lyft till vänstra bandet betyder att allt är okej, de som hamnar till höger får åka ytterligare ett varv genom maskinen.
Varje skylt kontrolleras med kamera. Lyft till vänstra bandet betyder att allt är okej, de som hamnar till höger får åka ytterligare ett varv genom maskinen.

600 plåtar i timmen

Reportage

Blanka plåtar lastas in i ena änden. Ur den andra spottar maskinen ut 600 färdiga registreringsskyltar i timmen. Skyltar till alla svenska bilar tillverkas på en och samma plats, i Danderyd utanför Stockholm.

De flesta bilarna som rullar i Sverige har en koppling till en 250 kvadratmeter stor lokal i Danderyd, strax norr om Stockholm. Här finns Scandinavian Motorcenter (SMC) som tillverkat alla svenska registreringsskyltar sedan 2002.

– Vi gör rätt mycket på liten yta, säger platschefen Göran Lindberg och konstaterar:

– Sedan 2002 har vi gjort nästan 20 miljoner skyltar här.

Den här tisdagen ska ytterligare 7 024 nummerplåtar bli till. Posten kommer och hämtar vid fyra på eftermiddagen, då ska allt vara packat och klart.

– Antalet skyltar varierar från dag till dag. Som mest har det varit 14 000, säger Anders Eriksson som driver företaget som hans pappa startade 1976.

– Om det kommer en båt med asiatiska bilar kan det helt plötsligt behövas 2 000 extra skyltar.

 

Vanligtvis arbetar sex personer med produktionen, i dag är två borta men leveransen ska gå precis som vanligt. Mycket sker per automatik. Den stora skyltmaskinen från tyska Utsch tuffar igång vid sju på morgonen, laddad med en dagsfärsk tillverkningslista från Transportstyrelsen. Maskinen präglar alla ”vanliga” skyltar – 600 i timmen.

De andra skyltvarianterna – tvåradig, liten, mc, taxi, diplomat, och så vidare – görs för hand genom att rada upp bokstäver och siffror i särskilda präglingsmaskiner.

En personlig skylt som precis är färdig har texten ”STOOPID”.

– Man har sett många konstiga varianter genom åren, säger Göran Lindberg.

Rätten till en sådan skylt i tio år kostar
6 200 kr, intäkterna går till forskning inom trafiksäkerhet, medan priset för en vanlig skylt ligger på 90 kr.

 

Registreringsskylten liknar egentligen ett körkort, menar Anders Eriksson.

– För de allra flesta är det bara en bit aluminium. För oss är det en identitetshandling, säger han.

Dagens system som bygger på att skylten följer med bilen under hela livslängden infördes 1972–1973. De länsvisa bilregistren ersattes av ett centralt och därmed behövde skylten inte längre bytas om bilen råkade säljas till ett annat län.

Övergången till det nya systemet innebar att tillverkningen centraliserades, bara ett företag skulle sköta produktionen.

– Det är den största anledningen till att Sverige inte har något större problem med förfalskade skyltar, säger Anders Eriksson.

I till exempel Tyskland och Storbritannien finns tusentals olika tillverkare.

– Även om det svenska systemet är från 1972 är det fortfarande unikt, säger Anders Eriksson.

Det nuvarande avtalet om skylttillverkning löper ut i slutet av året och Transportstyrelsen har dragit igång en ny upphandling. Förutom SMC är fem andra företag med och slåss om kontraktet som gäller från 2019 och fyra år framåt.

– Antingen vinner man eller så har man inget uppdrag, konstaterar Göran Lindberg.

Enligt ett preliminärt besked har SMC vunnit upphandlingen men beslutet kan överklagas och processen dra ut på tiden.

Avtalet ställer krav på företaget och på själva skylten. Kvaliteten testas genom att utsätta plåten för stenskott, UV-strålning, borsttvätt, lösningsmedel och andra vedermödor.

 

Jobbet har satt sina spår hos Anders Eriksson.

– Det är klart att man har blivit lite skyltnörd och att man sitter och tittar på skyltar när man är ute i trafiken, säger han. Folk försöker lura kameror och tullar på olika sätt, det brukar jag kolla efter.

För Göran Lindberg är det samma sak.

– När jag är ute och kör undrar min sambo varför jag ligger så här nära bilen framför, säger han och måttar några decimeter mellan händerna:

– Det är ju för att jag tittar på skylten! Hur ser den ut? Hur är kvaliteten?

En vanlig myt är att skyltarna tillverkas i fängelser. Så är fallet i Finland och i vissa delstater i USA.

– Men så har det aldrig varit i Sverige. Det är väl något som kommer från filmens värld, säger Anders Eriksson.

Säkerhetsdetaljer ska försvåra förfalskning. Den nya registreringsskylten stoltserar med en EU-symbol, några svenska riksvapen i miniatyr, en fabrikskod (till exempel "VO" för Volvo), ett chassinummer (17 tecken), ett unikt typsnitt, skyltens tillverkningsdatum samt en tillverkningsstämpel som sitter på baksidan.
Säkerhetsdetaljer ska försvåra förfalskning. Den nya registreringsskylten stoltserar med en EU-symbol, några svenska riksvapen i miniatyr, en fabrikskod (till exempel "VO" för Volvo), ett chassinummer (17 tecken), ett unikt typsnitt, skyltens tillverkningsdatum samt en tillverkningsstämpel som sitter på baksidan.
Nya skylten kommer tidigare än väntat.

Lagret av registreringsnummer sinar snabbare än vad Transportstyrelsen räknat med. Snart har alla bokstäver och siffror använts i alla möjliga kombinationer. Den nya skylten, som antingen har en bokstav eller en siffra som sista tecken, kommer därför att införas tidigare än planerat.

– Den ursprungliga planen var att lansera det nya formatet till sommaren 2019 men den kraftiga bilförsäljningen de senaste åren har gjort att vi fått tidigarelägga förändringen, säger Christofer Kärrdahl på Transportstyrelsen som håller i arbetet.

2017 registrerades nästan 380 000 nya personbilar i Sverige – den högsta siffran någonsin för ett enskilt år.

Följden blir att den nya nummerplåten sätts i bruk redan i höst.

– Vår plan är att börja tilldela under sista kvartalet i år men vi har inte spikat exakta datum för lanseringen. Vi ska först få de sista ändringarna i systemet klara. Vi kommer att informera brett till allmänheten när det är dags, säger Christofer Kärrdahl.

Med dagens system finns ungefär tolv miljoner tillgängliga kombinationer. 11,6 miljoner av dem var upptagna i slutet av februari och nästa år beräknas alla nummer ta slut. Det nya systemet ökar antalet kombinationer till nästan 39 miljoner (se faktaruta).

– Det är en betydande utökning. Vi hoppas och tror att vi kommer klara oss ett bra tag framöver, säger Christofer Kärrdahl.

Endast nyregistrerade bilar påverkas av förändringen, nuvarande skyltar kan användas vidare. Många nya bilar kommer också att få en siffra som sjätte tecken, precis som i dag, eftersom nummer från avregistrerade och skrotade bilar återanvänds efter 12 månader i karantän.

 

Transportstyrelsen övervägde flera alternativ för en ny nummerstruktur. Ett var att utöka antalet tecken till sju men det ansågs vara för dyrt och det skulle inte få plats på de mindre skyltarna. Sju varianter med sex tecken analyserades (AAA 11A, AAA 1A1, AAA A11, 1AA A11, 111 AAA, A11 1AA, A11 AAA). Modellen som myndigheten till slut fastnade för bedömdes vara enklast att införa.

– Nackdelen är kanske att man inte förväntar sig att det kommer en bokstav i slutet. Men det är nog ett övergående problem. Man lär sig med tiden, säger Christofer Kärrdahl.

Arbetet som återstår är att anpassa datorsystem och säkerställa att till exempel polis och besiktningsföretag kan hantera det nya formatet. Fart- och trängselkameror måste trimmas in.

Värt att påpeka i sammanhanget är att besiktningsreglerna ändras i maj. Slutsiffran på skylten kommer inte längre att avgöra besiktningsmånaden, bilen ska istället in för kontroll senast 14 månader efter den förra besiktningen.

Månaden när fordonsskatten ska betalas kommer även i fortsättningen att bero på slutsiffran, vilket blir det femte tecknet med det nya formatet.

SÅ HAR DEN SVENSKA PLÅTEN SKYLTATS OM

Från länsbokstav till EU-märke och byte från aluminium till plast och tillbaka igen. Så har registreringsskylten förändrats genom åren och de här skyltarna finns i dag.

 

1907–1972: ”Förordningen om automobiltrafik” träder i kraft 1907 och bestämmer att bilar ska ha ett ”igenkänningsmärke” med en länsbokstav följt av en till fem siffror. A står för Stockholms stad, B för Stockholms län, C för Uppsala län, och så vidare. Överstiger antalet bilar 99 999 tillkommer ett extra A och sedan ett B efter länsbokstaven. Skylten är vit med svart text men kan se ut på olika sätt.

 

1972–1983: Det centrala bilregistret införs och alla bilar får byta till en skylt med tre bokstäver, tre siffror och kontrollmärke för fordonsskatt i mitten. Övergången sker 1972–1973. Skylten tillverkas av aluminium med tecken och kant i relief och instansat chassinummer.

 

1984–1993: Ny skylt av präglad plast. Materialbytet får kritik på grund av vissa kvalitetsproblem, reflexfolien kunde lossna på tidiga exemplar. Bokstäverna och siffrorna är smalare och både de och kanten görs i relief. Möjligheten att köpa en personlig skylt införs 1988.

 

1994–2001: En ny plastskylt med släta bokstäver och siffror börjar användas. Endast kanten är gjord i relief. Typsnittet är fetare än tidigare och i övre högre hörnet har skyltens tillverkningsdatum tillkommit.

 

2002–2013: Tillbaka till en skylt av aluminium med tecken och kant i relief. Typsnittet är smalare och i bakgrunden syns Vägverkets symbol. 2003 införs EU-symbolen och 2010 försvinner kontrollmärket.

 

2014–: Skylten får dagens utseende. Mellanrummet mellan bokstäver och siffror är mindre eftersom kontrollmärket inte längre finns, typsnittet är lite fetare och hela chassinumret och fabrikatskoden står utskriven.

Taggar: Reportage
27 MILJONER NYA NUMMER

 Den nya registreringsskylten som kan ha en bokstav eller siffra som sista tecken ökar antalet tillgängliga kombinationer från dagens 12 miljoner till nästan 39 miljoner.

Eftersom I, Q, V, Å, Ä och Ö inte används på ordinarie skyltar, på grund av förväxlingsrisk, finns 23 möjliga bokstäver per position. Med nuvarande system blir antalet kombinationer:

23 x 23 x 23 x 10 x 10 x 10 = 12 167 000.

Genom att tillåta 10 siffror och 22 bokstäver som sista tecken – bokstaven O kommer inte att användas eftersom den kan förväxlas med en nolla – blir antalet kombinationer:

23 x 23 x 23 x 10 x 10 x 32 = 38 934 400

Det faktiska antalet minskar dock med 310 400 eftersom 97 bokstavskombinationer är spärrade av Transportstyrelsen (se faktarutan här intill).

SÅ TILLVERKAS SKYLTEN

En ordinarie registreringsskylt blir till så här:

1. Aluminiumplåten tillverkas i Tyskland och levereras till Danderyd med präglad kant, reflexfolie och det blå fältet med EU- och S-märke.

2. ”Skyltämnet” lastas in i en automatisk maskin som varje dag laddas med en tillverkningslista från Transportstyrelsen.

3. Skylten skickas iväg på rullband och går först till prägling av tecken och sedan till varmfoliering som ger den svarta färgen.

4. En kamera kontrollerar sex kriterier och sorterar bort skyltar som inte uppfyller kraven.

5. Chassinummer, fabrikatskod och tillverkningsdatum skrivs dit med laser.

6. Slutligen får skylten adresslapp, förpackas i en annan maskin och skickas med posten.

SKYLTARNAS SVARTA LISTA

97 bokstavskombinationer är svartlistade vid tilldelning av registreringsnummer. Transportstyrelsen anser att kombinationerna är olämpliga eller så bildar de ord för en siffra eller förkortning av en organisation. MLB är spärrad för användning i film och reklam. Listan uppdateras löpande för att spegla den allmänna uppfattningen om vad som är lämpligt och inte, enligt Transportstyrelsen.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.