Bild
Nästa artikel
300 nya fartkameror i år

300 nya fartkameror i år

Reportage

Mer än 1 500 fartkameror övervakar svenska bilister. I år väntas 250–300 nya fartkameror monteras upp.

Du vet inte exakt när, men någon gång under dygnet är flertalet av de drygt 1 500 kamerorna som finns utplacerade längs det svenska vägnätet aktiverade.

När de är aktiverade vill polisen givetvis inte avslöja – då skulle tanken med övervakning falla. Men det är faktiskt slumpen som avgör när kamerorna är aktiverade eller inte. Polisen kan också manuellt styra hur länge en viss kamera på en viss sträcka är aktiv. Vid omkring 1,3 miljarder tillfällen passerar fordon förbi kamerorna varje år.

– Vi har ett avtal med ATK-enheten (automatisk trafikkontroll) att skicka 280 000–300 000 bilder från kamerorna varje år, säger Eva Lundberg, nationell samordnare för trafiksäkerhetskamerorna på Trafikverket.

Bilderna skickas till polisens enhet för automatisk trafikövervakning där de granskas av ett 60-tal personer. Fotografierna jämförs med körkortsregister på bilens registreringsnummer och på anhöriga till bilens ägare som kan ha kört fordonet.

– Vi mäter medelhastighet på 70-, 80- och 90-sträckor på sträckor som inte har mitträcken. Det är där olycksrisken är som störst. På de vägar som har en medelhastighet på fem km/tim högre än hastighetsgränsen kan det bli aktuellt att montera upp kameror.

Kameraskåpen inklusive montering och el kostar omkring halvmiljonen per enhet.

– Det är ett billigt sätt att öka trafiksäkerheten jämfört med att bygga en ny 2+1-väg, säger Eva Lundberg.

 

Det händer också att kameror plockas bort, inte bara att nya monteras upp. Totalt sett ökar ändå antalet fartkameror rejält runt om i landet. Flest kameror finns i de län med hög trafikintensitet, som Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

– På vägar som byggts om till 2+1-väg kan vi avveckla kamerorna på vissa sträckor, men behåller dem ofta i korsningar där olycksrisken är högre, säger Eva Lundberg.

På en landsväg som inte är mötesseparerad, en vanlig 70-, 80- eller 90-sträcka, är risken att råka ut för en allvarlig olycka som störst när trafiken är tät. Det betyder tidpunkter på dygnet med intensivt trafikflöde – morgon- eller eftermiddagsrusning.

– Det är alltid risk med möten på vägar som inte är mötesseparerade. Tät trafik innebär fler möten och därmed större olycksrisk, flödet i sig är en riskfaktor. Grovt räknat räddar mötesseparation på vägar ett liv per tio mil och år. På de vägar med högre hastighet där vi inte har mötesseparation är det viktigt att få ner hastigheterna. Det är helt klart avgörande både för risk och konsekvenserna av en olycka. Därför har vi på en del av dessa sträckor kameraövervakning av trafiken, säger Maria Kraft, måldirektör på trafikverket.

Singelolyckor med dödlig utgång på sena kvällar och nätter är svåra att motverka genom kameraövervakning. Det är inte heller dessa olyckor som prioriteras i trafiksäkerhetsarbetet.

– Mötesolyckor är primärt det vi jobbar på att få bort, att ändra beteende hos de som gör många olika fel och tar risker är mycket svårare. När det gäller kamerorna har vi sett att slumpen har samma effekt på trafikanterna som när vi styr övervakningen till vissa tider. Eftersom trafikanterna inte vet när kameran är påslagen eller inte anpassar de flesta hastigheten. Man beter sig lika oavsett om kameran är igång eller inte för tillfället. Det ger en trafiksäkerhetseffekt bara att det står en kamera där, säger Maria Kraft.

Fortkörarna dyker upp i Kiruna. Här identifieras de och får ett brev med böter. (Foto: Kenneth Paulsson/Trafikverket)
Fortkörarna dyker upp i Kiruna. Här identifieras de och får ett brev med böter. (Foto: Kenneth Paulsson/Trafikverket)

Fartkamerorna ger inte bara sänkt hastighet just där plåtskåpen är placerade, utan på en längre vägsträcka.

– Det ger ett flockbeteende som bromsar upp hela trafikrytmen. Många använder farthållaren och ställer in den på en viss hastighet när de vet att flera kameror väntar längs en sträcka. Störst effekt på att sänka hastigheten har det visat sig är att ha ett avstånd på fem kilometer mellan kamerorna, säger Maria Kraft.

Fartkamerorna beräknas rädda 20–30 liv per år genom sänkt hastighet. Men det går inte att statistiskt säkerställa att dödsolyckorna minskar på en viss vägsträcka.

– Statistik är lurig, om det skulle vara en olycka med en minibuss och tre döda på en viss plats så slår det statistiskt under flera år på just den sträckan. Därför är kamerornas uppgift att sänka medelhastigheten och vi vet sedan tidigare forskning att just hastigheten är avgörande för utgången vid en olycka, säger Anders Drugge, sektionschef vid ATK-enheten.

Varför är kamerorna inte igång dygnet runt?

– Då blir det mer av ett fiskalt system, att plocka böter från bilister. Det skulle inte ge någon allmän acceptans för hastighetsövervakningen. Vi vill inte bötfälla folk, vi vill att de ska hålla hastighetsgränserna. Det gör också de allra flesta på de här sträckorna, hela 98 procent av håller hastigheten. Bara två procent kör för fort. Det är en otroligt bra siffra tycker jag, säger Anders Drugge.

Fartkamerorna finns till största delen på 70–90-vägar och i ett fåtal fall på sträckor med 40 eller 50 km/tim som hastighetsgräns.

– Vi etablerar inte kameror på sådana sträckor, utan där dödsolyckorna sker. Och det är på vägar med högre hastighetsgränser. Sedan finns också mobila fartkameror som används av polisen på vissa platser där trafikanterna inte håller hastigheten. Då kan det handla om 30–50-sträckor, säger Anders Drugge.

 

Som topplistan här intill anger är det fartkamerorna i Stockholms län som fångar in flest fortkörare. Inte så konstigt kanske med tanke på trafikflöde och storstadshets. Allra flest fortkörare åker fast på riksväg 76, sträckan Norrtälje–Svanberga. Det gäller både under förra året och i år. Nästan 470 bilister fastnade på kameralinsen för fortkörning under årets tre första månader.

Utanför Stockholmsområdet märks två sträckor i Jämtland där många bilister åker för fort förbi kamerorna. Det är på E14 Ås- Klingsta/Mörsil samt på E45 vid Åsarna. Men även E22 i Blekinge (Björketorp vid korsningen av länsväg 669) åker många fast för fortkörning.

 

Men alla som kör för fort åker inte dit. Det förekommer olika sätt att försöka hindra kameran att ta en bild som identifierar föraren. Masker, keps och slalomglasögon gör det nästan omöjligt att identifiera vem som kört bilen. Att fälla ned solskyddet är vanligt bland notoriska fortkörare, liksom att hålla upp en hand med spretande fingrar. Allt för att undvika att kameran kan ta en bra bild med föraren väl synlig. Omkring 35 procent av de som kör för fort förbi kamerorna lagförs för det och får böta. Ett inbetalningskort kommer då hem i brevlådan.

– Det är tillräckligt avskräckande för att de allra flesta ska hålla hastigheten på de här sträckorna. Yttre omständigheter som gör att bilden på föraren inte är tillräckligt bra för identifikation är vanligast för att vi lägger ner ärendet. Det handlar om regn, snö, skymmande backspegel eller vindrutetorkare som är påslagna. Det kan vara smuts på vindrutan och smuts på kameraskåpet. De rengörs regelbundet, men på vintern kan det räcka med att ett par långtradare kör förbi så är kamerorna nedstänkta, säger Anders Drugge.

Det är föraren som har ansvaret och bötfälls, inte bilens ägare, som inte alltid behöver vara samma person. Det händer ju att man lånar bilar av släkt och vänner. Företagsregistrerade fordon kan vara svåra att klarlägga vem som kört vid det aktuella tillfället. Det är inget tvång att uppge förarens identitet för myndigheterna.

– Fusk förekommer för att försvåra identifikation, men det kan vara svårt att veta om det är medvetet fusk att ha solskyddet nedfällt. Det finns ju legitima skäl till att ha solskyddet nere också. Det är inget stort problem. Att folk kör maskerade för att undvika böter är väldigt ovanligt, säger Anders Drugge.

Att köra utan registreringsskylt fram kan vara ett sätt att undvika fortkörningsböter, men det är inte heller tillåtet. Då riskerar man 1 500 kronor i böter. Vissa använder spray eller film på främre registreringsskylten. Inte alla fungerar särskilt bra, men kan i vissa fall göra det svårt att avläsa skylten från kamerans position.

Det finns dock en sak som alltid funkar mot fartkamerorna – sänkt hastighet.

Taggar: Reportage

Du vet inte exakt när, men någon gång under dygnet är flertalet av de drygt 1 500 kamerorna som finns utplacerade längs det svenska vägnätet aktiverade.

När de är aktiverade vill polisen givetvis inte avslöja – då skulle tanken med övervakning falla. Men det är faktiskt slumpen som avgör när kamerorna är aktiverade eller inte. Polisen kan också manuellt styra hur länge en viss kamera på en viss sträcka är aktiv. Vid omkring 1,3 miljarder tillfällen passerar fordon förbi kamerorna varje år.

– Vi har ett avtal med ATK-enheten (automatisk trafikkontroll) att skicka 280 000–300 000 bilder från kamerorna varje år, säger Eva Lundberg,

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa för endast 19 kr!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto. ✅ Tillgång till alla artiklar ✅ Digital tidning ingår ✅ Exklusivt nyhetsbrev

Läs mer

KAMERORNA SOM TAR FLEST FORTKÖRARE

Väg nr, Sträcka, (Antal fortkörningar 2016)

76 Norrtälje–Svanberga (1 659)

57 Mölnbo–Järna (1 612)

276 Åkersberga–Roslags Kulla (1 577)

274 Ladvik–Vaxholm (1 561)

268 Upplands Väsby–Vallentuna (1 556)

222 Mölnvik–Stavsnäs (1 548)

269 Bro–Erikssund (1 521)

225 Ösmo–Vårsta (1 519)

227 Jordbro–Dalarö (1 511)

259 Glömsta–Jordbro (1 486)

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.