Bild
Nästa artikel

Fordonsrelaterad verklighetsflykt

Krönika

"Jag menar, för det priset kan man inte göra sig några illusioner om att den ska hålla längre än till första stoppljuset, vad som helst kan hända."

Jag slog till. För 11 000 kronor var hon min och nu står en vit Volvo 745 parkerad utanför vårt hus.

Jag hittade den på Blocket och bestämde redan vid första telefonkontakten att jag skulle köpa bilen.

Jag går på rösten, så funkar jag.

Så här är det: Om man köper en gammal kärra, typ 20 år, med 21 000 friska mil i ryggen är det som så, att man liksom får vad man får.

Glasklar analys eller hur...?

Jag menar, för det priset kan man inte göra sig några illusioner om att den ska hålla längre än till första stoppljuset, vad som helst kan hända.

Det som är själva poängen för mig är att jag inte vill bli lurad, eller åtminstone slippa få reda på det.

Det är känslan som räknas. Jag vill se i säljarens klara blick att han av hela sitt hjärta tror att bilen är helt okej.

Om kardanknuten börjar dunka runt hörnet betyder det inte att jag blivit blåst, gamla bilar går sönder förr eller senare (nya också för den delen).

Alltså, jag träffade killen som såg lika ärlig ut som hans röst redan lovat och bilen var i toppskick, inte en tillstymmelse till rost.

Då den varit i samma familj sedan första registreringsdagen 1990 fanns det verkstadskvitton på allt och endast från Bilia med fabriksnya originaldelar.


Med mina samlade fördomar om människors utseende och sätt drog jag snabbt slutsatsen att mannen tillhörde, eller gift in sig i, en frikyrklig familj.

Det här bådar gott, tänkte jag.

Vi körde några hundra meter och stannade utanför hans port.

"Jag köper bilen", sa jag. "Va, liksom nu på en gång?" sa han förvånat.

"Du kan ta den till en verkstad och kolla om du vill vara säker".

"Nej nu, jag har pengar med mig", sa jag.

Det var inte så att jag kände vittring på ett riktigt fynd, jag kan inte avgöra sånt, det kändes bara skönt att snabbt avsluta affären eftersom jag ändå inte har en aning om vad jag ska titta efter.

Men, jag deltog ändå i den lilla bilköparcharad vi båda kände oss tvungna att utföra.

Killen öppnade motorhuven och sa, "jag kan absolut ingenting om bilar, men ja, där är motorn."

Jag som inte heller besitter någon större kunskap om vad som pågår under huven låtsades ändå titta intresserat på virrvarret av slangar, sladdar och motordelar.

Där stod vi, två vuxna män i medelåldern och stirrade på något vi inte förstod och efter en stund pillade jag lite förstrött på en svart plastlåda och ljög: "Du, det ser fint ut".

Vi skrev på ett ömsesidigt kontrakt, hämtade vinterdäcken i förrådet och så rullade jag hem.

Hela familjen kom ut och tittade och inte en sprillans ny bil hade kunnat skapa en större känsla av lyx och upphöjd livskvalitet.

Jag ska erkänna att jag gick ut på balkongen och tittade ner mot parkeringen en sista gång innan jag gick till sängs.

Nästa dag repeterade jag på Sveriges Radio med en musikerkollega och tvingade honom att komma ut och titta på bilen.

Han, som själv har en ny V70 för 300 000 pix log artigt och berömde mitt köp.

Alla andra ser en gammal bil, snart utrangerad, men för mig är det en pärla, en dröm i vitt med kromade fönsterlister.

Bara en sådan sak!

Jag befinner mig i ett tillstånd av fordonsrelaterad verklighetsflykt.

Men min upplevelse är 100 procent körglädje och såvitt jag förstår finns ingen större körglädje än den upplevda.

Så det så.

Taggar: Krönika

Kommentarer

#1
Saabnisse
2010-06-18 11:35

Ok, för 11000:- kanske man inte kan räkna med att få särskilt mycket bil, men den ska ju ändå fungera annars har man ju kastat bort pengarna.
Nu verkar ju detta vara något av ett fynd, men nog förefaller det mig som om Herr Norberg är mer än vanligt korkad när det gäller bilköp.
Man kan ju inte räkna med sådan tur varje gång.
Om man inte vet något om bilar bör man ju ändå som första åtgärd kolla senaste besikningsprotokollet, som naturligtvis inte ska vara för gammalt.
Sedan måste man kolla ägandeförhållanden och event. kvarstående skulder.
Sedan är det ju en god ide att ta med sig någon bilkunnig kompis och om det rör större belopp är det ju vettigt att åka till bilprovningen och begära en genomgång som visserligen kostar en del men som kan vara ett bra underlag för att pruta.
Och naturligtvis ska man inte betala det begärda priset, säljaren har givetvis lagt på för prutmån.

#1
Lennart Sandling
2010-06-18 11:59

Visst är det underbart att köpa en bil, alldeles oavsett om den är ny eller gammal.
Och så är det ju så att man får aldrig mer än man betalar för och för den slanten så kan det gå bra eller inte.

#1
Tekniker och humanister
2010-06-18 15:35

Med stor och lång erfarenhet av bilar så håller jag fortfarande med Johan Norberg.
Känns det rätt så är det rätt, som oftast. Jag vet de som köpt sprillans nya bilar som havererat allt för tidigt. Säker kan man aldrig vara och en kombination av fingerspitzgefühl och lite teknisk förståelse så blir det bra! Att kalla någon för korkad för att han gör en bedömning av människor som inte är baserad på fakta är väl att ta i.

#1
Förnuftigt köp..
2010-06-18 23:32

Mannen med V70 slängde just iväg 5 sådana bilar när han rullade ur bilhallen med ny bil.
Och man kan byta bil många ggr. för 300 lax om det blir större fel på volvon eller annan bil för det priset.
Säkerhet är bra aspekt, men vi åker inte ut för att krocka i trafiken.
Inte jag i allafall.
Det är ju ingen bil som man bräcker grannen med, men som tar en från A till B och det är bilen till för, inte glänsa för vissa.

#1
em
2010-06-18 23:53

Annars så kan man ju köpa bilen via Kvarndammen/KVD och få ett ärligt protokoll på alla fel och brister på bilen.
När vi köpte senaste bilen (osedd) där så ringde platschefen och berättade att det hade uppstått ett nytt fel sedan deras besiktning av bilen och undrade om vi ville ha pengarna tillbaka direkt, ett avdrag på priset eller om han fick försöka lösa felet. Nu var det så enkelt att ett löv hade letat sig in till fläkten och skapade ett litet missljud men det var ändå något som inte var med i den ursprungliga beskrivningen.
Det var ett tryggt köp!

#1
Jes
2010-06-20 21:25

Håller med dej > TEKNIKER OCH HUMANISTER
<
Köpte nyligen en bil på blocket ... Säljaren var en vanlig kille, en familjeman så att säja. Han begärde 55' för en diesel-Passat 03;a automat med drygt 20.000 mil på mätaren ... Tja, vad som inte framgick av hans annons var att den var extra utrustat, jag tror det kallas comfortliner .. med tonade rutor, farthållare, halvskinn och en del annat ..
Jag nändes inte ens pruta ... "Jag tar den" .. 55 papp, betalar över internet, hämtar bilen imorgon, med lite tur har du pengarna på kontot då.
Hämtade bilen nästa dag ... "Har löst ut restskulden" sa han ... Hade jag inte en tanke på ... men känns det rätt så gör det. Jo, lite korkat av mej ... kunde blivit en dyr affär om det inte varit en ärlig människa.

#1
Seken
2010-07-02 09:21

Jag har genomgått minst 40 köp/sälj av begagnad bil. Nästan aldrig har jag prutat vid köp. (Väljer de med rätt prislapp.) Några gånger, när jag stått med nåt nästintill osäljbart, har jag varit tvungen att sänka säljpriset allteftersom. Men för det mesta har mitt pris i annonsen varit det rätta, eller för lågt. Och då är det alltid lika lustigt när det kommer "SAABNISSAR", som av princip ska pruta. Och skoj är det att skicka hem dom med beskedet: "Kom igen om ett par veckor. Finns bilen kvar, kan vi diskutera priset då".
Mao ord tycker jag Johan handlade helt i min smak. (Fast jag har blivit ordentligt blåst av en pensionerad jurist, med Sveriges ärligaste uppsyn.)

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.