Forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har undersökt hur slaggen som blir över vid stålproduktion fungerar som ballast i asfaltbeläggning. Sedan några år tillbaka har några teststräckor på olika platser i Sverige försetts med slaggblandad asfalt.
Vägsträckorna har undersökts årligen och man har kommit fram till att slaggasfalten är särskilt lämplig för utsatta ytor. Beläggningen med den inblandade slaggen blir stabilare och mer slitstark, vilket lämpar sig för de svenska förhållandena med dubbdäckstrafik under vintrarna. Inga sprickor eller stensläpp har observerats i den nya asfaltbeläggningen vid undersökningstillfällena, dessutom ska denna typ av asfalt vara tåligare mot vatten.
Slaggasfalten har hög friktion och är inte lika slät som konventionell asfalt. Det har visat sig att den absorberar ljud bättre och minskar trafikbullret med runt 1 decibel jämfört med normal asfalt.
I Danmark och Storbritannien är stålslagg vanligt som konstruktionsmaterial i vägar.
Om du vill läsa hela VTI:s utvärdering av asfalten så finns länk till höger.
Diskutera: Vad tror du om slaggbelagda vägar?
Mer från Vi Bilägare
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Att slaggasfalten har högre friktion är ett stort plus. Bättre grepp i alla lägen, både vått som torrt, nackdelen kan jag tycka är att den inte är lika slät. Om jag förstått det hela rätt, så är denna typ av väg slittåligare och ger ett minskat buller ute. Men om asfalten inte är lika slät, så borde det ju bullra mer inne i bilen gentemot den släta asfalten. Vart har VTI dessa teststräckor. Vore kul att veta vart de är...
Isoderlund:
"Ett antal provsträckor med stålslagg i slitlager, ABS11,
utfördes i Dalarna under åren 2005 – 2008. Vid Smedjebacken (2005) och Borlänge (2006) lades slaggasfalt i cirkulationsplatser. På väg 68 norr om Horndal (2007) utfördes en 300 meter lång provsträcka. Ett större objekt med stålslagg, ABS11, lades på väg 50 mellan Grängesberg och Ludvika (2008). I det objektet inblandades 20 procent porfyr i asfaltmassan. För att reducera bulleremissioner har stålslagg använts på Skälbyvägen i Järfälla kommun, Swedrain8 (2010) samt i en provsträcka med dränerande asfalt, ABD11 (övre lagret i en dubbeldrän) på E4, Husqvarna(2010). Ytterligare en sträcka med ABT16, innehållande slagg i samtliga fraktioner, har testats på en gruvväg i Garpenberg (2011) med hög andel tung trafik." - VTI:s rapport sid. 7.
/ Alexander Öbom, Vi Bilägare
Låter bra - men hur påverkas vi människor av de partiklar som faktiskt rivs upp? Vad gör stålslagg i människans luftvägar?
Vägarna torde rosta bort - särskilt med lite salt på, menar jag ...
Svart slaggsten (som blivit kvar efter malmbearbetning i Huså i Jämtland) är dekorativt svartblänkande och används ibland i akvarier. (Var själv där och plockade med mig ett par stenar.)
Stålslagg kanske leder tankarna lite fel - det är restprodukten som blir kvar när man utvunnit stålet, så någon rostrisk finns knappast att tala om. I artikeln nämns för övrigt att asfalten är tåligare mot vatten än vanlig asfalt.
Att den testade asfalten inte är lika slät innebär nog att den är mer porig och inte att den är full med knaggliga stenar.
En ynka decibel är försvinnande litet.
Min förstärkare där hemma stegar ljudet i halva decibelsteg, vilket är onödigt små steg. Tv:n använder 1.5 dB, vilket är tillräckligt och ganska vanligt. Det är sällan man ändrar ljudet så lite ändå.
En dB är vad du med säkerhet kan uppfatta som förändring om du är superkoncentrerad och inga andra störningar finns.
Det nämns flera väsentliga fördelar i artikeln och ändå väljer man att rubricera den minst betydelsefulla.
Lite mer om hur man testade buller skulle jag vilja veta. Har man testat längs de teststräckor så har det ingen betydelse. Kan lika bra vara så att bilarna blev tystare. Slits inte däcken snabbare på en yta med högre friktion?
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.