Arkivfoto: Observera att bilden inte visar den aktuella vägen.

Nästa artikel
Varför heldragen linje på riksväg 57?
Bilfrågan

Varför heldragen linje på riksväg 57?

Publicerad Idag 5:00

Arkivfoto: Observera att bilden inte visar den aktuella vägen.

Vi Bilägare svarar.

På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik. Vill du att vi ska svara på din fråga? Mejla till bilfragan@vibilagare.se.


Fråga: Efter nya asfalteringen på riksväg 57 mellan Björnlunda och Gnesta har Trafikverket tyckt att det ska vara dubbel heldragen linje nästan hela sträckan. Det blir då näst intill omöjligt att lagligt passera långsamma fordon, ibland även vanliga cyklar om man vill hålla säkerhetsavstånd.

Hur har de tänkt att man ska göra? Ligga i tolv km/tim bakom en lådcykel i fyra kilometer till nästa ställe där heldraget upphör en stund? Det som sker nu är att samtliga som åker denna sträcka blir lagbrytare och passerar heldragen linje.

Jag förstår inte varför det inte kan vara varningslinje som förut, då kunde man passera dessa fordon utan att bryta mot lagen. Trafikverket har svarat att de mäter sikten med en kamera mellan två fordon för att bestämma linjerna, och jag kan förstå att det är olämpligt att köra om någon som åker i 80 km/tim, men det måste ju finnas möjlighet att passera långsamma fordon på något sätt? Kan tillägga att vägen saknar vägren.

Mattias Löf

Svar: Vi bad Trafikverket om en kommentar: ”Vägbredden styr om det ska vara enkellinjesystem eller s.k. trelinjesystem (spärrlinjer, dubbel heldragen osv.) Vid enkellinjesystem man kan markera mittlinje med enkel varningslinje.

Det är VGU (Vägar och gators utformning) som styr vid vilken vägbredd och vilken typ av vägmarkeringar (linjesystem) som ska användas. Sedan 2021 är det nya krav på fri sikt.

Väg 57 i Södermanland siktmättes i samband med beläggning 2022. Vi försöker hålla en cykel på cirka fem år mellan mätningarna eftersom framför allt vegetation förändras runt vägen, men även för andra förändringar som kan påverka längd på heldragen linje, exempelvis hastighetsförändringar.”

Felicia Danielsson, presskommunikatör Trafikverket

Ämnen i artikeln