Bild
Nästa artikel
"Hur ska elvägarna klara vintern?" undrar frågeställaren.
"Hur ska elvägarna klara vintern?" undrar frågeställaren.

Bilfrågan: Vilken riskanalys görs för elvägar?

Bilfrågan

"Vad händer om en luftledning faller ned på vägen? Vem är ansvarig vid en trafikolycka på grund av detta?" Vi Bilägare svarar.

På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik. Vill du att vi ska svara på din fråga? Fyll i formuläret eller mejla till bilfragan@vibilagare.se.

Fråga:
En elväg har byggts väster om Sandviken på E16 som testväg för eldrift av lastbilar. Elöverföringen till lastbilarna sker från luftburen ledning liknande de som används för tågen. Intresset har varit stort och lovordats i både lokal- och riksmedia. Vad jag reagerat på är att ingen har berört vilka risker som kan finnas med denna lösning. De risker jag tänker på är följande. Jag har flera gånger i vinter fått större isbitar på vindrutan som fallit ned från ledningen. Som tur är så har den inte gått sönder men jag ser det som en stor risk att det kommer att hända. Vad händer om en luftledning faller ned på vägen? Det talas ju varje vecka om ledningar som tågen river ned. Tågen stannar, men de står där ensamma och stadigt kvar på rälsen. Men vad kan hända på en starkt trafikerad bilväg? Vem är ansvarig vid en trafikolycka på grund av detta? Vem ska betala kostnaderna vid en olycka?
Leif Johansson


Svar:
I demonstrationsprojektet Elväg E16 finns en särskild ”SRDU-grupp” (Säkerhet, Räddning, Drift, Underhåll) som arbetar med kontinuerliga riskbedömningar och åtgärder. I gruppen har representanter från Räddningstjänsten, Polismyndigheten, SOS Alarm, Elsäkerhetsverket, Trafikverket, leverantörer av infrastruktur (Siemens), drift och underhåll (PEAB), energileverantören (Sandviken Energi), Region Gävleborg med flera deltagit – och deltar fortfarande.
Bland annat nedriven kontaktledning har förstås funnits med i riskanalysen från början – liksom nedfallande snö och is. Konstruktionen av stolpar och ledning för järnväg och elväg skiljer sig åt på en del avgörande punkter, varför de inte är helt jämförbara.
När det gäller ledning, bärlina och utliggare har SRDU-gruppen tittat extra noggrant på frågan, och den har i nuläget inte en av de potentiella risker som fått högsta risknivå när man väger samman parametrarna ”sannolikhet för att den ska inträffa”, och ”konsekvenser om den gör det”. Detta mot bakgrund av följande:
  •  Ledningen hänger över fri höjd med god marginal.
  •  Elväg använder lågspänning (ca 700 V, motsvarande spårvagn/trådbuss) istället för högspänning (15 000 V) som för järnväg, vilket påverkar både riskavstånd under drift och hantering vid eventuella olyckor.
  • Elväg har betydligt tätare (3 m) mellan de så kallade litsarna än järnväg, det vill säga kopplingarna mellan bärlina och ledning, just av anledningen att en avsliten lina inte ska kunna ramla ner under fri höjd.
  • Ledningen består av tråd anpassad för höghastighetsjärnväg, vilket mer liknar en skena än en ledning. Detta gör att den – om den går av – generellt lindar upp sig själv kring bärlinan istället för att falla ner under fri höjd.
  • Strömmen bryts ögonblickligen om linan rör sig på ett onormalt sätt, eller går av.
  • Om allt för många litsar demoleras är tråden viktsatt, vilket gör att den dras undan från brottstället.
  • Till skillnad från järnväg kan trafiken (även ellastbilarna, som bara fortsätter på batteri eller HVO) ledas förbi brottstället, eller om det är ett lindrigt brott efter särskild säkerhetsinspektion, bedömning och beslut rentav fortsätta under det.
Vad vi just nu – på förekommen anledning – däremot bedömer som den mest angelägna risken att hantera är just nedfallande snö och is som ansamlats på utliggarna. Själva ledningen kan värmesättas, vilket gör att det som återstår att lösa handlar om konstruktionen av själva utliggarna. Det ansamlas för mycket snö på dem, helt enkelt, vilket inte är acceptabelt. Under vintern har leverantören prövat olika metoder att hantera problemet – bland annat en särskild beläggning på utliggarna och en konstruktion med värmning av dem via elslingor. Man har även sett över själva konstruktionen. Vi är utlovade en lösning av problemet som ska vara levererad innan årets snösäsong.
När det gäller ansvarsfrågor kring elvägsinfrastrukturen är det enkla svaret att samma regler gäller som för annan väginfrastruktur – till exempel broar, skyltar eller andra konstruktioner – i vägområdet.
Magnus Ernström, Region Gävleborg, ansvarig för projektet Elväg Gävle

Diskutera: Vad tycker du om elvägar?
Taggar: Bilfrågan

Kommentarer

#1
2018-09-25 08:14

Den stora frågan är väl egentligen om man kommer att hantera underhåll på samma sätt som underhållet sköts på järnvägen: inte alls. När det gäller järnväg är ju inte konstruktionen i sig problemet, utan snarare det faktum att man har årtionden av eftersatt underhåll. Samma sak kan för övrigt sägas om många vägar - så det är inte en helt ogrundad farhåga.

#2
2018-09-25 08:45

Ett bra svar från Magnus Ernström.
Ett av de största problemen med eftersatt underhåll på svensk järnväg är att man under många år optimerat transporterna på den tid som finns i spår.
Detta medför att järnvägen slits snabbare samt att det inte finns tid för underhåll då det då påverkar trafiken.
Det blir ett moment 22 då man inte tar sig förbi underhållsplatsen.
Så är ju inte fallet vid elbilväg då det är tvåfiligt och man kan köra i det vänstra fältet vid underhållsarbete.

#3
2018-09-25 10:27

Pris 200 miljarder som elvägar beräknas kosta räcker till många vätgasstationer som även vanliga bilister kan använda sig av. Nu har långtradare som tankar vätgas blivit 1000 kg lättare och fått 50% längre räckvidd och har fortfarande stor utvecklingspotential. Vätgasen produseras från bioavfall från jordbruk i USA men kan produseras på många olika sätt lokalt.
https://newsroom.toyota.co.jp/en/corporate/23722307.html

#4
2018-09-25 13:19

Satsa på vätgas! Vätgas kan faktiskt också användas i befintliga kolvmotorer. I praktiken behövs bara solljus och vatten för att producera vätgas. Jag är säker på att vätgasen kommer att vinna i det långa loppet. Den har många användningsområden förutom att driva bilar, till exempel kan den användas för att värma bostäder.

#5
2018-09-25 15:34

Bara att titta på Youtube och alla dessa filmsnuttar med lastbilar som glömt fälla tippbara flaket med olika obehagliga resultat.
Dessutom en fråga, på vilket sätt är lägre spänning och motsvarande högre strömstyrka säkerhetshöjande vid störning? Ljusbågens längd är väl bara en av farorna.

#6
2018-09-25 15:42

Jag tror mer på en elskena i vägbanan. Inte en massa fula stolpar längs vägen, och risker med nedfalla kontaktledningar mm.
Dessutom skulle vanliga personbilar kunna utnyttja den.

#7
2018-09-26 18:56

Energinettot för vätgas lär inte vara speciellt lysande, sett till produktion-lagring-transport.
Trådbussar har funnits sedan länge, runt om i världen inklusive Sverige(Landskrona), så vad är problemet?
Fjärrgods inklusive semitrailers transporteras företrädesvis på järnväg och på havet.
Korttransporter, med elfordon, batteri och/eller strömavtagare.
Ska vi politisera lite så är tillståndet på svenska järnvägsnätet en direkt följd av sossarnas dödgrävarpolitik under senaste halvseklet.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.