Bild
Nästa artikel
Vart tog alla härliga brittiska biltillverkare vägen?

Vart tog alla härliga brittiska biltillverkare vägen?

Backspegeln

Vi Bilägare provkörde utbudet sommaren 1968.

Brittisk biltillverkning är numera i stort sett utraderad. Men så var det definitivt inte på det glada 60-talet.

Då fanns ett rejält urval av mer eller mindre pålitliga, körglada och smart konstruerade engelska modeller att välja på. Något som Vi Bilägares dåvarande chefstestare Jan Ullén blev varse på sommaren 1968 när han – tillsammans med ett antal andra motorjournalister – var inbjuden till ett stort evenemang på den finländska racerbanan i Käinby utanför Helsingfors. 

Där hade den samlade brittiska bilindustrin ställt upp med i stort sett allt vad man hade att erbjuda för provkörning – från lilla BMC 850 (”Hundkojan”) till mäktiga Rolls-Royce Silver Spirit. 

Jan Ullén hoppade dock över såväl dyrgripar som budgetbilar och koncentrerade sig istället på de lite mer sportiga modeller som också stod på startlinjen.

Första rundorna gjordes i den lilla, lätta och låga (blott 109 cm!) mittmotorskapelsen Lotus Europa. En bil som uppenbarligen imponerade stort, åtminstone i fråga om köregenskaper: 

”Kurvtagningsförmågan är så otrolig att man kan gå in i böjarna med dubbelt så hög fart som man trodde var möjlig och ändå komma ut på nästa raka utan minsta sidoglidning eller sladdningstendens. Bilen är det närmaste man kan komma en formelracer och ändå få lov att köra på allmän väg”.

Däremot var han inte lika begeistrad över utrymmen och in-/ursteg, som kommenterades på följande sätt:


”Att komma i bilen var lättare sagt än gjort och väl på plats fick jag trycka hakan mot bröstet för att huvudet skulle gå fritt från taket. Pedalerna sitter dessutom så nära varandra att den ena av mina fyrtiotvåor räcker för att manövrera alla tre samtidigt. Bara en tåspetsdansör har chans att klara en pedal i taget!” 

När redaktör Ullén skulle ur den trånga kupén blev det ännu värre. Så här skrev han om den saken: 

”Om det var svårt att komma i Lotusen så var det en barnlek mot att komma ur den. Hade jag inte blivit hjälpt ur hade jag väl tvingats köpa bilen och tillbringa resten av mina dagar i den.”

Nästa bil, Sunbeam Rapier, avhandlades betydligt mer kortfattat: 

”Trivsam promenadbil, men knappast avsedd för racerbana”, blev slutomdömet om den 88 DIN-hästar starka sportcoupén. 

Körställning och ratt fick i alla fall beröm: ”Ratten är liten och behändig och med en lutning som är perfekt för oss som vill köra med utsträckta armar”.

Tredje bil till granskning var Vauxhall Viva GT, en GM-systerbil till Opels Rallye-Kadett. Med en 2-litersmotor på 104 DIN-hästar (lånad från den större Victor-modellen) bjöd den sportiga Vivan enligt Ullén på ”ansenliga fartresurser”.

”Men det jag fäste mig mest för var den tysta och smidiga gången. I motsats till Rallye-Kadett, vars sportighet nåtts till priset av stötig gång och bullrighet, är Viva GT en riktigt förfinad liten bil.” 

På plats fanns även två av den tidens vassaste brittiska Ford-bilar, Lotus Cortina och Escort Twin Cam. 

”Men det var mest som skådebröd. Bägge var fabriksvagnar som direkt efter testdagarna skulle ut i allvarligare rallysammanhang, varför man engagerat Bengt Söderström och Gunnar Palm som pålitligare chaufförer än oss journalister”, konstaterade en lätt besviken Jan Ullén. 

Se men inte köra, skulle man kunna säga…

Taggar: Backspegeln
Vart tog alla härliga brittiska biltillverkare vägen?

Kommentarer

#1
2020-06-05 23:49

Skönt skrivna texter av journalister som skrev vad de ville i en tid som inte var besudlad av politisk korrekthet.

”Om det var svårt att komma i Lotusen så var det en barnlek mot att komma ur den. Hade jag inte blivit hjälpt ur hade jag väl tvingats köpa bilen och tillbringa resten av mina dagar i den.”

Vi ska vara glada att inte Christer Klämmig i Trafikmagasinet var med och provkörde, det var en stor man i dubbel bemärkelse !

#2
2020-06-06 06:57

Ja det var chosefriare förr.

Tyvärr diskvalificerade många engelska tillverkare sig själva genom att tillverka bilar med högst tveksam kvalité.

Sen minns man nyheterna, var strejker på engelska bilfabriker var och varannan dag tycktes det som under 70-talet.
Kanske inte påverkade märkena i stort men ett bestående intryck som präglade synen på brittisk bilindustri för en annan som var ung då.

#3
2020-06-06 11:20

Jo det är riktigt, man straffade ut sig på bilmarknaden, men det var inte bara bristande kvalité som var anledningen.
Som Prestigelös skriver var fackföreningarna en stor orsak till kräftgången inom, inte bara bilindustrin, utan hela tillverkningsindustrin inklusive varvssektorn.
Och det mesta berodde på en stelbent konservativ oförmåga att förhandla konstruktivt.
Man hade många duktiga innovatörer, men deras nyskapande idéer motarbetades genom samma konservativa motvilja att ändra något som fungerade, det skulle bara minska lönsamheten.
Men kanske var det ändå facket som bar största skulden, de bar ju på ett historiskt ok som det gällde att förvalta och det gick inte alltid bra.
Hade man t.ex. betalt för att montera en 3/8"-mutter blev det en segsliten förhandling om den byttes till en 1/2"!

#4
2020-06-06 13:26

Arbetstiden för brittiska bilarbetare på 70-talet verkar mest ha bestått av tepausar och strejkmöten. Någon yrkesstolthet och vilja att utföra ett fullgott arbete syntes inte finnas. "Good enough" var kvalitetsnormen, och resultatet blev bilar dålig kvalité och tillförlitlighet (Lucas elsystem!). Ägare av brittiska bilar (och motorcyklar) sades förr ha en skiftnyckel till hands, det var alltid något som måste efterdragas då och då.

#5
2020-06-07 20:54

Lukas, han som uppfann mörkret.

#6
2020-06-07 21:09

Vet ni varför engelsmän dricker varm öl?
Jo, Lucas gjorde även kylskåp....

#7
2020-06-08 09:43

Det är helt fel att Lucas uppfann mörkret, det var uppfunnet långt före Lucas.
Men vad Lucas egentligen uppfann var den plötsliga avsaknaden av ljus!
Faktum är att Lucas är ett välrenommerat företag med tillverkning av mängder av olika fordonskomponenter.
https://www.lucasindustrial.co.uk/insights/2018/9/6/the-history-of-lucas...

#8
2020-06-08 15:42

"Brittisk biltillverkning är numera i stort sett utraderad........"
Detta stämmer inte. Det byggs årligen ca 1,5 miljoner bilar i Storbritannien.
Nissan, Toyota, Vauxhall, Jaguar, Aston Martin, Bentley, Rolls Royce, Morgan, Mini etc.
Vad som har hänt är att ägarstrukturen har förändrats, precis som i stora andra delar av bilvärlden. och visst har produktionen gått nedåt, inte minst självförvållat tack vara Brexit. Men nog finns det brittisk biltillverkning fortfarande.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.