Regeringen erkänner: Utsläppen kommer öka

Regeringen har lagt fram årets höstbudget. De flesta nyheter som berör bilägarna är kända sedan tidigare, men det som fått mest uppmärksamhet är att många av klimatmålen inte verkar nås med de förslag som finns på bordet i dag.

Utsläppen förväntas i stället öka med mellan 5,9 och 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030.

Ett av målen som inte kommer kunna nås är att sänka koldioxidutsläppen från inrikes transporter med 70 procent mellan 2010 och 2030, trots att regeringen bland annat inför en bonus för eldrivna lätta lastbilar och bygger ut laddinfrastrukturen.

Regeringens egen bedömning är att dessa satsningar inte kan kompensera för att utsläppen ökar när skatten på bensin och diesel och nivån i reduktionsplikten sänks.

Vissa partier har kritiserat de nationella miljömålen för att i stället fokusera på EU:s klimatmål. Men inte heller där beräknas Sverige kunna minska utsläppen i den takt som behövs.

– Det vi gör nu, bland annat med sänkta drivmedelspriser, ökar utsläppen. Men vi gör mycket annat för att pressa ned utsläppen. Vi kommer också presentera en klimathandlingsplan, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) under regeringens presskonferens på en fråga från Expressen.

Skrotningspremie

Bland förslagen som presenterats tidigare finns en skrotningspremie och som kommer kosta 250 miljoner kronor under nästa år. Det finns fortfarande inga detaljer om hur skrotningspremien ska fungera, förutom att den ska sänka tröskeln för den som har en äldre bil att köpa en elbil. Den ska även gälla vid privatleasing.

En stor del av klimatbudgeten går till att betala ut bonus till de elbilsköpare som slog till innan regeringen tog bort bonusen i november. Det beräknas kosta 1,3 miljarder.

Klausul för skattesänkningen

Sedan tidigare står det klart att utbyggnaden av nya laddstolpar för elbilar ska snabbas på, att nivån i reduktionsplikten ska sänkas till sex procent och att även skatten på bensin och diesel ska sänkas.

Men skattesänkningen behöver inte nödvändigtvis innebära att det blir billigare att tanka och när det gäller skattesänkningen på bensin och diesel har regeringen lagt till en klausul. Om världsmarknadspriset på bränsle plötsligt sjunker kan skatten skruvas upp igen.

– Att priset skulle sjunka dramatiskt ser vi inte komma, men skulle det bli så har vi ett annat läge, säger Elisabeth Svantesson på fråga från Dagens Nyheter.