Vilka är egentligen skillnaderna mellan dubb- och friktionsdäck – förutom att dubb orsakar ökat vägslitage och hälsovådliga partiklar i luften? På isig väg ger dubbdäck absolut ett bättre grepp. Främst märker man förstås att man får en kortare bromssträcka och att det är lättare att komma upp i fart, särskilt från stillastående.
Men lika viktigt är det förbättrade kurvgreppet. Det känns betydligt bättre med dubbdäck på bilen, om man kommer in i en kurva för snabbt och vägen är isig. Dubbdäcket ger ett mer progressivt beteende, det vill säga att däcken tappar greppet långsammare och att man har större möjlighet att någorlunda snabbt få tillbaka kontrollen över bilen.
Det här är väldigt tydligt när vi kör på isväg så snabbt vi förmår och kollar hur däcken beter sig. Testet körs oftast på sjöis där man plogar upp en slinga på tre kilometer med olika skarpa kurvor och en lång raksträcka. För att greppet ska vara så konstant som möjligt och ge korrekta jämförelser ruggas ytan regelbundet med dubb och borstas. Underlaget är därför kanske lite mer förlåtande för de dubbfria alternativen. Men det är samtidigt mer likt en riktig vinterväg. Den får också snabbt ojämnheter och ruggas också av bilar med dubbdäck.
Kör man på den här testbanan med lite för hög fart och har dubbdäck, så blir det oftast bara en lång mjuk sladd vid sidan av den behandlade testvägen. Åker man på de dubbfria alternativen och hamnar brevid den preparerade vägen, blir det gärna påhälsning i snökanterna – som plogas upp längs testbanan för att hejda framfarten vid sidan om. Friktionsdäcken klarar nämligen den ruggade isen nästan lika bra som dubb, men är märkbart sämre på blank is.
Det finns ett undantag och det är torr is. Då kan friktionsdäck ge ett otroligt bra grepp, bättre än vad dubbdäck klarar. Men när isen polerats efter några körningar blir det glashalt där också.
Skulle man översätta de här erfarenheterna till däckval så blir det lite grovt uttryckt: blank is – välj dubb. Vältrafikerade vägar med ruggad is eller snö – friktionsdäck.
Och så gäller det att komma ihåg att vid sidan av hjulspåren kan isen vara blank och därmed ge begränsat grepp, särskilt för däck utan dubb.
Och frågan man sedan måste ställa till sig själv blir – hur ofta kör jag på isiga vägar? Och hur ofta är den oplogad och varken sandad eller saltad?
Budskapet från vår trafiksäkerhetsvårdande myndighet har visserligen svängt en aning – från att entydigt hävda att om bilen var utrustad med antisladdsystem eller inte var viktigare än däcktyp, till att nu ge rådet att den äldre vagnparken utan antisladdsystem som kör på vinterväg bör ha dubbdäck. Bilar med elektroniska säkerhetssystem anses klara vintern med friktionsdäck.
Men det är självklart att bättre grepp också ger bättre effekt av säkerhetssystemen, eftersom de också jobbar med den friktion som vägen och däcken ger. Det däcktest som inledningsvis beskrivs körs med ESP.
Att dra gränser för säkerheten när det gäller däck eller bilens krocksäkerhet är inte helt enkelt. De måste dessutom revideras då och då. Men det är helt klart att vi framöver kommer att få se fler nya regler, som påverkar både säkerhet och valfrihet, och som egentligen införs av miljöskäl.
Testresultat och en nogrann genomgång av samtliga testmoment hittar du i den kompletta testrapporten som du kan köpa nedan.
Klicka här för att köpa testet av dubbdäck i smidigt PDF-format (30 kronor).
Testinformation
Modeller i det här testet:
Bridgestone Noranza 2 EVO Continental ContiIceContact Dunlop Ice Touch Gislaved Nord Frost 5 Goodyear UltraGrip Ice Arctic Michelin X-ICE North XIN2 Nokian Hakkapelitta 7 Pirelli Winter Carving EdgeBetyg
Mer från Vi Bilägare
Länkar
Ämnen i artikeln
Ska försöka reda ut lite om statistik.
Opinionsmätningar kan omfatta 20.000 slumpvis utvalda människor och det är ju onekligen ett stort underlag, vilket borgar för en säkerhet i resultatet. Men den typen av mätningar är baserade på formulär, så här finns en stor felmöjlighet. Frågor kan vara otydligt och tvetydigt formulerade. Man kanske saknar ett svarsalternativ. Man kanske egentligen skulle vilja välja ett alternativ under vissa förutsättningar, men utan dessa väljer man det andra. Man behärskar inte ämnet, utan drar till med något.
Det kan till och med vara så illa att man mäter symtom och inte orsak.
Sen kan man kanske fundera över hur representativt ett underlag från ett urval på 20.000 är i förhållande till totalen på låt säga 8.000.000.
Det handlar inte enbart om att urvalet är 2,5 promille, utan även om antalet observationer, populationens storlek.
Hur "säker" mätningen är, avseende omfattningen, kan AL säkert svara på.
(Jag är irriterande okunnig om statistik och sannolikhetslära, i synnerhet som jag är logisk och analytisk nog för att egentligen vilja lära mer.)
När det gäller insamlande av rena fakta så finns inga såna påverkansfaktorer. En dödsolycka är en dödsolycka. Det finns även klart definierat vad som är en allvarlig olycka. Alltså är statistiken i den meningen alltid sann, precis som jag skrev tidigare.
Är underlaget tillräckligt stort så "försvinner" alla småvariabler i mängden - det blir en utjämningseffekt. Det blir t ex ointressant att tala om skillnader i däckslitage, eftersom alla varianter finns med i tillräcklig omfattning. Man kan inte hävda att skillnaderna i däckslitage påverkar utfallet.
När bilolyckor sker vintertid, så kan man rimligen utgå ifrån att bilarna hade däck. Sen kan inte jag svara på om däckstyp och skick alltid registreras. Olika faktasamlingar (statistik) tyder på att så tyvärr inte alltid är fallet.
Det vill till att statistiken verkligen omfattar, i det här fallet, bägge däckstyperna i tillräcklig mängd.
Naturligtvis är det önskvärt att även väglaget finns med, men är underlaget mycket stort så behövs inte det heller.
Den enda kvarvarande faktorn skulle i så fall bero på parallellitet - som att cancer beror på cigarettändare när det ju i själva verket är cigaretten.
Observera att man inte mäter däcksegenskaperna, utan endast förekomsten i olika olyckor!
Här finns en form av synergieffekt med, riskkompensation (som inte alls är någon statistisk term, Rustan). Självfallet sitter ingen förare och försöker räkna ut i förväg hur fort han eller hon ska köra just den här gången på de olika vägavsnitten - om de nu är kända. Man kör så att det känns bra, vilket är en högst subjektiv uppfattning. Därför blir det helt naturligt en mindre skillnad mellan däckstyperna.
Man kan utgå ifrån att man vid något tillfälle under resan konstaterar att "oj, här var det halt" och sen tar det lite försiktigare. Vad detta försiktigare innebär kan se helt olika ut, beroende på underlag, däck och förare.
Alltså:
AL har rimligen rätt när han menar att det inte finns någon egentlig skillnad mellan däcktyperna när det gäller inblandningen i allvarliga trafikolyckor.
Andra har också rätt när de konstaterar att det finns skillnader mellan däcktyperna - sånt som har med framkomlighet, avspänd körning, buller och plåtskador att göra.
Så kan det faktiskt vara.
Tack Kapten för att du läste lusen av Rustan för hans halsstarriga påhopp på AL för att han har det arbete han har. Att han inte gärna har så mycket att välja på, trots att ha egentligen vill annorlunda, fattade jag för flera sidor sen.
AL vill gärna och försöker få andra att förstå vad statistik innebär - att det man själv upplever kan vara något helt annat än den samlade verkligheten i övrigt.
Jag tror (är inte säker) att han uttryckt ogillande mot dubbdäck i städer - men inte annars. Han försöker endast få acceptans för att det inte går att påvisa att dubbdäck i det stora hela skulle vara säkrare när det gäller allvarliga olyckor eftersom helt enkelt ingenting tyder på det.
Och ska man efterlysa åtgärder från samhällets sida så är det ju sånt som räknas, eller hur?
Ja du Roy, av statistik kan man utläsa allt och ingenting. Problemet är att om man inte tittar på alla parametrar så drar man felaktiga slutsatser. Om man inte tittar på om det sitter dubbfria däck eller dubbdäck på ett fordon som är olycksdrabbat vintertid så får man bara reda på att fordon är olycksdrabbade vintertid. Och då kan man rimligen inte dra slutsatser angående däcken.
Det är därför jag menar att det vore önskvärt och tämligen enkelt att lägga till några rutor på polisens rapportformulär. Då är nämligen samtliga olyckor med i statistiken och alla parametrar man efterfrågar.
Det vore också önskvärt om polisen fyllde i väglag, för när vägen är fin, rak och saltad gör dubben ingen nytta. Men om vägen är krokig och hal så kommer dubben till nytta. Den senare vägtypen är det jag åker på och det är därför jag väljer dubbat.
För mig handlar det om rätt däck vid rätt tillfälle. Om jag som bor på landet och 4-5 gånger varje vintermånad kör på isgata så väljer jag dubbdäck, oavsett Kaptenens raljerande över hur jävla duktig bilförare han är.
Om jag bor i Göteborg där ovan nämnda underlag är betydligt mer sällsynt väljer jag dubbfritt.
Om jag bor i Göteborg och har åsikten att dubbdäck är satans gåva till mänskligheten och trots det väljer att köra på dubbat så har jag ett pedagogiskt problem. I AL:s fall så är jag tämligen säker på att han ingått avtalet med sin arbetsgivare för att han tycker att det är ekonomiskt fördelaktigt, bl.a med gratis drivmedel. Så länge AL ser ekonomiska fördelar så är dubbdäcksfrågan av underordnad betydelse, men han vill gärna skriva andra på näsan om deras val.
När sedan nämnde AL anser att vi som kör på dubbdäck ska åka i 38 km/h på 90-väg och ännu långsammare på dubbfria så är det ytterliggare ett bevis på att karln har tappat all verklighetsförankring.
Det samma gäller för övrigt Kaptenen, när jag motiverar mitt val av däck med att jag har flera branta backar som jag inte ens tar mig upp för med dubbfritt så ifrågasätter han det. Hans verklighet är nämligen en annan och då gäller den även för mig tydligen.
Så länge vi har olika vägar, med olika underlag så får nog även AL, Roy och Kaptenen vänja sig vid att vi kör på olika däck vintertid.
Roy J,
Jag har aldrig sagt att nuvarande system är bra. Läs igenom innan kommentar.
Jag är övertygad om att ingen som har dubbdäck, byter till dubbfria däck, trots att en del fanatiskt propagerar för dem. Jag är övertygad om att sunt förnuft råder. Vid vintrar med snö, is och begränsad framkomlighet pga vinterväglag så är dubbdäck bäst. Om så inte var, skulle ju inga dubbdäck säljas. Det är tryggt att veta att jag själv bestämmer vilka däck jag vill ha i vinter. Jag behöver ingen statistik att luta mig emot. Jag har nämnligen varit ute och kört bil de senaste vintrarna, då det har varit befogat med dubbdäck.
Nu väljer jag att fullständigt och högaktningsfullt skita i AL:s selektiva studier när jag väljer däck.
De studier som visar att antisladdsystemet sätts ur spel med dubbfria däck blundar AL för.
Alla däckstester som visar att dubbdäck ger bättre fäste på is blundar AL för.
Att man i Oslo räknar med att olyckorna ökar med 10% om man förbjuder dubbdäck blundar AL för.
Att myndigheterna som propagerar för att vi ska välja dubbfria däck själva väljer dubbdäck blundar AL för.
Att polis och ambulans väljer dubbdäck av säkerhetsskäl blundar AL för.
Och slutligen, att vi alla har olika vägar och underlag blundar AL för.
Men gud nåde om man inte läser de av honom godkända och utvalda studierna, då anmodas det grundkurser i statistik.
Det är inte så lite talande att AL vänder sig till Roy för stöd, Roys bidrag i debatten är hittills teorier kring tärningskastning och statistik samt en lååååååång utläggning om vilken ordning inläggen ska visas i.
Som sagt, är det inte märkligt att ALLA studier som pekar på något annat än det AL tycker skall slängas på soptippen.
"Nu tror jag väl att jag har något mer ingående kunskaper om ett antisladdsystems funktion än Rustan."
Jag tror att du är fullständigt övertygad om att du har mer ingående kunskaper i allt än alla andra.
MVH RUSTAN
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kapten, mitt inlägg om sorteringsordningen beskriver krånglet med nuvarande system - och då blir det med nödvändighet långt.
Att du tycker det är bra tyder på att du inte har satt dig in i vilka andra möjligheter som finns eller att det märkligt nog inte stör dig att hoppa runt som en kråka - eller du kanske aldrig bryr dig om att läsa det som redan är skrivet. Sitter man konstant uppkopplad och är med när varje förändring sker, så behöver man kanske aldrig leta sig fram bland kommentarerna.
OT var inlägget förvisso inte, eftersom sidorna var många och ökade snabbt och krånglet därmed större.
Kapten och Morton (och redaktionen), vad är det för fördel med nuvarande system och vad blir det för nackdelar om man vänder på det?
Argument, tack!